De förändringar som gäller arbetslöshetsskydd, rehabilitering och förtidspensioner kom arbetsmarknadsorganisationerna och staten överens om i samband med det s.k. socialpaketet. I de inkomstpolitiska uppgörelserna 2000 och 2002 enades man om att underlätta samordnandet av arbete och familjeliv, utveckla familjeledigheterna och alterneringsledigheten och om att reformera arbetarskyddslagen. I inpon år 2000 enades man också om att en kommitté utreder hur arbetslöshetsskyddet kunde utvecklas, och de förbättringar som genomförs fr.o.m. årsskiftet ingår i kommitténs åtgärdsförslag.

Lättare samordna familj och arbete

Familjeledigheterna har fr.o.m. årsskiftet genomgått ett flertal förändringar. Föräldrarna har fått möjlighet att ta ut partiell föräldraledighet. För den partiella föräldraledigheten betalas en halv föräldrapenning. Villkoret är att arbetstiden och lönen är 40–60 procent av motsvarande heltid. Om ledigheten bör man komma överens med arbetsgivaren.

I den nya inpouppgörelsen enades man också om att utvidga den partiella vårdledigheten till föräldrar med barn i den tidiga skolåldern. När barnen går på första och andra årskursen ska föräldrarna få rätt till partiell vårdledighet. Den här reformen kan träda i kraft om ett år och den ska beredas före utgången av mars.

Faderskapsledigheten förlängdes från årsskiftet med 12 nya vardagar. Villkoret är att fadern tar ut de tolv lediga dagarna omedelbart efter föräldraledighetsperioden och själv har hållit minst tolv av föräldraledighetens sista vardagar.

Förändringar i förtida pensioner

Den undre gränsen för deltidspension återställdes till 58 från och med årsskiftet, för dem som är födda 1947 eller senare. För dem minskar deltidspensionen ålderspensionen, eftersom pensionspoängen kommer att utgöra bara 0,75 procent av skillnaden mellan heltidslön och deltidslön mot tidigare 1,5 procent. Förändringen gäller inte dem som är födda 1946 eller tidigare.

Individuell förtidspension upphör som självständig pensionsform så, att personer som är födda 1944 eller senare inte har rätt till denna pension. Å andra sidan ändras lagen så att när man bedömer rätten till invalidpension man beaktar särskilt invaliditetens yrkessamband när det gäller personer som har fyllt 60.

Arbetslöshetspensionen och den rätt till tilläggsdagar som föregår den bibehålls vid det nuvarande för dem som är födda 1949 eller tidigare. De som är födda 1950 eller senare har inte längre rätt till arbetslöshetspension. För dem stiger den undre åldersgränsen för tilläggsdagar från 57 till 59 år och istället för arbetslöshetspension kan man betala ut extra dagpenning tills de fyller 65. Alternativt kan dessa pensionera sig vid 62 och får då pension enligt den nivå de då är berättigade till.

Alterneringsledighet i fem år till

Rätten till alterneringsledighet har förlängts med en ny tidsbestämd lag till slutet av 2007. Den nya lagen om alterneringsledighet kräver tio års arbetslivserfarenhet, varav minst tolv månader för samma arbetsgivare. Som arbetslivserfarenhet räknas allt arbete som berättigar till arbetspension, företagararbete och lagstadgade familjeledigheter.

En förhöjd alterneringsersättning betalas efter 25 års arbetslivserfarenhet. Man kan vara alterneringsledig högst en gång på fem år, dvs. i praktiken bara en gång så länge den nya lagen är i kraft.

Moderniserat arbetarskydd

Den nya arbetarskyddslagen som trädde i kraft vid årsskiftet omfattar flera av de nyare fenomen i arbetslivet som den gamla lagen inte kände. Den nya lagen preciserar arbetsgivarens ansvar och förpliktar arbetsgivaren att beakta arbetarskyddet överallt där han organiserar och planerar arbetet.

Den nya lagen omfattar också mobbning på arbetsplatsen, hot om våld och den beaktar orken i arbetslivet. Lagen förbjuder inte ensamarbete men speciell vikt bör fästas vid arbetarskyddet för dem som arbetar allena.

Begreppet gemensam arbetsplats definieras bredare i den nya lagen. Tidigare har bara byggnadsarbetsplatser med flera arbetsgivare på samma bygge, betraktas som s.k. gemensamma arbetsplatser. Fr.o.m. nu gäller begreppet vilka branscher som helst. T.ex. industrihallar och affärscentra definieras som gemensamma arbetsplatser i den nya lagen.

Pirjo Pajunen

Det blir lättare att ta emot kortvariga jobb då rätt till jämkad dagpenning gäller också heltidsarbete som varar högst två veckor.

Avgångsbidraget har fr.o.m. årsskiftet inlemmats i arbetslöshetsskyddet. Förändringen innebär att arbetstagare som har en arbetshistoria på minst tjugo år och som har sagts upp av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl, får en förhöjd förtjänstdel av den inkomstrelaterade dagpenningen. Vid höstens inpouppgörelse enades parterna att den förhöjda förtjänstdelen betalas ut för 150 dagar, istället för 130 dagar. Förhöjd förtjänstdel kan betalas ut för 500 dagar om den arbetslöse deltar i utbildning och för hela utbildningstiden om det handlar om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.

Ett villkor för förhöjd förtjänstdel är minst fem års medlemskap i arbetslöshetskassa. Den förhöjda förtjänstdelen har ingen åldersgräns och inte heller krav på obrutna anställningsförhållanden. Bidraget beviljas sådana vars arbetsförhållande upphör under det innevarande året eller senare. Reformen ökar andelen förmånstagare jämfört med det traditionella avgångsbidraget.

Förlängd tid för jämkad dagpenning

Jämkad dagpenning kan utbetalas till slutet av september 2003 också om dagpenningsperioden löper ut före det. Riksdagen ville förlänga betalningstiden för att förhindra att någon blir helt utan utkomst under den tid ärendet utreds av en arbetsgrupp.

Arbetsvillkoret för s.k. samordnat stöd (sysselsättnings- och arbetsmarknadsstöd) beräknas till fullo under det andra stödåret. Det stöd som betalas till arbetsgivaren är mindre det året.

Den nya arbetslöshetskyddslagen förbättrar också den arbetslöses situation på andra sätt. Semesterpremiens periodisering blir lindrigare, dagpenningen kan beräknas på flera deltidsarbeten och kravet på återbetalning av dagpenning slopas då invalidpension betalas ut retroaktivt.

Pirjo Pajunen