FFC förutsätter att regeringen förbinder sig vid att förverkliga den arbetspensionsreform som har skapats på trepartsbasis istället för att gå in för helt nya förändringar i pensions- och arbetslöshetsskyddets åldersgränser, längd eller nivå. FFC betonar att besluten om inkomstrelaterade förmåner och finansieringen av dem bör fattas på basen av de avtal arbetsmarknadsparterna har ingått. Man bör inte öka tyngden i den avgiftsbörda löntagarna bär.

Satsa på utbildning

Utöver sysselsättningen kräver också förmågan att kontrollerat genomföra generationsväxlingen ett brett samarbete och en samlande vision i det kommande regeringsprogrammet. FFC föreslår att regeringen tillsammans med arbetsmarknadsparterna bereder ett åtgärdsprogram som syftar till ett kontrollerat generationsskifte på arbetsmarknaden.

Ett viktigt mål för den kommande regeringsperioden är också att öka den yrkesinriktade utbildningens dragningskraft, anser FFC. Kompetensutvecklingsprogrammet för vuxenbefolkningen bör fortsätta så att årligen minst 10 000 vuxna får yrkesutbildning och minst 2 000 får annan utbildning. Det behövs mera budgetmedel för den yrkesinriktade fortbildningen för vuxna och villkoren för utbildningsstöd bör förbättras. Möjligheten att kombinera deltidsarbete med utbildning bör utredas på trepartsbasis, säger FFC.

Situationen för de visstidsanställda bör förbättras bl.a. genom åtgärder som förhindrar spekulation med visstidsanställningar. Arbetsgivarnas ansvar för uppsägningar och permitteringar i samband med omställningar bör öka så att man närmar sig europeisk praxis. Arbetsgivarnas ansvar bör öka också bl.a. i konkurrensutsättningssituationer och underleverantörskedjor.

Samarbetslagen bör förnyas så att den omfattar också arbetets innehåll och organisering, personalens kompetens och ork och själva arbetsmiljön på ett allmännare plan. Systemet för medbestämmande bör utvidgas till att omfatta också frågor i anslutning till företags- och affärsledning och produktion.

FFC föreslår att regeringen skapar förutsättningar för att införa nya arbetstidslösningar som svarar mot arbetarnas individuella behov och där man bättre tar hänsyn till familjernas behov och barnens intressen. Föräldrar till barn under tio år borde gradvis få bättre möjligheter till kortare arbetsdagar. De kostnader arbetsgivarna har för anställda som utnyttjar möjligheten till tillfällig ledighet för vård av sjukt barn borde utredas och en modell utvecklas för att jämna ut kostnaderna mellan kvinno- och mansdominerade branscher.

EU-expansionen kräver beredskap

Till de viktigare frågorna under valperioden hör också utvidgningen av den Europeiska Unionen och nödvändigheten att hindra spekulation med utländska arbetares arbetsvillkor. Förslaget till ny utlänningslag som förföll i den förra riksdagen borde omedelbart avlåtas till behandling i den nya riksdagen och lagen stiftas för att träda i kraft från början av nästa år, anser FFC.

Övervakningen av de utländska arbetarnas anställningsförhållanden borde effektiveras genom att göra de företag som rekryterar och anlitar utländska arbetare ansvariga för att underleverantörerna och hyresföretagen uppfyller villkoren, genom att kriminalisera lönedumpning och genom att garantera de förtroendevalda tillgång till nödig information och rätt att utföra nödig kontroll. Dessutom bör fackförbunden garanteras rätt att väcka talan när det förekommer missbruk av minimiarbetsvillkoren. Inrikesministeriet borde i samarbete med arbetarskydds- och arbetskraftsmyndigheterna och arbetsmarknadsorganisationerna börja förbereda inrättandet av en särskild övervakningsenhet, anser FFC.

Skattebasen bör stärkas

FFC önskar att skattebasen stärks för att heltäckande välfärdstjänster och ett rimligt socialskydd ska kunna garanteras och inkomstskillnaderna jämnas ut. De ökade utgifter som befolkningens åldrande medför och risken för att den ekonomiska tillbakagången blir långvarig förutsätter att man åtminstone i början av regeringsperioden undviker stora bestående utgiftstillägg.

Beskattningen av löneinkomster borde lättas och beskattningens tyngdpunkt flyttas över på kapitalinkomster, fastighetsförmögenhet och miljöskatter. Självriskandelen av resekostnaderna mellan bostaden och arbetsplatsen bör slopas under valperioden och kommunerna kompenseras för motsvarande förlorad skatteinkomst. Avgifter för frivilliga pensionsförsäkringar borde kunna avdras i beskattningen bara när det gäller försäkringar som kompletterar den lagstadgade pension som betalas från och med ålderspensionsålder.

FFC betonar vikten av att man, innan man inför nya experiment med graderade arbetsgivaravgifter, utreder hur ändamålsenlig den nuvarande graderingen är och slopar sådana graderingar som inte fyller sin funktion.

FFC menar att målet för näringspolitiken bör vara att exportens andel av nationalekonomin hålls hög. Samtidigt kunde man i statens näringslivspolitik främja utvecklandet av i synnerhet servicebranscherna också på hemmamarknaden.

Aktiv arbetskraftspolitik

Många av FFC:s förslag kräver inga egentliga kostnader utan de bidrar till att utveckla den finländska modellen och ett samhälle som baserar sig på förtroende och samarbete. För en aktiv arbetskraftspolitik krävs det cirka 500 miljoner euro till, vilket ger en nettoeffekt på cirka 210 miljoner. För vuxenbefolkningens kompetensutvecklingsprogram krävs det 24 miljoner euro om året och för de vuxnas yrkesinriktade fortbildning cirka 4—6 miljoner euro om året. I FFC:s skatteinitiativ är den slopade självrisken i reseavdraget det dyraste förslaget. Det skulle kosta sammanlagt 500 miljoner euro, av vilka kommunernas andel är kring 190 miljoner.