Organisationerna konstaterar att konventets beslutsförslag helt saknar förslaget från den arbetsgrupp som diskuterade det sociala Europa om att arbetsmarknadsorganisationerna skall höras i alla frågor som angår dem. Det nuvarande grundfördraget medger ett hörandeförfarande som gäller renodlat arbetslivs- och sociala frågor fastän också många andra sektorer i hög grad berör löntagar- och arbetsmarknadsparterna. Ett steg mot ett medborgarnas Europa vore att arbetsmarknadsorganisationerna erkändes i EU:s grundlag.

Beslut med kvalificerad majoritet

Organisationerna finner det viktigt att EU ökar de beslut som kräver kvalificerad majoritet och att denna beslutsgång blir rådande i unionen. T.ex. beskattningsfrågorna som är nära förknippade med den inre marknadens verksamhet borde definitivt kräva kvalificerad majoritet.

Centralorganisationerna betonar i sitt brev att värdegrund och målsättningar fortfarande är vagt formulerade. Organisationerna finner det viktigt att man skriver in sådant som full sysselsättning, en hållbar utveckling och jämlikhet.

Konfliktfritt dokument om grundrättigheter

Löntagarorganisationerna önskar att konventet föreslår att EU:s dokument om grundrättigheter blir juridiskt bindande. Dokumentet erkänner bl.a. organisations- och strejkrätten. I konflikt med detta står emellertid den artikel i grundfördraget som i praktiken utesluter strejk- och organisationsrätten, lönefrågor och blockad från agendan. Det förefaller för ögonblicket som om man inte är beredd att stryka denna artikel.

De finländska löntagarorganisationerna menar att rätten till sympatistrejk över nationsgränserna borde erkännas av Europeiska Unionen. Också de fackliga rättigheterna på nationsnivå borde tydiggöras i förhållande till friheterna på den inre marknaden och unionens konkurrensregler.