De här möjligheterna såg man också vid FFC: s 16e kongress i maj. Kongressen godkände flera strategier för datakommunikation och nätverksbyggande. Med dem som grund har FFC: s Medlemsservice börjat bereda förslag till stöd för nätverksbyggande. Frågan behandlades under hösten i kommunikations-, utbildnings- som organisationsutskotten, i arbetsgruppen för datakommunikation och i FFC: s ledningsgrupp. FFC:s styrelsen behandlade frågan vid sitt möte i januari.

Halva kåren ansluten

Om man skall kunna dra full nytta av datanäten förutsätter det att allt fler medlemmar och aktiva är anslutna till dem. Av FFC: s medlemskår är hälften ansluten och av förtroendemännen något mer. Det är det samma som en halv miljon finländare och tiotusentals fackliga aktiva. Nätanslutningen inom FTFC: s och Akavas medlemskårer är praktiskt taget total, så de har ett försprång här. Av de svenska, norska och danska LO-medlemmarna är cirka 80 procent uppkopplade till Internet.

Kärnan i den FFC-anslutna fackföreningsrörelsens nätverksbyggande är att varje förtroendeman har en aktiv e-postförbindelse — och att förbunden har e-postadresser till sina egna förtroendemän. En aktiv e-postförbindelse innebär att förtroendemännen har, förutom e-postadress också en dator eller motsvarande där han kan sända och motta e-post, liksom också kunskap och intresse att använda e-post. Förutom e-posten är det samtidigt viktigt att trygga förtroendemannakårens och medlemskårens tillgång till den globala Internetinformationen.

Internet via Digiteve?

Utvecklingen av datakommunikationen har varit oerhört snabb men också fört med sig en del frågor: I vilken riktning utvecklas data- och mobilkommunikationstekniken? Kan finländarnas nätverk byggas via den mångomtalade digitaltelevisionen? Om digitaliseringen framskrider planenligt måste varje hushåll senast år 2006 skaffa sig en digiteve eller digibox för att överhuvudtaget kunna se på TV. Är teven då fortfarande en passiv underhållare i våra vardagsrum eller lurar det snart i varje vardagsrumsvrå en apparat som förmedlar också Internet och e-post till familjen?

Redskapen under lupp

FFC: s styrelse ställde vid sitt januarimöte upp som mål att 75 procent av FFC-rörelsens förtroendemän skall vara Internetanslutna innan året är till ända. Kongressens målsättning är ju att hela förtroendemannakåren skall ingå i nätet under loppet av den pågående kongressperioden. Målsättningen stöds av en kampanj som inleddes i januari, under vilken 50 000 CD-romskivor med Internet- och e-postanslutning sprids på fältet.

Styrelsen beslöt också att en av målsättningarna i kommande avtalsförhandlingar blir att garantera förtroendemännen de redskap som behövs för att anslutas till nätet. Där ändamålsenliga redskap var telefon och block och penna i det skede förtroendemannaavtalen var nya, är den moderna förtroendemannens redskap idag i stort sett mobiltelefon och Internetförbindelse. Styrelsen konstaterade också att det är nödvändigt att fortsätta att utveckla de medlemsförmåner som kan förmedlas via Internet.

Förbundet spindeln i nätet

Centralorganisationen kan främja den FFC-anslutna fackföreningsrörelsens nätverksbyggande och utnyttjandet av Internet bara till en viss gräns. Det är förbunden som sitter på nyckeln. Förbunden är också de som i första hand har nytta av att nätet knyts tätare. Det är ju förbunden som står i närkontakt med sin medlemskår mer än vad centralorganisationen gör.

FFC: s roll är snarast påverkarens. FFC kan driva på att datasamhället utvecklas, kan idka attitydfostran och statuera exempel. FFC förhandlar om medlemskårens allmänna medlemsförmåner, kan stöda lokalorganisationernas kontaktnät och utveckla sin egen datakommunikation.

FFC: s egen datakommunikation — den interna såväl som den externa — fortsätter att utvecklas under de närmaste åren. Innehållet utvecklas, interaktiviteten ökar och man skapar nya forum för medlemskårens åsikter. I mitten av februari inleds det andra skedet av FFC: s Internetservice. Webbsidornas design får en lätt ansiktslyftning och innehållet blir digrare, i synnerhet när det gäller arbetslivsfrågor.

Ny chans lokalt

På lokalorganisations- och fackavdelningsnivån ger datakommunikationen möjligheter när det gäller information och diskussion, men det är t.ex. också möjligt att hålla möte inom datanätet. Besluten vid FFC: s kongress förpliktar också till experiment med virtuella fackavdelningar under kongressperioden. På fackavdelningsnivån torde Internetförbindelserna få en särskild betydelse för de fackavdelningar vars medlemskår av en eller annan orsak är splittrad.

År 2002 bygger man en modell för att förverkliga den regionala Internetkommunikationen. Utgångspunkten är att, förutom regionservicecentralerna också lokalorganisationerna ges möjlighet att bygga egna webbsidor. Likaså får fackavdelningar möjlighet att länka sina webbsidor hit, om t.ex. deras förbund inte kan ge dem redskapen. Modellen byggs upp i Nyland och står färdig att kopieras i regionerna år 2003.

Att man erbjuder dessa redskap förpliktar naturligtvis ingen att i praktiken fabricera egna hemsidor. Många lokalorganisationer och fackavdelningar har dock redan möjligheter till egen datakommunikation, och ett flertal av dem finns redan på nätet.

När man utvecklar datakommunikationerna och metoderna på nätet är det skäl att komma ihåg att nätet inte är svaret på alla frågor. Nätet ersätter inte verksamhetsformer som fungerar, men det kompletterar dem. I synnerhet för de unga som träder in i arbetslivet är Internet ett naturligt sätt att kommunicera och sköta egna ärenden.