FFC:s styrelse behandlade på sitt marsmöte FFC:s målsättningar inför statens budget för år 2003 och anslagsramarna för åren 2003-2006. Utöver sysselsättningen tar FFC ställning till bl.a. beskattningen, tryggandet av social- och hälsovårdstjänsterna och näringspolitiken.

När det ekonomiska läget är osäkert är det av extra stor vikt att man fäster uppmärksamhet vid hur sysselsättningen sköts. FFC föreslår därför ett åtgärdspaket till stöd för sysselsättningen, med bl.a. ökade anslag och resurser för en aktiv arbetskraftspolitik, med nya tjänster inom den centrala basservicen, med stöd för bostadsbyggande. Här föreslås också effektivare och tidigarelagda offentliga investeringar och reparationsprojekt.

FFC anser att bästa sättet att motverka arbetslöshet och samtidigt trygga tillgången på arbetskraft är att se till att arbetstagarna får mera utbildning och ökad kompetens. FFC uttrycker sitt stöd för den parlamentariska vuxenutbildningskommitténs förslag till kompetenslyft för den vuxna befolkningen. Specialåtgärder behövs också för att ge ungdomen fotfäste i arbetslivet och alla unga måste ges en möjlighet att avlägga åtminstone en andra stadiets yrkesexamen.

FFC vill öka språkundervisningen för invandrare och bättre än nu ta vara på deras yrkeskunskap, med målet att snabbt få ut dem i arbetslivet.

Måtta i skattesänkningarna

FFC anser inte att det nu finns råd att genomföra några omfattande skattelättnader och motsätter sig att eventuella skattelättnader finansieras genom att skära i viktiga offentliga tjänster eller socialskyddet. FFC önskar att beskattningens tyngdpunkt förskjuts från skatt på arbete till skatt på kapitalinkomster, fastighetsförmögenhet och miljöbelastning.

FFC vill begränsa rätten att göra skatteavdrag på pensioner som köps i avsikt att tidigarelägga pensioneringen. Enligt FFC är det motstridigt att marknadsföra köppensionen med rätten till skatteavdrag som säljargument, samtidigt som man allmänt försöker övertyga människor om vikten av att orka längre i arbetslivet.

Om man vill stöda sysselsättningen borde man rikta skattelättnader till löntagare med låg eller medelstor inkomst. FFC upprepar sitt förslag till en modell för att genomföra skattelättnader, en modell som bygger på löntagarens möjlighet att dra av resekostnader.

Skattebasen borde breddas genom att utveckla fastighetsbeskattningen och utsträcka den till att omfatta också jord- och skogsbruksmark och öka kommunernas svängrum när fastighetsskatteprocenten slås fast.

FFC vill minska mervärdesskattesatsen för serverings- och personalmatsalsverksamhet till 17 procent, d.v.s. samma som momsen på livsmedel. En sänkning av skatten på alkoholdrycker och möjligen också tobaks- och bilskatterna försvårar en mera omfattande momssänkning.

Värna om offentliga tjänsterna

Statsandelarna för social- och hälsovård borde höjas i enlighet med det avtal riksdagsgrupperna ingick sommaren 2001, anser FFC. Om man genomför nya lättnader i inkomstskillnaderna borde det bortfall dessa medför i skatteintäkterna kompenseras kommunerna på det sätt som man har slagit fast i regeringsprogrammet.

Det innebär ett eget orosmoment att befolkningen åldras så snabbt, vilket ökar efterfrågan på hälsovårdstjänster. FFC anser att social- och hälsovårdstjänsterna skall utvecklas som en helhet och att staten skall finansiera en större andel av hälso- och socialvården.

Barndagvården borde utvecklas så att man bättre beaktar deras arbetstider som har atypiska arbetsförhållanden. Också när det gäller dagvårdsavgifterna borde systemet kunna medge flexibilitet i förhållande till föräldrarnas arbetssituation.

FFC kräver en återgång till den nivå på socialvården som gällde före recessionens nedskärningar och mera resurser till arbetskraftsförvaltningen och arbetarskyddsdistrikten.

Trygga sjöfartens kontinuitet

Näringspolitiken borde enligt FFC effektivare än nu användas som ett instrument i regionpolitiken. Nya arbetsplatser skall till, i synnerhet i avfolkningsbygderna i östra och norra Finland.

FFC vill också driva staten till ett aktivt och ansvarsfullt ägarskap i börsbolagen. Ägarna bör dock vägledas bättre och man borde överväga att koncentrera vägledningen till ett ministerium. När man mäter de statsägda bolagens produktivitetsmålsättningar bör man beakta att statsbolagen är förpliktade att upprätthålla sysselsättningen.

Vidare bör man garantera en fortsatt sjöfart under finsk flagg såväl på passagerar- som lastfartygen, genom att genomföra sådana stödåtgärder som EU medger och som motsvarar nivån i Sverige. För stöden till passagerarfartygen bör det anslås lagenliga budgetmedel och man bör se till att rederierna kan övergå till systemet med tonnageskatt, vilket garanterar att de blir kvar under finsk flagg. (PP)

Arbete och utbildning

Den ekonomiska nedgång som började i fjol syns redan i sysselsättningen. Arbetslösheten har inte börjat öka, men minskningen av arbetslösheten har stannat upp. I många branscher har man ännu kunnat undvika massuppsägning och permitteringar, men om inte ekonomin växer till sig kommer sysselsättningen att försvagas.

FFC föreslår ett åtgärdspaket till stöd för sysselsättningen inför statens budget för år 2003. FFC:s förslag är följande:

1. Ökade medel och resurser för en aktiv sysselsättningspolitik. I budgeten för år 2003 ökas arbetsministeriets anslag för utbildning och stödsysselsättning med 100 miljoner euro. Den summan gör det möjligt för omkring 10 000 fler arbetslösa att omfattas av aktiva stödåtgärder.
2. Arbetsmarknadsorganisationerna gör upp en gemensam rekommendation om åtgärder för att stöda bevarandet av arbetsplatser och utbildning och för att undvika permitteringar och uppsägningar.
3. Stat och kommuner anställer personal för viktiga uppgifter inom basservice och för arbeten som stöder sysselsättning. Det förutsätter att samarbetet mellan stat och kommun intensifieras.
4. Fler människor än hittills erbjuds bestående heltidsarbete. Arbetsgivarna har möjlighet att föregripa kommande brist på arbetskraft genom att binda människor i atypiska arbetsförhållanden i ett bestående arbetsförhållande som kan trygga utkomsten och genom att ändra deltidstjänster till heltids.
5. Stöd till bostadsbyggande. Bostadsbyggandet förbättrar sysselsättningen och tryggar bostadsproduktionen på orter som behöver ny arbetskraft. Också reparation och sanering av bostäder måste få resurser.
6. Effektivering och tidigareläggning av offentliga investeringar och saneringsprojekt. För bl.a. den regionala jämlikheten är det viktigt att utveckla landsvägs-, järnvägs- och motorledsnäten. Bredband för datakommunikation måste byggas ut till alla boendecentra. Detta är viktigt för att man ska kunna ge alla medborgare grundförutsättningar i kunskapssamhället.

Regeringens budgetramar för 2003—2006 behandlades den 13 mars.

FFC lägger fram detaljerade budgetkrav i juni.

FFC:s PM om budget 2003 och budgetramar för år 2003—2006 finns att läsa i sin helhet på finska på FFC:s hemsida www.sak.fi (pdf).