Europarådet, kommissionen och parlamentet enades i april
om en reform av EU:s 25 år gamla jämlikhetsdirektiv. Reformen saknar ännu parlamentets
formella välsignelse.
Direktivförändringen är en del av EU:s strategi för att eliminera diskrimineringen
i arbetslivet, i utbildningen och i andra samhällssektorer. Med denna avsikt har man
redan godkänt direktiv om förbud mot diskriminering p.g.a. ras eller etniskt ursprung
och förbud mot diskriminering i arbetslivet. Direktiven går delvis på varandra.
Direktivet om diskriminering i arbetslivet förbjuder diskriminering p.g.a. förutom
ras och etniskt ursprung också ålder, handikapp, religion, övertygelse och sexuell
inriktning. Direktivet som förbjuder diskriminering p.g.a. ras och etniskt ursprung
omfattar förutom arbetslivet också offentliga och privata tjänster, liksom socialskydd
och sociala förmåner. Jämlikhetsdirektivet kompletterar de övriga direktiven med
könsdiskriminering.
Diskrimineringsdirektiven påminner om varandra också till sin struktur. I alla
direktiv definierar man direkt och indirekt diskriminering närmast på basen av den
rättspraxis som tillämpas av EG-domstolen. De innehåller också regler om skydd mot
hämnd, organisationernas rätt att uttala sig till förmån för den diskriminerade och
de förbjuder diskriminering i organisationslivet.
Jämlikhetsdirektivets tillämpningsområden preciseras i det nya direktivet och
diskrimineringsförbudet utsträcks till att omfatta också medlemskap och verksamhet i
arbetsgivar- eller arbetstagarorganisationer.
Diskriminering bör förebyggas
Enligt det förnyade direktivet är trakasserier på grund av kön, sexuella
trakasserier och uppmaning till dylika, diskriminering i direktivets mening. Direktivet
förutsätter att medlemsstaterna verkar för att uppmana arbetsgivare och
utbildningsansvariga att redan på förhand vidta åtgärder, för att förhindra
könsdiskriminering och i synnerhet könstrakasserier. Om man behandlar gravida och
mammalediga kvinnor ofördelaktigare än andra arbetstagare är också detta
diskriminering i direktivets mening.
Enligt direktivet bör de som återvänder från moderskapsledighet ha rätt att
återvända till sitt tidigare jobb eller ett motsvarande på minst samma villkor som de
hade haft rätt till under sin frånvaro.
Följderna för brott mot direktivet bör vara tillräckligt effektiva och ingen övre
gräns får fastställas för ersättningar till dem som har blivit diskriminerade.
Diskrimineringsskyddet fortsätter också efter det att anställningen har upphört och de
arbetstagare som har försvarat den diskriminerade eller vittnat i saken är berättigade
till samma skydd.
Också finsk lag förnyas
Med tanke på avtalsverksamheten är det av betydelse att alla bestämmelser i
kollektivavtalen som motverkar en jämlik behandling av könen är ogiltiga eller kan
förklaras ogiltiga. Det samma gäller också alla andra avtal, företagens eller
självständiga näringsidkares interna regler och också arbetsmarknadsorganisationernas
regler.
Direktivet har kommit till vid en lämplig tidpunkt ur finländskt perspektiv, eftersom
en reform av vår jämlikhetslagstiftning är på gång. Den kommitté som har arbetat med
detta ska vara klar med sitt arbete i september. Det betyder att den redan nu kan beakta
de lagändringsbehov som påkallas av det nya direktivet. De viktigaste av dem är de ovan
beskrivna.
Mera information ger
jurist Olavi Sulkunen tfn (09)
09 7721407