Sjukförsäkringen och dess finansiering borde emellertid ses som en helhet och på längre sikt än fram till riksdagsvalet. Principen har varit att sjukförsäkringen finansieras i huvudsak med avgifter som arbetsgivarna och de försäkrade betalar, och att staten deltar i finansieringen vid behov genom garantiinsatser.

För närvarande räcker inte avgifterna till att täcka de utgifter som i synnerhet läkemedelsersättningarna förorsakar. Staten har tvingats ösa in betydliga summor i sjukförsäkringen via extra anslag i budgeten, för att täcka utgifterna. Finansieringsunderskottet är drygt en fjärdedel av sjukförsäkringens utgifter, dvs. över 670 miljoner euro (4 miljarder mark). Enligt den s.k. SOMERA-kommittén, som dryftar social- och hälsovårdsutgifternas utveckling på lång sikt, ökar underskottet fram till 2030 till en tredjedel av sjukförsäkringens utgifter, dvs. till över 1 680 miljoner euro (10 miljarder mark).

Inga nedskärningar

Nivån på den lagstadgade sjukförsäkringen i vårt land ligger något under genomsnittet i en europeisk jämförelse. I synnerhet sjukdagpenningen, moderskaps- och föräldrapenningarna, som betalas som ersättning för förlorad inkomst, har naggats av inbesparingarna på 1990-talet. Också självrisken är olidligt hög. Dessutom finns det olägenheter i sjukförsäkringen, vilkas korrigering har fördröjts. Därför kan det inte komma på fråga att skära i förmånerna för att minska finansieringsunderskottet.

FFC anser att finansieringen av sjukförsäkringen kräver inte bara tillförlitlighet utan också en förenkling. I SOMERA-kommitténs betänkande finns en användbar modell för att på ett hållbart sätt förbättra grunden för sjukförsäkringen, för att befästa principerna för försäkringen och ytterligare i tillräcklig utsträckning bevara det gemensamma ansvaret. Modellen utgår ifrån fortsatt finansiering av de tre parterna.

Förtjänstbundna arbetsgivarersättningar

FFC anser att det vore naturligt att arbetsinkomstförsäkringen, dvs. de inkomstbundna sjukdag-, moderskaps-, specialmoderskaps- och faderskaps- samt föräldrapenningarna, finansieras helt med arbetsgivaravgifter. Detta är motiverat också av den orsaken att sjukdagpenningen utbetalas direkt till arbetsgivaren, då denne betalar lön för exempelvis sjukledighet i enlighet med tjänste- och kollektivavtalen. På samma sätt är det motiverat att med arbetsgivaravgifter finansiera sjukförsäkringsersättningarna till arbetsgivaren för dennes utgifter för den lagstadgade företagshälsovården.

För det andra är det i enlighet med de allmänna finansieringsprinciperna för socialskyddet att minimiersättningarna för sjuk-, moderskaps- och föräldraledighet finansieras med allmänna skattemedel.

Egen finansieringsandel till staten

Sjukförsäkringens tredje del, dvs. den mest betydande utgiftsposten inom sjukvårdsförsäkringen, är läkemedelskostnaderna. De försäkrades sjukförsäkringsavgifter är en acceptabel del av finansieringen av sjukvårdsförsäkringen, men det också motiverat att staten deltar i finansieringen. Enligt SOMERA-kommitténs modell utvecklas löntagarnas och pensionärernas sjukförsäkringsavgifter enhetligt utgående från löntagarnas nuvarande 1,5 procents avgift. Enligt modellen skulle staten stå för jämnt hälften av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen.

I den nuvarande modellen används såväl arbetsgivarnas som de försäkrades avgifter i finansieringen av både dagpenningar och läkemedels- och andra sjukvårdsersättningar medan staten lappar på. I SOMERA-kommitténs modell preciseras arbetsgivarnas och de försäkrades finansieringsansvar, liksom också statens medverkan.

Information:
Socialpolitiska sekreteraren
Kaija Kallinen
Tel. 09-7721 444