Sjukförsäkringen och dess
finansiering borde emellertid ses som en helhet och på längre sikt än fram till
riksdagsvalet. Principen har varit att sjukförsäkringen finansieras i huvudsak med
avgifter som arbetsgivarna och de försäkrade betalar, och att staten deltar i
finansieringen vid behov genom garantiinsatser.
För närvarande räcker inte avgifterna till att täcka de utgifter som i synnerhet
läkemedelsersättningarna förorsakar. Staten har tvingats ösa in betydliga summor i
sjukförsäkringen via extra anslag i budgeten, för att täcka utgifterna.
Finansieringsunderskottet är drygt en fjärdedel av sjukförsäkringens utgifter, dvs.
över 670 miljoner euro (4 miljarder mark). Enligt den s.k. SOMERA-kommittén, som dryftar
social- och hälsovårdsutgifternas utveckling på lång sikt, ökar underskottet fram
till 2030 till en tredjedel av sjukförsäkringens utgifter, dvs. till över 1 680
miljoner euro (10 miljarder mark).
Inga nedskärningar
Nivån på den lagstadgade sjukförsäkringen i vårt land ligger något under
genomsnittet i en europeisk jämförelse. I synnerhet sjukdagpenningen, moderskaps- och
föräldrapenningarna, som betalas som ersättning för förlorad inkomst, har naggats av
inbesparingarna på 1990-talet. Också självrisken är olidligt hög. Dessutom finns det
olägenheter i sjukförsäkringen, vilkas korrigering har fördröjts. Därför kan det
inte komma på fråga att skära i förmånerna för att minska finansieringsunderskottet.
FFC anser att finansieringen av sjukförsäkringen kräver inte bara tillförlitlighet
utan också en förenkling. I SOMERA-kommitténs betänkande finns en användbar modell
för att på ett hållbart sätt förbättra grunden för sjukförsäkringen, för att
befästa principerna för försäkringen och ytterligare i tillräcklig utsträckning
bevara det gemensamma ansvaret. Modellen utgår ifrån fortsatt finansiering av de tre
parterna.
Förtjänstbundna arbetsgivarersättningar
FFC anser att det vore naturligt att arbetsinkomstförsäkringen, dvs. de inkomstbundna
sjukdag-, moderskaps-, specialmoderskaps- och faderskaps- samt föräldrapenningarna,
finansieras helt med arbetsgivaravgifter. Detta är motiverat också av den orsaken att
sjukdagpenningen utbetalas direkt till arbetsgivaren, då denne betalar lön för
exempelvis sjukledighet i enlighet med tjänste- och kollektivavtalen. På samma sätt är
det motiverat att med arbetsgivaravgifter finansiera sjukförsäkringsersättningarna till
arbetsgivaren för dennes utgifter för den lagstadgade företagshälsovården.
För det andra är det i enlighet med de allmänna finansieringsprinciperna för
socialskyddet att minimiersättningarna för sjuk-, moderskaps- och föräldraledighet
finansieras med allmänna skattemedel.
Egen finansieringsandel till staten
Sjukförsäkringens tredje del, dvs. den mest betydande utgiftsposten inom
sjukvårdsförsäkringen, är läkemedelskostnaderna. De försäkrades
sjukförsäkringsavgifter är en acceptabel del av finansieringen av
sjukvårdsförsäkringen, men det också motiverat att staten deltar i finansieringen.
Enligt SOMERA-kommitténs modell utvecklas löntagarnas och pensionärernas
sjukförsäkringsavgifter enhetligt utgående från löntagarnas nuvarande 1,5 procents
avgift. Enligt modellen skulle staten stå för jämnt hälften av utgifterna för
sjukvårdsförsäkringen.
I den nuvarande modellen används såväl arbetsgivarnas som de försäkrades avgifter
i finansieringen av både dagpenningar och läkemedels- och andra sjukvårdsersättningar
medan staten lappar på. I SOMERA-kommitténs modell preciseras arbetsgivarnas och de
försäkrades finansieringsansvar, liksom också statens medverkan.
Information:
Socialpolitiska sekreteraren
Kaija Kallinen
Tel. 09-7721 444
Löntagaren FFC-Nytt 20.8.2002