Arbetskonferensen antog en resolution där man förbinder sig att främja den sociala dialogen och trepartsdialogen. Resolutionen betonar arbetsmarknadsorganisationernas centrala roll och uppmanar regeringarna att garantera förutsättningarna för en social dialog och för föreningsfrihet och rätten att ingå kollektivavtal. Regeringarna uppmanas också att främja trepartsdialogen i alla medlemsländer.

Skrämmande rapport om barnarbete

Den internationella arbetsorganisationens arbetskonferens behandlade under en specialsession en global rapport om barnarbete. Rapporten är skrämmande läsning. Barnarbete är verkligen ett allvarligt globalt problem. Hela 73 procent av världens arbetande barn utför synnerligen farligt arbete. ILO har utlyst den 12 juni som världsaktionsdag mot barnarbete.

Några stora framsteg har man ännu inte nått. Positivt är dock att allt fler förbinder sig att motarbeta barnarbete. Flera länder har ställt upp konkreta tidsbundna mål för att eliminera barnarbetet. Uppgiften kräver åratal av målmedvetet arbete och gemensamma åtgärder av stater, arbetsmarknadsorganisationer, företag och medborgarorganisationer.

Arbetskonferensen behandlar varje år också en rapport om hur ILO: s konventioner och rekommendationer tillämpas i världen. Tvångsarbetet i Sudan och på kränkningar mot organisationsfriheten i Etiopien och Venezuela sattes än en gång under lupp. Vid en specialsession behandlades tvångsarbetet i Burma.

Globaliseringen debatterades

Globaliseringens sociala dimension fick en framträdande roll vid plenardebatten. Debatten visade att ytterst stora förväntningar ställs på världskommissionen för en social dimension av globaliseringen. ILO:s generaldirektör Juan Somavia tillsatte kommissionen i vintras och den leds av president Tarja Halonen och Tanzanias president Benjamin Mkapa. Den kallas allmänt Halonen-kommissionen.

Generaldebatten handlade denna gång om den inofficiella ekonomin. Den växer kraftigt i u-länderna och är utbredd också i de s.k. transitländerna. För fackföreningsrörelsen är den inofficiella ekonomin en stor utmaning, eftersom facklig organisering och avtalsverksamhet är s.g.s. omöjliga inom den inofficiella ekonomin. Arbetskonferensen konstaterade att ILO och dess medlemsländer bör vidta åtgärder för att utveckla lagstiftningen och trygga de fackliga grundrättigheterna också inom den inofficiella ekonomin. Arbetstagargruppen preciserade detta: grundläggande normer bör tillämpas på allt arbete också inom inofficiella ekonomier.

Närvarande Mellanösternkris

Den allt spändare situationen i Mellanöstern kom väl till synes också under arbetskonferensen. De fruktansvärda förhållandena i de ockuperade palestinska områdena väckte vida diskussioner. Generaldirektörens specialrapport behandlade arbetsförhållandena i de ockuperade områdena. ILO:s förvaltningsråd, som sammanträdde omedelbart efter arbetskonferensen, beslöt på arbetstagargruppens initiativ att grunda en sysselsättnings- och socialskyddsfond för Palestina.

Mellanösternläget skapade spänning också inom arbetstagargruppen och lämnade spår i valet av medlemmar till förvaltningsrådet. Den israeliska centralorganisationen Histadruts representant fick inte tillräckligt med röster för att bli vald,trots att han var föreslagen till suppleant på en lista som FFI, den kristna världsorganisationen WCL och afrikanska OATUU gemensamt hade enats om. Suppleant i förvaltningsrådet blev överraskande en representant för Kinas centralorganisation.

De finländska löntagarorganisationerna representerades på konferensen av Marjaana Valkonen, Jorma Rusanen och Timo Koskinen från FFC, Heli Ahokas från FTFC och Salla Kiilunen från Akava.