 Jämställdhetslagen förnyas nästan helt
 FFC:s Palanko-Laaka vill påskynda
fortsatt beredning
 Den kommitté, som har dryftat en reform av
jämställdhetslagen, fick lov att rösta om de svåraste frågorna för att kunna
slutföra sitt uppdrag. Kommitténs förslag innebär att lagen i praktiken kommer att
skrivas om helt och hållet.
 Kommittén
föreslår att jämställdhetsplanerna ska bli tydligare, så att arbetsgivaren, i samband
med planen, ger en årlig rapport om jämställdhetsläget, och som en del av den en
utredning av hur kvinnor och män fördelas på olika uppgifter i företaget, liksom
också en utredning av kvinnornas och männens löner enligt lönegrupp.
Den kommande lagen definierar direkt och indirekt diskriminering och trakasserier.
Kommittén föreslår att vederlagen blir större och att man inte längre fördelar
gottgörelsen på flera diskriminerade. Den nya lagen föreslås förbjuda diskriminering
i läroinrättningar, liksom också i intresseorganisationer. Trakasserier kriminaliseras
på arbetsplatserna.
Utvidgad rätt till löneuppgifter
En fråga som har ventilerats i offentligheten är huruvida en arbetstagare som
misstänker diskriminering ska ha rätt att får del av sina arbetskamraters
löneuppgifter. I kommitténs förslag utvidgas rätten till nödig information för att
kunna konstatera lönediskriminering, men bara litet: förtroendemannen får rätt att
t.o.m. utan jämförelsearbetagarens medgivande be om dessa uppgifter, genom
jämställdhetsombudets förmedling.
Kommittén föreslår att arbetslivets diskrimineringsstadganden preciseras bl.a. när
det gäller lönediskriminering. Kommittén önskar också en effektivering av
myndigheternas skyldighet att främja jämlikheten mellan könen, bl.a. genom att i
samband med stadgeberedning förpliktas att värdera eventuella könseffekter.
Kommittén föreslår också att kvotering tas i bruk stegvis i företags och
aktiebolags förvaltning, där staten är majoritetsägare.
Den nya jämställdhetslagen förpliktar arbetsgivaren att främja samordnandet av
arbete och familjeliv, genom att fästa uppmärksamhet vid hur arbetet organiseras.
Dessutom skyddar lagen personer, som har deltagit i utredningen av eventuell
könsdiskriminering, mot tänkbara motåtgärder från arbetsgivarens sida.
Kommitténs förslag innebär inga försämringar jämfört med den gällande lagen.
Det beror till stor del på att EU:s förnyade jämställdhetsdirektiv har varit ett
rättesnöre för kommitténs arbete. Direktivreformen förutsätter flera justeringar och
förbättringar av den nationella lagstiftningen och förpliktar t.ex. medlemsländerna
att skärpa påföljderna för diskriminering.
Tilläggsinformation:
Jurist Olavi Sulkunen
Tel. 09-7721 407
Jämställdhetssekreterare Marja
Erkkilä
Tel 09-7721 456
 FFC:s Palanko-Laaka
vill påskynda fortsatt beredning
 – Kommitténs förslag innebär att så gott som
hela jämställdhetslagen skrivs om. Stöd för reformen har vi i det
jämställdhetsdirektiv som EU godkände nyligen. Den nya EU-lagstiftningen har sporrat
löntagarsidans jämställdhetsmålsättningar i den kommitté som har dryftat lagreformen
och på så sätt gjort det lättare att nå resultat, säger chefen för FFC:s
arbetslivsavdelning, Kirsti Palanko-Laaka i en kommentar till kommitténs betänkande.
Palanko-Laaka menar att reformarbetet nu bör slutföras med det snaraste.
– Likalönsmålsättningen är allmänt omfattad, i såväl Finland som övriga
EU-länder, men man har saknat effektiva medel och samarbetsformer för att uppnå
målsättningen. Den viktigaste reformen härvidlag är att arbetsgivaren, i och med den
nya lagen, förpliktas att specificera hur kvinnor och män placerar sig i olika
arbetsuppgifter och förklara kvinnors och män löner enligt lönegrupp. Också rätten
att få löneuppgifter vid lönediskriminering utökas jämfört med dagens läge,
konstaterar Palanko-Laaka.
Löntagaren FFC-Nytt
15.10.2002 |
