AVTALET SÄKRAR gruvjobb för flera tusental LKAB-anställda och gruvföretagets framtid för ytterligare kanske 50 år. Flyttavtalet nu gäller stadsdelen närmast gruvan Kirunavaara med 300 lägenheter, stadshuset (K-märkt byggnadsminne) och Kirunas äldsta byggnader. Avtalet ska stå modell för hur resten av stadsflytten ska skötas.

I februari offentliggjorde Kiruna kommun och gruvföretaget LKAB avtalet om hur den första etappen av stadsomvandlingen ska gå till. Överenskommelsen visar att statliga gruvbolaget LKAB är beredd att ta det ekonomiska ansvar för den för gruvverksamhetens fortsättning nödvändiga stadsflytt som svensk minerallagstiftning stipulerar. Precis som också Kirunas kommunledning har krävt.

I området närmast gruvan kommer 300 lägenheter rivas mellan 2014 och 2018. LKAB lovar att betala bygget ett nytt stadshus och flytten av några gamla byggnader.

– Vi känner oss nöjda med det här avtalet. Vi känner oss trygga i att LKAB står för kostnaderna, säger kommunalrådet Kristina Zakrisson (S).

Enligt avtalet, som kommunfullmäktige välsignat, står det att det byggnadsminnesmärkta stadshuset ska rivas och LKAB ska betala för ett nytt.

GRUVFÖRETAGET FÅR OCKSÅ KÖPA allmän mark av kommunen plus ledningarna i marken för 85 miljoner.

Avtalet har tagit ett helhetsgrepp om alla gamla värdefulla byggnader. Det mesta ska rivas men 12 av stans 43 gamla arbetarbostäder, de så kallade bläckhornen, ska flyttas, liksom kyrkan (utsedd till Sveriges vackraste byggnad), Hjalmar Lundbohmsgården och några byggnader till.

– Det viktiga är att vi kommer igång, att det nu finns ett avtal. Vi bestämmer oss för att bygga 200 nya lägenheter, säger LKAB:s vd Lars-Eric Aaro och ser detta som startskottet för stadsflytten.

Lägenheter ska byggas, byggnader ska flyttas, men vart ska byggnaderna som flyttas ställas ner?

– Det finns ingen plats anvisad i dag. Men det står i avtalet när vi ska anvisa en plats för det, säger kommunstyrelsens ordförande Kristina Zakrisson (S).

Hur stora de totala flyttkostnaderna kommer att bli återstår att se när alla etapper är genomförda men sannolikt handlar det om kanske 20–25 miljarder kronor (2,4– 2,8 miljarder euro) och motsvarar i nuläget vad gruvbolaget LKAB tjänar ihop på ett par år med nuvarande malmpriser och orderstock.

Visst har det kliat i fingrarna på Reinfeldts alliansregering att också vilja ha med synnerligen lönsamma LKAB på utförsäljningslistan men att omständigheter som denna stadsflytt, växande motstånd i riksdagen mot statliga utförsäljningar etc har i praktiken gjort att dessa planer fått avskrivas.

För övrigt finns för gruvföretaget LKAB samma problematik men i lite mindre skala med stadsdelsflytt vid deras gruva i Malmberget i Gällivare kommun. I projekt av den här miljardklasstorleken— precis som vid andra infrastrukturinvesteringar — egentligen bara staten som möjlig finansiär. Marknaden orkar aldrig ta ansvar när något är riktigt stort och kräver "uthålliga investeringspengar" för dess genomförande. Så är det nu en gång, en realitet.

Robert Björkenwall

Fakta