Det här sade FFC:s arbetslivschef Kirsti Palanko-Laaka då FFC bjöd in journalister på morgonkaffe nyligen. Palanko-Laaka hänvisade bl.a. till arbetsavtalslagens bestämmelser som tyglar bruket av tidsbestämda arbetsförhållanden och till de jämställdhetsplaner som lagen förutsätter av arbetsplatser med över 30 anställda. I jämställdhetsplanen kan man t.ex. skriva in att lönerna ska kartläggas.

Lipponenregeringarna har enligt Palanko-Laaka dragit sitt strå till stacken. Hela den centrala arbetslivslagstiftningen har reformerats bl.a. genom åtgärder som underlättar samordnandet av arbete och familjeliv. Likaså är nu familjeldigheterna jämlikare fördelade mellan mor och far.

Ny jämställdhetslag

En av den kommande regeringens viktigaste uppgifterna blir att slutföra reformen av jämställdhetslagen.

– Lagförslaget till riksdagen var inte enigt. FFC hade bl.a. krävt tillgång till löneuppgifter när man misstänker lönediskriminering, berättade Palanko-Laaka.

FFC önskar att det nya regeringsprogrammet går in för att öka arbetarnas trygghet vid omställningar och en utveckling av lönesystemet i den offentliga sektorn.

Inpo lindrar ytterligare lönegap

Centerns ordförande Anneli Jäätteenmäki har ifrågasatt jämställdhetspotternas nytta för kvinnor. Servicefackets nya ordförande Ann Selin berättade vi journalistträffen att påståendet gjorde henne arg:

– I kvinnodominerade branscher betyder jämställdhetspotten mycket och de kvinnodominerade branscherna är ofta låglönebranscher.

Till sin kostnadseffekt får städarna, försäljarna och textil- och beklädnadsarbetarna de största löneförhöjningarna i år och nästa år. Kostnadseffekten av t.ex. städarnas kommande avtalsförhöjningar är 6,6 procent då den är 5,1 i genomsnitt.

FFC:s samhällspolitiska chef Pertti Parmanne berättade att FFC:s utredningar visar också Akavas lågtavlönade kvinnor skulle få de bästa löneförhöjnningarna om man följde den eurobaserade och tabellönsbetonade linje som FFC förespråkar.

– För detta fick dock FFC just ingen förståelse.

Parmanne konstaterade också att löneklyftan skulle öka ytterligare om arbetsgivarna fick igenom kravet på att löneförhöjningar dikteras av produktiviteten i respektive bransch.

Arbetsvärdering bäst

Det största hindret för jämlikhet mellan könen är att arbetsmarknaden i vårt land är så starkt könsindelad. Det är en utmaning dels att luckra upp den strikta indelningen och dels att definiera vad likvärdigt arbete är. Man bör helt enkelt mäta kraven i typiskt kvinnliga jobb mot de krav som mansjobben ställer.

En av FFC:s avvikande åsikter till betänkandet som bildar grund för ny jämställdhetslag gäller just arbetsvärderingen. FFC anser att jämförelser bör kunna göras över gränserna mellan personalgrupper och kollektivavtal.

Pirjo Pajunen