Nästan nio och av tio tror att facket måste arbeta för att det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet inte försvagas i vårt land. Det här synsättet delas av alla befolkningsgrupper. Bara bland lantbruksföretagare och företagare finns motsatt uppfattning mer än bland andra grupperingar men ändå motsätter sig också flertalet av dessa att arbetslöshetsskyddet försvagas.

Också i övrigt har understödet för ett inkomstrelaterat socialskydd förblivit stabilt: medborgarna är eniga om att en människa som har betalat sina avgifter och skatter ska ha rätt till en rimlig utkomst då hon blir sjuk, arbetslös eller pensionerad.

Löntagarnas rätt att strejka har ett nästan lika stort stöd. 81 procent av finländarna uppfattar strejkrätten som en löntagarnas grundrättighet som inte bör begränsas. Bland de olika befolkningsgrupperna är det bara jordbrukarna som är av annan uppfattning. Nästa två av tre jordbrukare önskar begränsa strejkrätten. Strejkrättens främsta försvarare är arbetarna själva men också två av tre företagare och personer i ledande ställning önskar bevara den nuvarande strejkrätten.

Bevara offentliga tjänster

I vårens arbetsmarknadsbarometer utreddes även medborgarnas syn på vissa av de centrala teman som väckte debatt inför valet. Två av tre finländare önskar lindra inkomstbeskattningen och flytta tyngdpunkten på fastighets-, kapitalinkomst- och miljöskatter. Dock konstaterar åtta av tio att man inte bör sänka beskattningen på bekostnad av socialskydd och offentliga tjänster.

Medborgarna är synnerliga eniga om att de offentliga tjänsterna är ett ytterst viktigt skyddsnät för största delen av befolkningen.

Fler än åtta av tio accepterar inte att man konkurrensutsätter offentliga tjänster på bekostnad av arbetarnas lönenivå eller anställningsskydd. Drygt två av tre konstaterar att man inte kan fortsätta att privatisera offentliga tjänster eftersom det leder till att medborgarna klassas olika och otryggheten ökar. En majoritet av alla partiers anhängare är av denna åsikt, men bland samlingspartiets anhängare finns i genomsnitt flere som förespråkar privatisering. Nästan varannan samlingspartist vill öka privatiseringen med motivet att öka effektiviteten och spara kostnader.

Stöd för försiktig invandrarpolitik

Barometern kände folk på pulsen också i en av de frågor som framför allt arbetsgivarna har förfäktat: borde man importera utländsk arbetskraft för att mota bristen på arbetskraft? Två av tre finländare tycker att det är onödigt att tala om att öka andelen utländska arbetare då arbetsplatserna inte kommer att räcka till ens åt finländarna själva under de kommande tio—femton åren.

Omkring en tredjedel av finländarna förhåller sig mera positivt till att öka andelen utländsk arbetskraft: 38 procent vill lösa den hotande arbetskraftsbristen genom att kännbart öka andelen utlänningar på arbetsmarknaden. Av människor i ledande ställning är 43 procent av denna åsikt, av företagarna 40 procent.

Fastän omkring en tredjedel av finländarna vore redo att kännbart öka andelen utlänningar på arbetsmarknaden menar ändå åtta av tio att Finland borde vara försiktigt och ställa upp klara gränser för hur många utlänningar som flyttar till vårt land.

Tilläggsinformation:
direktör Matti Tukiainen
tfn. 0400 600 099