Medlemmen i centrum

I rapporten diskuteras facket som medborgarverksamhet och som försäkringsanstalt som säljer tjänster. Arbetsgruppen lutar åt medborgarorganisationen, men påpekar att fackets gedigna expertis och medlemstjänster inte skall glömmas. Till fackets rötter återgår rapporten genom att konstatera att rörelsens inflytande bygger på den kraft som det har i sina medlemmar. Motparten bedömer framför allt förmågan att aktivera medlemskåren i arbetskonflikter och mobilisera den till motstånd. Om denna förmåga saknas, finns det inte heller något inflytande, konstateras det i rapporten.

De unga i centrum

Med tanke på rörelsens kontinuitet gäller det enligt rapporten att i alla funktioner utveckla kontakten med de unga. Det anses vara särskilt viktigt att ungdomens strävanden inte pressas in i traditionella scheman. Förbunden bör skapa möjligheter för ungdomarna att delta också i verksamhet av projektkaraktär. Det kan vara fråga om t.ex. företagsetik, konsumentverksamhet, solidaritet eller direkt aktion, skissar rapporten.

Förbundens ombudsmän bör med större kraft erbjuda både ungdomar och kortjobbare fackets hjälp och medlemskap i facket. De unga gäller det att nå redan i studieskedet både genom information i skolan och i samband med arbetspraktiken och FFC får inte heller känna sig främmande inför de yrkeshögskolestuderande.

Den mötespraxis som har stabiliserat sig som främsta arbetsform för facket måste vädras. Här gäller det bl.a. att reda ut hur datanäten kan användas på ett sätt som aktiverar de unga.

Fackföreningsmedlemmarnas inflytande i beslutsfattande som gäller dem själva bör enligt rapporten breddas, bl.a. med hjälp av medlemsenkäter och –omröstningar. Medlemsomröstningar om centralorganisationsavtalen bör övervägas och målen bör sammanställas med hjälp av en maximalt omfattande behandling på fältet.

För att medlemmarna skall känna igen facket som sin egendom bör det också till sin struktur likna dem så mycket som möjligt. Här ser rapporten ett klart underskott i fråga om både ungdomar och kvinnor.

På 317 styrelseposter i de 20 förbund som deltog i organisationsundersökningen sitter bara två personer under 30 år. Kvinnornas andel av styrelsemedlemmarna är en tredjedel trots att de utgör nästan hälften av hela medlemskåren. De här snedvridningarna kommer knappast att räta ut sig själva, varför en kvinno- och ungdomskvot i ledningen bör övervägas, dundrar rapporten.

Invandrarna med

FFC öppnar sina dörrar också för de etniska minoriteter som bor i landet och utvecklar sitt samarbete med dem. I FFC:s medlemskår finns det än så länge inte fler än ca 3 000 utlänningar, men andelen i arbetsgemenskaperna kommer under de närmaste åren att öka kraftigt. Enligt dokumentet skall invandrarna ha samma möjligheter som majoritetsbefolkningen att delta i arbetslivet och fackföreningsverksamheten. En uppdelning av arbetsmarknaden på basis av etniskt ursprung bör förhindras och utlänningarna bör ha samma arbetsvillkor som majoritetsbefolkningen. I sin egen utbildningsverksamhet bör facket behandla minoriteterna på jämställdhetens och rättvisans grundval och den lokala nivån bör se till att invandrarna också via förtroendeuppgifter blir bekanta med facket och arbetslivet.

Breddat medborgarorganisationssamarbete

FFC:s förbindelser med olika medborgarorganisationer skall enligt dokumentet utvecklas på bredare basis. Samarbetet anses naturligt, därför att facket själv är en medborgarorganisation.

Olika ensaksrörelser kan erbjuda facket ett viktigt partnerskap och nya verksamhetsformer. De kan också ge facket viktiga signaler om ett annorlunda medborgartänkande.

I dokumentet tänker man sig samarbete bl.a. kring de multinationella företagen, världshandeln och –ekonomin samt miljöfrågor.

Det samarbete med kyrkan som har uppkommit särskilt under pågående kongressperiod vill FFC fortsätta. Möjligheter till gemensam verksamhet ser organisationen bl.a. i marknadsetik och social rättvisa.

Brokigare strejkspektrum

För att utveckla samarbetet mellan löntagarorganisationerna föreslår FFC ett projekt där organisatoriska och intressebevakningsmässiga samarbetsmöjligheter utreds. Eventuella samarbetsområden är bl.a. internationell verksamhet, utbildning, forskning, semesterverksamhet, juridiska tjänster och centralorganisationernas tidningar.

I relation till arbetsgivarna prioriteras samarbete i utvecklingen av arbetslivet. Eftersom detta ofta nog inte är möjligt bör fackets strategi också innefatta förmåga att försvara medlemmarna vid genuina intressekonflikter. Inställningen till arbetsgivarna är en klar vattendelare i den FFC-anslutna fackföreningsrörelsen, ch den beror väsentligt på den givna branschens arbetsmarknadsrelationer.

I sin linjedragning för strejker ger FFC inte efter en tum. Utomparlamentarisk påtryckning, strejker, demonstrationer och annan direkt aktion hör till de grundläggande demokratiska rättigheterna och FFC går inte med på att inskränka dessa rättigheter.

För arbetskonflikterna utvecklar FFC ett brokigare spektrum i efterföljelse av affärslivets funktioner. Det kan handla om exempelvis JOT-produktion, företagsetik och de imagefrågor som har blivit allt viktigare för firmorna.

Företagsetiken tänker FFC ta under effektiviserad bevakning. På FFC:s kontor bildas en människorättsenhet, som i stor omfattning följer med behandlingen av arbetstagarna i samarbete med bl.a. medborgarorganisationerna och ILO.