 "Arbete skapar
välfärd"
Sysselsättningsgraden upp till
över 70
FFC vill ha 200 000 nya jobb
på fem år
 Finland bör under de fem närmaste åren öka antalet
sysselsatta till 2,5 miljoner och sysselsättningsgraden till över 70 procent, sägs det
i det samhällspolitiska aktionsprogram som ska föreläggas FFC:s kongress. Samtidigt
meddelar organisationen att den fortsätter sin kamp mot arbetslösheten med full
sysselsättning som mål.
För närvarande finns det 2,35
miljoner arbetande i landet och sysselsättningsgraden har stigit från 60 procent under
depressionsåren till 67. I år väntas nettoantalet jobb öka med inte fullt 50 000. Den
potentiella arbetskraften i Finland uppskattas till ca 2,8 miljoner.
När det handlar om att förbättra
sysselsättningen bör de inhemska arbetslösa prioriteras, anser FFC. Den strukturella
arbetslösheten i Finland blir bara värre hela tiden. För att bemästra den krävs en
aktiv arbetskraftspolitik med stark finansiering.
Den finländska arbetslösheten bör
tacklas också när EU utvecklas, säger FFC. Det här betyder enligt organisationen att
arbetskraft från de nya medlemsländerna inte kan röra sig fritt över gränserna, utan
flyttningsrörelsen bör regleras med övergångstider. FFC är också missnöjt med den
övervakning av arbetsvillkoren som bedrivs av arbetarskyddsdistrikten och kräver mer
resurser och befogenheter för distrikten.
För att sysselsättningsgraden ska
stiga måste den starka ekonomiska tillväxten fortsätta. Enligt FFC får tillväxten
gärna vara i snitt 3,5 procent åtminstone till mitten av detta århundrade. De närmaste
utsikterna för EU ger grunder för denna optimism, men regressionen i USA ses som ett
hot.
I det avtalspolitiska dokumentet, som
organisationen ännu inte har lagt sista handen vid, förutspås 2,5 procent bli den
genomsnittliga tillväxten under detta årtionde förutsatt att den omgivande världen
förblir ungefär som den är. Med detta tempo skulle sysselsättningen förbättras med
några tiotusental under de följande fem åren för att därefter stagnera.
Om tillväxten under innevarande
decennium inte överskrider 1,5 procent sjunker sysselsättningen.
Betala skulder, rätta till
beskattningen
Inom finanspolitiken går FFC med på
att åtminstone hälften av det strukturella överskottet i samhällsekonomin, som nu
utgör 4-5 procent, anslås till amortering av statens skulder. Om staten fortsätter att
sälja sin egendom är det klokt att använda största delen av intäkterna till samma
ändamål.
I sina skattepolitiska
ställningstaganden förordar FFC fortfarande måttliga lättnader i arbetsbeskattningen,
men inte så att välfärdstjänsterna äventyras.
Eftersom kapitalinkomstens andel av
nationalprodukten ökar på bekostnad av lönerna bör nästa regering enligt FFC ändra
bolagsskattekompensationen och ompröva beskattningen av dividendinkomster. Samtidigt bör
arbets- och kapitalskatterna närmas till varandra. Detta kan uppnås genom höjd
samfundsbeskattning.
Momsen på personalmåltiderna vill FFC
sänka till 17 procent, men organisationen varnar för att tumma på mervärdesskatten
eftersom dess avkastning under de närmaste åren minskar med miljarder genom att EU
harmoniserar beskattningen av bl.a. tobak och sprit. Sitt evighetskrav på
skogsbeskattning upprepar FFC också i detta papper.
Kärnkraft främst
I kapitlen i programutkastet om miljö
och energi tar FFC kärnkraften med som en del av hela energipolitiken. Av miljöhänsyn
och för att följa Kyotoavtalet bör kärnkraften prioriteras som en del av en integrerad
energiuppgörelse, heter det. Under de kommande 15 åren behövs det enligt organisationen
4 000 megawatt ny energi.
På kongressen för fem år sedan var
kärnkraften en av de frågor som väckte den hetsigaste debatten och detsamma är att
vänta också denna gång. Förra gången var också Vuotosbassängen aktuell.
På det hela taget lovas det i papperen
att facket framgent tar en ren miljö och en hållbar utveckling på allvar. För att få
föroreningarna i schack och skapa möjligheter för kommande generationers liv bör
produktionen och all samhällsverksamhet baseras på principen om hållbar utveckling.
Favorisera miljövänlig teknologi, spara energi och råämnen och övergå till
förnyelsebara resurser och återanvändning, heter det i programmet.
Efterskänk fattigas skulder
Det internationella fackliga samarbetet
och folkens ömsesidiga beroende ökar enligt FFC betydligt under de närmaste åren.
Europafacket är den viktigaste internationella kanalen. FFC förutspår att euron
ytterligare ökar trycket liksom också möjligheterna till avtalsarbete på Europanivå.
EU:s sociala och politiska dimension
bör enligt FFC stärkas drastiskt. En öppen diskussion, som engagerar de vanliga
medborgarna, bör fås till stånd om Unionens framtid och beslutsfattandet i Unionen bör
förtydligas. Regler för rent spel bör införas i världshandeln, men inte genom att
skrota ner handelsorganisationen WTO utan genom att utveckla dess verksamhet. Över en
miljard medborgare på jordklotet lever vid svältgränsen. Dessa människor bör ges
existensmöjligheter genom strykning av de fattigaste ländernas skulder, kräver FFC.
24/7-modellen här
Sina detaljerade mål för arbetslivet
och avtalspolitiken definierar FFC i ett avtalsdokument som slipas i förbunden till
mitten av denna månad. Arbetets värld teknologiseras och globaliseras, noterar
fackcentralen.
FFC-medlemmarna tampas fortfarande med
allt mer styckade och monotona arbeten.
I fråga om arbetstidsflexibilitet har
man enligt papperet redan överskridit toleransgränsen, vilket kommer till synes i sämre
personalhälsa och sämre arbetarskydd. Dagsarbete utförs numera av bara hälften av de
FFC-anslutna och obekväma arbetstider blir allt allmännare för både kvinnor och män.
Samhället fungerar enligt den s.k. 24/7-modellen dvs allt hetsigare, dygnet runt och
veckan ut.
För att lindra trycket på
arbetsplatserna föreslår FFC att lokala avtal utvidgas så att det också kommer att
gälla arbetets organisation, arbetenas innehåll, arbetsarrangemangen, utbildningen i
arbetet och arbetstiderna. Men det är ett villkor att förtroendemannasystem upprättas
på alla arbetsplatser.
Facket går in för heltidsarbete åt
alla arbetstagare, bestående anställningar och spelregler för hur arbetskraften
används.
FFC-kvinnornas ställning på
arbetsmarknaden, som oavbrutet försvagas, bör förbättras genom utveckling av
arbetssamfunden. Också i intressebevakningen bör större vikt fästas på könsbetingade
verkningar.
I socialskyddet anmäler sig FFC som
anhängare av det nuvarande systemet. Organisationen förkastar bas- eller
medborgarlönmodellerna som alltför dyra.
Eero Kosonen
Löntagaren 5.3.2001 nr
2/01 |
