 Bygdesvensk
rörelse vill slå vakt om Svenskfinlands kärnområden. Kulturell autonomi och
självstyre bland visionerna.
Upp till svenskhetens försvar
 Bevarandet av de finlandssvenska kärnområdena är det
högt ställda målet för den finlandssvenska samlingsrörelsen i vardande. I slutet av
mars håller man stormöte för att bilda föreningen med arbetsnamnet Finlandssvensk
framtid. Då samlas 150 finlandssvenska aktivister i Björkboda på Kimitoön, för att
grunda den rörelse som skall trygga Svenskfinlands kulturella och språkliga status.
Entusiasmen är det inget fel på.
Anhängare i tusental och goda EU-kontakter har man redan försäkrat sig om.
Natura gav gnistan
- Det hela började egentligen med
kampen mot Natura-programmet. Jag blev då kontaktad av folk från bl a Korpo och Nagu. Vi
höll ett möte i Pargas och konstaterade att nånting måste göras, säger Gösta von
Wendt, godsägare i Björkboda.
Det är han som hittills trätt upp i
offentligheten som framtidsrörelsens ledare. I början ensam, men nu sekonderad av den
verksamhetsledare man engagerat; juristen och jordbrukaren Hans-Göran Rosenlund i
Närpes.
Österbotten är rörelsens fasta
fäste.
- Det var när österbottningarna
engagerade sig som saker och ting började hända, betonar von Wendt. De har verkligen
drive på där uppe.
Det hela är mycket hemligt. Det är
bara von Wendt och Rosenlund som uppträder i offentligheten. Men anhängarskaran är stor
och representativ bedyrar von Wendt.
Det finns en styrgrupp som kommer
samman och organiserar verksamheten, men medlemmarna i den har beslutat träda fram först
vid stormötet 24:e mars.
- Det blir nog en överraskning för
många, myser von Wendt, alla regioner och olika politiska inriktningar är
representerade. Också det finska Finland är med på ett hörn.
Orsaken till hemlighetsmakeriet
förblir i dunkel.
- Några medlemmar i gruppen ville inte
uppträda offentligt och då beslöt vi att inga namn ges ut.
Opolitisk rörelse
Vad är det då man vill?
Det är omsorgen om det svenska
språkets ställning som förenar rörelsen. Det och ingenting annat. Det finns inga
politiska eller ideologiska syften bakom. Men att det i grunden finns ett utbrett
missnöje med svenska folkpartiets mjäkiga politik går inte att ta miste på. Sfp har
inte tillräckligt framgångsrikt lyckats försvara vitala finlandssvenska intressen;
åtminstone inte som det upplevs i bygderna. Man misstror den tvåspråkiga framtoning sfp
gått in för.
- Vi vill bevara den finlandssvenska
kulturen, språket, dialekterna; speciellt i kärnområdena. Vi är inte emot finsk
inflyttning, men den måste ske så att den språkliga statusen bevaras. De som flyttar in
till svenskbygderna måste visa förståelse för de språkliga och kulturella särdragen.
De måste respektera den kultur som finns, deklarerar von Wendt.
Han sitter i samlingssalen han låtit
inreda i spannmålsmagasinet på Björkboda Bruksgård — Riddarsalen, som den kallas.
Kopior av gamla ägarsläkters vapensköldar pryder väggarna. En vacker kandelaber
brinner på det massiva bordet. En perfekt miljö att mana fram en ödesmättad stämning
kring traditioner och framtid i.
Förslaget till ny språklag finner von
Wendt otillräckligt. Det innehåller inga sanktioner och man har ju sett hur det blir i
praktiken med allmänna utfästelser om svensk service. Det måste tas in bestämmelser om
övervakning och sanktioner.
- En hund utan tänder är ingen
vakthund.
En språkombudsman kunde vara en
lösning. En annan att de kommunala revisorerna ges i uppdrag att övervaka att
språklagen följs.
Tvåspråkighetsstrategierna tror han
inte på. Med dem lyckas man inte stå emot splittringstendenserna. Ofta leder
tvåspråkiga lösningar till enspråkig verklighet.
Nej, finlandssvenskarna måste få mer
att säga till om i egna angelägenheter. Det behövs ett lagfäst minoriteskydd för att
stoppa splittringen av de finlandssvenska kärnområdena. Regionerna måste få mer att
säga till om i frågor som gäller språk och kultur.
Hur detta skall utformas i praktiken
har man ingen modell för ännu. Det blir rörelsens första uppgift att utarbeta konkreta
modeller för utökat självstyre i Svenskfinland. Den åländska självstyrelsen kan till
någon del tjäna som förebild. EU väntar man sig uppbackning av. Det finns språkliga
minoriteter i de flesta EU-länder och inom EU finns stor beredskap att befrämja
minoriteternas ställning.
Folkting i riksdagen
Med Folktingets nuvarande roll och
valsätt är von Wendt inte alls nöjd. Han vill ha ett folkting som utses i allmänna
finlandssvenska val.
– Folktinget kunde bli som en
riksdag i Riksdagen, med befogenheter att besluta i gemensamma finlandssvenska
angelägenheter.
Skolorna, hälso- och sjukvården,
åldringsvården och kulturen är områden där autonoma lösningar kunde utarbetas.
- Varje finlandssvensk skall ha rätt
till vård på sitt modersmål.
von Wendt tror orubbligt på
framtidsrörelsens möjligheter.
- Vi ger oss inte. Vi kommer att göra
allt för att rädda finlandssvenskheten.
Han vill inte att rörelsen han är i
färd med att grunda skall bli en konkurrent till de politiska partierna. De mål
Finlandssvensk framtid har är sådana som partierna borde kunna dela och man har
medlemmar från alla politiska grupperingar.
Men en utmaning för främst svenska
folkpartiet kan ju rörelsen ändå bli?
- Sfp vill väl också rädda
finlandssvenskheten, man har bara fel metoder. Man går på i gamla hjulspår. Det är nya
tider nu. Man måste våga stå upp och kämpa för sin sak.
När diskussionen flyter in på
arbetsliv och ekonomi blir von Wendt försiktigare i sin framtoning. Att hävda svenskans
ställning i arbetslivet blir knappast framtidsrörelsens käpphäst.
Inom arbetslivet är i regel finskan
starkare. I sitt yrkesliv behöver de flesta finlandssvenskar kunskaper i finska. Men nog
borde det ju vara möjligt för en enspråkigt svensk arbetare i de finlandssvenska
kärnområdena att klara sig på svenska på sin arbetsplats också, tycker von Wendt. Han
framhåller också att de statliga verk som bolagiseras, t ex Posten, inte får tillåtas
bli enspråkigt finska.
Någon draghjälp av finlandssvenska
kapitalägare tror han inte på i språkfrågan. När man gör placeringsbeslut tas inte
språkpolitiska hänsyn. Då gäller bara lönsamhet och marknadstänkande.
- För finlandssvenskarnas framtid är
den fattiga fiskarens insats lika viktig som bergsrådets.
HANS JERN
| Gösta von Wendt kom till
Dragsfjärd för 15 år sedan då han köpte Björkboda Bruksgård och slog sig ner där
som jordbrukare. Gården han anor från 1730-talet. Bruket grundades av släkten Hising,
senare adlad Hisinger. von Wendt
är född i Tammerfors, har varit företagare i pappersindustribranschen och i den
egenskapen rört sig över hela landet, bott i bl a Vasa, Uleåborg, Helsingfors och
Sverige.
- Så jag har mer än
helsingforsperspektiv på tillvaron, poängterar han.
Björkboda gård har han vårdat med
ömhet. Tagit väl vara på den kulturhistoriska miljöns värden och bruksortens
traditioner. Restaureringen av gårdens karaktärsbyggnad pågår som bäst under
museiverkets tillsyn.
Han är en handlingens man som blivit
bygdens förkämpe. Det må sen gälla att starta ett byaråd, bevara bybutiken eller se
till att bygden får poliser som kan svenska. Gösta ställer upp, har Björkbodaborna
kunnat konstatera. |
Löntagaren
5.3.2001 nr 2/01 |
