 Viktigt
hålla på sitt
 Ett stenkast från von Wendts riddarsal sitter
metallarbetaren Gunilla Söderholm och monterar säkerhetslås till vapenskåp. Hon
är anställd på Björkboda lås som verkar i brukets gamla fabriksbyggnad. Låsfabriken
är idag en del av Assa-Abloy koncernen.
Från att ha varit en utpräglat svensk
arbetsplats är språkförhållandena i låsfabriken idag fifty-fifty. En annan
förändring som skett är att den tidigare så stränga hierarkin brutits ned. Idag
behöver man inte närma sig ledningen med samma mått av vördnad krävdes ännu på
70-talet.
- Den gamla patronandan är borta,
säger Gunilla, och det är bra.
Hon upplever sig helt klart ha en
finlandssvensk identitet och anser det viktigt att finlandssvenskarna försvarar sina
intressen. Nån samhörighet med finlandssvenska ståndspersoner känner hon inte.
- Det skall finnas tvåspråkiga
tjänster och servicen skall fungera på två språk. Särskilt viktigt är det att
sjukhusen och åldringsvården kan betjäna på svenska. Vi skall inte 'lämna oss under
finnarnas tofflor.'
- Det behövs en finlandssvensk
uppryckning, det tror jag, men självstyrelsetankarna verkar orealistiska.
Den finlandssvenska framtidsrörelsen
har Gunilla ingen åsikt om ännu.
- Det hela är så vagt, jag vet inte
vad de egentligen vill.
Metallarbetarfacket på Björkboda lås
är tvåspråkigt. Den interna verksamheten går ändå allt mer på finska. Gunilla är
sekreterare i fackavdelningen
- Jag, som svensk, skriver protokollen
på finska, skrattar hon. I början var det svårt, men man lär sig.
Bland de svenska arbetarna finns det
sådana som har problem med att förstå finska.
- Dem försöker vi hjälpa.
Och flera av finnarna kan inte alls
svenska.
- Men de accepterar och förstår att
Björkboda är en svensk ort.
I kommunstyrelsen i Dragsfjärd, där
Gunilla är medlem, håller svenskarna dock bastionerna.
- Där är det för närvarande
faktiskt så att alla medlemmar är svenskar.
HANS JERN
Löntagaren 5.3.2001 nr
2/01 |
