 |
Vem får
flytta till Finland ?
Ska vi ta emot invandrare
bara till yrken där
vi inte klarar oss själva ? |
|
Risto Laakkonen:
Facket bör göra tydlig
markering
i invandrarfrågor
 – Jag tror inte på gallupen att 400 000 ester vill
komma hit när Estland blir medlem i EU. Landet har 1, 6 miljoner invånare. 713 000 hör
till arbetskraften och av dem är drygt 91 000 arbetslösa. 600 000 invånare är dessutom
ryssar och de flesta av dem ryska medborgare, säger Risto Laakkonen, konsultativ
tjänsteman på arbetskraftsministeriet. Sen 1972 har han varit en av landets viktigaste
experter i invandrarfrågor och är nu bl.a. generalsekreterare i Delegationen för
etniska relationer.
– Jag har diskuterat saken med
Estlands socialminister och han påpekade att esterna själva behöver all sin
arbetskraft.
Det finns bara enstaka ester som idag
jobbar hos oss och pendlar av och an, precis som de finländare som har jobb i Estland.
Någon massinvandring från Polen eller andra kandidatländer tror Laakkonen inte heller
på. Finland ligger långt borta och bakom en svår språkbarriär.
– Folk ute i Europa står
verkligen inte i kö för att komma hit!
Förstår fackets rädsla
Risto Laakkonen betraktar sina år som
huvudförtroendeman på Sisu i Karis och på FFC 1968—72 som sitt livs universitet.
Han tror därför att facket är starkt nog och har förmåga att hantera
invandrarproblem. Men det gäller för FFC och förbunden att nu börja sätta sig in i
saken på fullt allvar.
– Visst förstår jag fackets
rädsla — arbetslösheten är ännu hög och vissa företag har missbrukat invandrare
som svart arbetskraft. Det gör att ett nytänkande och en omorientering blir svår.
Därtill visar undersökningar att fördomarna mot invandrare sitter djupt bland
befolkningen.
Framtiden har redan nått ifatt
oss
– Men Finland är idag ett
mångkulturellt land. Ännu för tio år sen var utländska arbetstagare en okänd faktor.
Vi hade t.o.m. lagar som förbjöd utländska medborgare att inneha statliga eller
kommunala befattningar. Detta gällde även för finländare som hade tagit sin examen
utomlands. Men nu måste rätten till fri rörlighet inom EU och EES bakas in i alla
lagar. Vi har fått en helt ny grundlag som förbjuder diskriminering av invandrare som
bor lagligt i Finland och lag om främjande av invandrares integration fr.o.m. 1.5.1999
som förutsätter att de skall integreras i arbetslivet - med samma rättigheter som
finländarna. Det innebär nya kontrolluppgifer på arbetsmarknaden och ett ökat
trepartssamarbete.
– Framtiden har redan nått ifatt
oss, påpekar Laakkonen. Inom 8—10 år går varannan statsanställd och var tredje
kommunalanställd på pension. Också arbetskraften inom industrin, byggnads och transport
grånar — ren nu har vi en skriande brist på chaufförer.
Den inhemska arbetskraft som behövs
2010 går ren i skola och den som behövs 2020 är ren född. Därför bör
arbetsmarknadsparterna nu noga inventera vilken arbetskraftsreserv vi har i den framtid
som vi redan är inne i, påpekar han.
Faktum är att den inte kommer att
räcka till och att Finland behöver fler och fler invandrare för att trygga
investeringar och samhällsutvecklingen.
Laakkonen ser en s.k. selektiv
invandring som en lösning. Med det menar han att Finland tar emot invandrare till sådana
yrken och områden där vi inte klarar oss själva.
– 34 procent av de invandrare som
ren finns här är arbetslösa — så vi har nu en historisk möjlighet att
sysselsätta också en stor del av dem.
FFC bör göra en tydlig
markering på kongressen
Också facket är på väg in i en
mångkulturell värld.
– FFC bör därför på kongressen
i sommar göra en tydlig markering i invandrarfrågan - t.ex. anta ett
målsättningsprogram eller en handlingsplan över hur facket vill möta den etniska
mångfalden. Det går inte att skjuta upp den linjedragningen.
– Ställningstagandet behöver
inte vara långt, men det ska vara konkret. Det skall bjuda på en klar strategi över hur
facket vill bevaka invandrarnas intressen i arbetslivet och vad det innebär för hela
verksamheten.
– Vi bör bl.a. utbilda fackliga
förtroendemän och personalchefer. FFC och förbunden borde också precisera hur man vill
organisera invandrare, hjälpa dem och ge dem förtroendeuppgifter.
Gemensamt forum behövs
– Jag hoppas att man inte gör som
i kvinnofrågan — skiljer invandrarna åt i sina egna utskott. Bäst vore ett
gemensamt forum för invandrare och finska medlemmar i FFC eller förbunden.
Invandrare som förtroendemän och
funktionärer också på toppen blir så nånting helt självklart.
– När facket rekryterar ny
personal är det också viktigt att den testas — att inga rasister anställs.
Ökade språkkunskaper blir ett måste,
påpekar Laakkonen.
Introduktion i hur man hanterar etniska
relationer bör också finnas med i facklig kursverksamhet.
"Har du hälsat på din
granne"
Risto Laakkonen var i många år
arbetskraftsattaché och ambassadråd i Sverige. Efteråt arbetade han som avdelningschef
på Nordiska rådets sekretariat i Norge. Han har lång erfarenhet av hur våra nordiska
grannländer tog emot hundratusentals invandrare — bl.a. från Finland.
– I Sverige krävde LO ren 1973
rätt för invandrare att på arbetstid lära sig landets språk. 240 timmar på betald
arbetstid var målet, vilket också genomfördes. Så ville man integrera invandrare och
lära dem att klara sig själva. Likadant gjorde man i Norge och jag tror att dethär är
något för facket i Finland att ta efter.
– När en invandrare kommer hit
borde det också finnas en broschyr på de viktigaste språken om vilka rättigheter och
skyldigheter han eller hon har i arbetslivet. I Norge har man utmärkta guider, bl.a. om
hur det är att arbeta där. En annan guide "Har du hälsat på din granne"
visar hur man bekämpar rasism.
– I Finland är vi bara i början,
men jag anser att arbetsmarknadsparterna snabbt borde ge ut liknande guider för att
vägleda invandrare.
Moské- och turbanstrid kommer
än
I höst får Finland också sin första
diskrimineringsombudsman. För arbetslivet innebär det att begreppet mänskliga
rättigheter s.a.s. får en ny dimension: ingen får längre diskrimineras vid
anställning eller i arbetet på grund av sin hudfärg, nationalitet eller religion.
– Det blir
arbetarskyddsdistriktens och de lokala arbetsplatsernas uppgift att kontrollera hur
invandrare behandlas. Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige får därmed helt nya
uppgifter.
Han hänvisar till moskékrigen i flera
länder eller rätten för muslimska kvinnor att bära huvudduk.
Religiösa frågor kommer att spela en
allt större roll också hos oss, spår Laakkonen.
– I Norge hade man en långt
utdragen rättegång mot en pakistansk spårvagnschaufför, som nog använde trafikverkets
uniform, men vägrade använda mössan. Han ville bara ha på sig sin egen turban och blev
därför avskedad. Arbetsdomstolen fattade dock ett tolerant beslut: han skulle få sitt
jobb tillbaka och som troende skulle han få använda sin turban — men i turbanen
skulle han ha trafikverkets kokard ...
CHRISTINA NORDGREN-SIIVONEN
Löntagaren 5.3.2001 nr
2/01 |
