 Hans-Erik
Löfroth, KAT
Kronoby bävar för nästa
smäll
 Minusresultat från 1997 framåt och ett ackumulerat
underskott på nära nio miljoner mark per den 31.12.1999. Det är kalla fakta för den
österbottniska kommunen Kronoby. Siffrorna friseras upp en aning av att det kommunala
elverket visar upp ett överskott på drygt 2,6 mmk. Men såväl år 2000 som år 2001
beräknas ytterligare späda på underskottet.
Hur underskotten ska täckas bör
Kronoby ha klart då budgeten görs upp för nästa år. Under åren 2002-2004 ska
kommunerna täcka sina ackumulerade underskott, det krävs i en lag som trädde i kraft
vid årskiftet.
Att det kärvar i ekonomin i Kronoby
får inte bara kommuninvånarna utan också de kommunanställda känna av.
- Våra medlemmar känner sig osäkra
på hur länge den egna arbetsplatsen finns kvar. Stressen ökar överlag och utbrändhet
är inte ett okänt begrepp här heller, säger Hans-Erik Löfroth, huvudförtroendeman
för Kommunsektorns fackförbund KAT.
Inom vissa sektorer är de anställda
definitivt för få. Inom vårdsektorn får personalen ta ut sig till det yttersta då det
t.ex. är ständig överbeläggning på ålderdomshemmet Sandbacka och Terjärv
vårdcenter.
- Det är heller ingen självklarhet
att vikarier hoppar in om någon anställd blir sjuk. Många deltidsanställda skulle
hellre jobba heltid men för det finns inga pengar. I yttersta nödfall anställs nytt
folk. Direkta uppsägningar har vi inte sett hittills men medelåldern är långt över
fyrtio, och personalen minskar därför delvis på naturlig väg, säger han.
Lägst avlönade drabbas först
För ungefär fem år sedan skar
Kronoby kommun ner arbetstimmarna för skolornas städ- och kökspersonal rejält, med
hela 20 procent. Motiveringen löd att det råder svåra tider.
- Kommunen tar av dem som har den
lägsta lönen, det är de som först råkar illa ut. Hur välövertänkt är det att
skära ned här? Om arbetstiden dimensioneras så att den inte räcker till för grundlig
rengöring kan det ge fler allergier bland skoleleverna , påpekar Löfroth.
Själv har han i drygt 25 år jobbat
med byggnadsjobb inom den tekniska sektorn. Också här har personalen minskat. I en
kommun där byggnadsbeståndet i genomsnitt är rätt gammalt behövs underhåll: tak,
fönster och t.ex. rummen på ålderdomshemmen som måste renoveras med jämna mellanrum.
Renoveringar görs numera mer sparsamt - också här märks den ekonomiska krisen.
Kronoby har hittills inte känt av
mögelproblem i större utsträckning, undantaget Centralskolan som sanerades för några
år sedan och kommunbyrån i Terjärv som helt sonika revs.
En kommun i ekonomiskt trångmål
bygger sparsamt, dock satsar Kronoby just nu på en ny industrihall för ett företag som
flyttar hit från Jakobstad. Fler arbetsplatser är något kommunen behöver. Arbetskraft
finns, arbetslösheten ligger på 7,5 procent.
Löfroth tror det blir mycket svårt
för Kronoby att få ekonomin på rätt köl. Också här ökar utgifterna t.ex. inom
vården då invånarna blir både äldre och sjukare.
- Vi kommunanställda känner en oro
för hur det går då kommunen måste banta ned kostnaderna. Var kommer nästa smäll? I
dag kan vi bara vänta och se vad de nya fullmäktige hittar på, konstaterar Hans-Erik
Löfroth med österbottniskt lugn.
INGEGERD EKSTRAND
Löntagaren 5.3.2001 nr
2/01 |
