. vane.jpg (302 bytes)
 -> Till första sidan Löntagaren

Henri Lindholm, förbundssekreterare på Finlands Lismedelsarbetareförbund SEL. Foto: PATRIK LINDSTRÖM

 

Henri Lindholm
Henri Lindholm är förbundssekreterare på Finlands Lismedelsarbetareförbund SEL

Finanskrisens missade lärdomar och ett nygammalt spöke

Den globala ekonomin växer igen med kraft. Det mesta av tillväxten sker i de snabbt växande ekonomierna Kina, Indien och Brasilien. I USA och Europa är tillväxten mer blygsam och arbetslösheten ligger konstant på en hög nivå. Priserna på energi och mat håller på att skjuta i höjden.

En bidragande orsak till detta är just att den globala tillväxten närmast sker på de snabbt utvecklande marknaderna i Asien och Latinamerika. Gällande den globala marknaden på matvaror finns det förutom missväxt också en enorm spekulation som ligger bakom de starkt fluktuerande priserna.

Den kinesiska ekonomins snabba framfart är även en viktig orsak till de höjda priserna. En växande medelklass i Kina spenderar helt enkelt som aldrig förr. Lägg därtill att konsumtionsmönstret för denna medelklass blir alltmer lik den vi är vana med. De globala storföretagen etablerar sig snabbt på de nya marknaderna med en ständigt växande skara av konsumenter. En utveckling som, får vi hoppas, på sikt leder till en mer jämlik värld.

Samtidigt riskerar de nu aktuella höjda priserna på mat och energi att driva upp inflationen även hos oss. Här hemma översteg inflationen år 2010 klart de reella löneförhöjningarna. Samma mönster ser vi också internationellt. Vi riskerar hamna i en situation där inflationen ökar men nationalekonomin stagnerar. Det här sker just nu i Storbritannien.

Den ökande inflationen skapas nästan enbart av externa faktorer. Det är alltså ett nygammalt spöke vi möter i form av inflationen, men orsakerna till att den ökar just nu skiljer sig aningen från det traditionella mönstret. Den traditionella förklaringen till inflationen brukar ju vara en starkt växande hemmamarknad, brist på arbetskraft och höga nominella lönepåslag. Inga av de sistnämnda orsakerna förklarar nu utvecklingen.

Finanskrisen i Europa är heller inte över. Flera länder riskerar köras in i kris och hela den gemensamma valutans framtid står på spel. Lösningarna lär inte bli lätta.

På sikt krävs strukturella lösningar där man aktivt minskar den privata skuldbördan.

En traditionell svångremspolitik leder helt säkert till att situationen blir bara värre för en absolut majoritet av befolkningen. Om ekonomin ligger på fast grund kan det överhängande krisscenariot övervinnas. En lönepolitik som leder till minskande reallöner och minskande konsumtion hör inte hit. Tyvärr finns det lite som tyder på att finansvärlden har lärt sin läxa och är villig att införa ett strängare regelverk för regleringen av finanssystemet.

Nu krävs djärvheten att införa effektiva metoder för reglering inkluderande en internationell transaktionsskatt på kapitalrörelserna. Om nuläget består riskerar vi hamna in i en ständigt återkommande kedja av finanskriser. Det krävs också åtgärder på EU nivå för att stoppa spekulationsmekanismerna. Detta går dock trögt till. Det nya så kallade AIFM direktivet är ett blygsamt, men välkommet, steg på den vägen. Det krävs mer.

 

Löntagaren 1.3.2011

 

hava500.jpg (350 bytes)

-> Till första sidan Löntagaren

marne.gif (45 bytes)