"Sisu, Sisu, Sisu o petrolium". Den här ramsan är ett av mina tidigaste barndomsminnen. Det var farmor som berättade om livet på Kimitoön på 30-talet. Storyn bestod av en glömsk bybo, en cykel och byns andelslag. En helt fascinerande bild från svunna tider, alltså. Jag kom att tänka på den här lilla trudelutten förra veckan när vi nåddes av nyheten att Sisu-pastillen i framtiden kommer att produceras i Italien. Cloetta / Leaf planerar nämligen att stänga anläggningen i Aura och flytta produktionen till Slovakien och Italien. I Sverige stängs fabrikerna i Gävle och Alingsås. Läkerol kommer i framtiden även den att vara producerad i Slovakien. Ett återkommande mönster. Jobben flyttar utomlands, nordiska livsmedelsarbetare mister jobben. Ändå är nyheten om nedläggningen av Leafs fabrik i Aura både skakande och skrämmande på samma gång.

När svenska Cloetta tog över Leaf-koncernens godisdivision i slutet av förra året försäkrade man att man hade som avsikt att skapa ett starkt nordiskt företag. Planerna på att stänga två fabriker i Sverige och en i Finland visar på något helt annat. Ett beslut som väcker frågor. Företagen investerar miljoner i att bygga upp varumärken och skapa emotionella band mellan konsumenten och produkten. Få produkter skapar så många emotionella associationer som produkter likt Sisu-pastillen. Ändå tycks företagen agera allt oftare ur ett snävt ekonomiskt storskaleperspektiv. Det kvittar om regionala varumärken produceras helt på annan ort eller i fjärran land. En all större andel av traditionella varumärken köps upp av utländsk livsmedelsindustri. Jobben flyttar utomlands med arbetslöshet som följd. Marknaden för godis och andra livsmedel blir allt mer global, det får vi leva med.

David Nuutinen som är vd för Leaf Finland säger att "konsumenterna ingenting har att oroa sig för, de trygga varumärkena kommer att finnas på hyllorna även i framtiden". Det är just här poängen ligger. Företagen gör allt för att skapa ett emotionellt band mellan konsumenten och varumärket. Största delen av varumärkets värde skapas genom associationer och anspelningar. Vi är det vi konsumerar. Detta gäller förstås även livsmedel och godis.

Här kan man fråga sig om företagen i slutändan ändå inte skjuter sig själva i foten. Billigare produktionskostnader och billigare råvaror innebär sällan högre kvalitet. Lägg till att inbesparingarna som skapas genom utflaggningen av jobben nästan alltid kompenseras med våldsamt ökande marknadsföring. Det gäller att återställa kärleksbandet mellan konsumenten och produkten. Vi som konsumenter borde i allt hänseende veta vad vi konsumerar. Detta gäller även var och under vilka förhållanden varan är produceras. Vi på SEL har under de sista månaderna väckt en diskussion om brands, moral och marknadsföring. På europeisk nivå har vi fört fram tanken att ursprungslandet alltid bör gå att hitta på förpackningen. Det kravet står fast.

Italienskt godis? Jo tack.