Asbesten slog ned som en
nyhetsbomb på världsutställningen i Paris år 1900. Produktionen nådde sin kulmen med
fem miljoner ton kring 1970 och ligger nu på två miljoner ton. I Finland konstaterades
det första asbestrelaterade sjukdomsfallet på 1930-talet. Hittills har 13 000 fall
noterats. Årligen dör 100 finländare och runtom i världen skördar asbesten
107 000 liv varje år. Arbetshälsoinstitutet vill nu gå in för
lungcancerscreening.
"Farliga jobb
bör göras först så ingen exponeras"

I FINLAND FÖRBJÖDS asbesten 1994. Men asbesten
finns kvar i omkring var tredje byggnad. Så länge asbesten är hel händer inget. Risk
uppkommer då den frigörs vid rivning och sanering. Största risken löper de som arbetat
med asbestbrytning, inom varvsindustrin och delvis inom byggnadsindustrin. Rökare löper
flerfaldig risk.
Mellan 600 och 800 nya fall av asbestrelaterade sjukdomar diagnosticeras hos oss varje
år. Det stora flertalet är godartade pleuraplack, d.v.s. förtjockning, senare
förkalkning av lungsäcken. Närmare 100 personer får varje år diagnosen asbestos, och
för 100-150 har asbestdammet lett till lungcancer eller lungsäckscancer (mesoteliom),
berättar överläkare Panu Oksa på Arbetshälsoinstitutet.
Och toppen är ingalunda nådd. Fallen ökar fortfarande från år
till år. Först 2015 beräknas kurvan vända nedåt.
Kring 1 000 fall av asbestexponering bland dem som nu arbetar med rivning eller
sanering av asbest meddelas varje år till ASA-registret.
Asbestsanerarna måste vara på alerten i hela tiden och jobba noggrant. Blir de
släpphänta, då har vi en ny asbestvåg om 30 år, varnar Oksa.
SCREENING FÖR LUNGCANCER av personer som
exponerats för asbest diskuteras som bäst av experter på Arbetshälsoinstitutet.
Asbestrelaterade sjukdomar är ofta symptomfria. De som konstaterats ha utsatts för
asbest under sitt yrkesliv är i dag till stor del pensionärer och rekommenderas genomgå
hälsokontroll vart tredje år. Den här gruppen har krympt från 200 000 år 1990
till omkring 50 000 personer som arbetat främst på byggen och varv innan asbesten
förbjöds. Och de finns inte samlade i något register.
Med screening skulle vi kunna hitta fallen tidigare. Men olika krav, som ålder
på 55/60 till 70/75, skulle ge en så liten grupp inklusive kontrollgrupp att det rent
vetenskapligt vore svårt att bevisa screeningens effekt. En lösning är ett
internationellt projekt, och intresse finns också utomlands, säger Panu Oksa.
Som en liten kuriositet nämner han att asbest användes i Finland för cirka 6 000 år
sen, under den kamkeramiska perioden i skarven mellan stenålder och järnålder. Krukor
innehållande asbest främst från trakten kring Paijänne kan beskådas på
Nationalmuseum i Helsingfors. Men därefter försvann asbesten för att återkomma i
asbesttyg i början av 1800-talet och i cement i USA och Kanada ett par decennier före
Parisutställningen där uppsvinget tog fart.
I några fall, som i bromsar i pansarfordon, får asbest fortfarande användas
hos oss, tillägger Oksa.
ETT ASBESTFRITT FINLAND
är den vision överläkaren Panu Oksa målar upp. Den visionen delar han med flera som
Löntagaren talat med. Men vägen dit är lång, det säger arbetarskyddsinspektör Mikko
Mäkelä på regionförvaltningsverket i Tavastehus.
Ersättande material finns, som glas- och stenull för isolering, finns. Men asbest
finns kvar i byggnadsbeståndet och kapslas ofta in under reparationer. Det tillåter
lagen
EN ASBESTKARTLÄGGNING bör göras innan projekt
inleds men det som finns inne i konstruktionerna syns inte. Under saneringen bör
kartläggningen uppdateras och nya prov tas. Icke kartlagda konstruktioner bör alltid
rivas och öppnas av ett godkänt asbestsaneringsföretag.
Arbetarskyddsfullmäktige eller också byggnadsarbetarna bör höra med
arbetsgivaren att de konstruktioner som ska rivas har konstaterats vara asbestfria. Och
även om det är på arbetsgivarens ansvar är det skäl att se till att inga obehöriga
kommer in på området. Brister i säkerheten bör genast rapporteras till ansvarig
arbetsgivare och arbetarskyddsfullmäktig, påpekar Mäkelä.
Mäkelä gör ungefär 50 asbestgranskningar varje år. Det brister mest i skydd och
arbetsförutsättningar men han har också ställts inför asbestsugar helt övertäckta
av damm då de anlände till bygget. Efter analys blev ordern: till rengöring direkt.
Asbestdamm och därmed risk för exponering har också upptäckts i utrymmen som uppgetts
vara asbestfria.
YNGRE BYGGNADSARBETARES
föga medvetenhet om asbestens faror oroar också Tapio Jääskeläinen,
arbetarskyddssekreterare på Byggnadsförbundet.
Fast det är yrkeskillar som sanerar kan arbetet ha påbörjats då man
plötsligt inser att här finns asbest! Saneringen får endast utföras av firmor med
fullmakt och av arbetstagare med godkänd kompetens, från och med i fjol krävs
yrkesexamen i byggbranschen, eller mindre block.
Han såg helst att saneringsföretagen skulle åläggas att ansöka om ny fullmakt på
viss tid, och att ansvarsfördelningen blir klarare då uppdateringen av lagstiftningen
blir klar. Jääskeläinen sitter med i en trepartsgrupp som torde ha sitt förslag klart
inom maj.
En stramare lagstiftning behövs. Inget blir bättre om inte övervakningen ökar och
därmed risken att bli fast, säger Jääskeläinen som hoppas att arbetsgivarna tar nya
arbetsmetoder i bruk, inklusive ordentliga skydd så hälsorisken minskar också för
sanerarna.
Jääskeläinen önskar att inkapsling av asbest förbjöds, att sanering av badrum,
källare och fasader skulle bygga på att asbesten helt togs bort.
Min vision är att asbestsjukdomar försvinner helt i framtiden! Men då ska
mycket till.
BYGGNADS ERBJUDER GRATIS juridisk hjälp till
asbestdabbade medlemmar och pensionerade frimedlemmar. Socialsekreterare Tiina
Nurmi-Kokko får 3040 asbestfall på sitt bord varje år och sköter trafiken
till försäkringsbolagen. Lungcancerfallen prioriteras och också änkan och familjen
får hjälp.
En kurs för medlemmar i arbetslivet som haft med asbest att göras hålls den
15-17 juni på Siikaranta. De 21 första ryms med, kursen är gratis men resorna står var
och för. Anmäl er snabbt, hälsar hon.
Anmälan till Tiina Nurmi-Kokko, tiina.nurmi-kokko@rakennusliitto.fi,
tfn 020 774 3082.
TEXT INGEGERD EKSTRAND
FOTO PATRIK LINDSTRÖM,
JANNE RUOTSALAINEN
"Farliga jobb bör göras
först så ingen exponeras"
EN ENVIS HOSTA som
inte ens gav med sig ute i den friska luften fick Rovaniemibon Mikko Hyvönen, 52, att
uppsöka läkare för några år sedan.
Mikko är målare till utbildningen och har jobbat också i forna Sovjetunionen
och i Norge. Det här fick läkaren att spetsa öronen. Kunde orsaken ligga i
asbestexponering?
Röntgen visade inget men så gjordes en
sköljning av mina lungor. Då fick jag veta att jag har asbestfibrer i lungan. Hostan
gick om och nu går jag på röntgen med tre års mellanrum för att se om bindvävnaden
växer kring fibrerna, berättar han.
Mikko har inga besvär, och har inte tilldelats någon invaliditetsprocent. Just nu är
han arbetslös men annars jobbar han med rivningsarbete inklusive asbestsanering.
Men det kan vara så att jag inte nödvändigtvis vet hur det är att vara
frisk. Jag har ju varit så länge i branschen, ända sen 1979, säger han fundersamt.
Då Mikko knappt 20 år gammal kom ut i arbetslivet fanns det inga regler om
asbesthantering. Asbest fanns i plattor, i murbruk, i målfärger och lim. I dag är det
andra bullar: skydden ska på, ventilationstrummor tejpas över, undertryck och
avbalkningar få att fungera.
MIKKO HAR JOBBAT också i forna Sovjetunionen och
senare i Norge. Norge har en ännu mer restriktiv hållning till asbesten och den tycker
han Finland gott kunde anamma.
Inga byggnadsarbetare får komma in förrän asbestsaneringen är gjord. Det är
ju fråga om människors hälsa, säger Mikko som själv inte har en aning om var och när
han exponerats under sina tidiga yrkesår.
En sanering eller rivning bjuder nästan alltid på överraskningar, varnar Mikko
Hyvönen med över 30 års erfarenhet av byggen.
Vid kartläggningen syns inte vad som finns inne i byggnadskonstruktionerna. Under
golvet och i väggarna kan det finnas problem.