I FINLAND FÖRBJÖDS asbesten 1994. Men asbesten finns kvar i omkring var tredje byggnad. Så länge asbesten är hel händer inget. Risk uppkommer då den frigörs vid rivning och sanering. Största risken löper de som arbetat med asbestbrytning, inom varvsindustrin och delvis inom byggnadsindustrin. Rökare löper flerfaldig risk.

Mellan 600 och 800 nya fall av asbestrelaterade sjukdomar diagnosticeras hos oss varje år. Det stora flertalet är godartade pleuraplack, d.v.s. förtjockning, senare förkalkning av lungsäcken. Närmare 100 personer får varje år diagnosen asbestos, och för 100-150 har asbestdammet lett till lungcancer eller lungsäckscancer (mesoteliom), berättar överläkare Panu Oksa på Arbetshälsoinstitutet.

Och toppen är ingalunda nådd. Fallen ökar fortfarande från år till år. Först 2015 beräknas kurvan vända nedåt.

Kring 1 000 fall av asbestexponering bland dem som nu arbetar med rivning eller sanering av asbest meddelas varje år till ASA-registret.

– Asbestsanerarna måste vara på alerten i hela tiden och jobba noggrant. Blir de släpphänta, då har vi en ny asbestvåg om 30 år, varnar Oksa.

SCREENING FÖR LUNGCANCER av personer som exponerats för asbest diskuteras som bäst av experter på Arbetshälsoinstitutet. Asbestrelaterade sjukdomar är ofta symptomfria. De som konstaterats ha utsatts för asbest under sitt yrkesliv är i dag till stor del pensionärer och rekommenderas genomgå hälsokontroll vart tredje år. Den här gruppen har krympt från 200 000 år 1990 till omkring 50 000 personer som arbetat främst på byggen och varv innan asbesten förbjöds. Och de finns inte samlade i något register.

– Med screening skulle vi kunna hitta fallen tidigare. Men olika krav, som ålder på 55/60 till 70/75, skulle ge en så liten grupp inklusive kontrollgrupp att det rent vetenskapligt vore svårt att bevisa screeningens effekt. En lösning är ett internationellt projekt, och intresse finns också utomlands, säger Panu Oksa.

Som en liten kuriositet nämner han att asbest användes i Finland för cirka 6 000 år sen, under den kamkeramiska perioden i skarven mellan stenålder och järnålder. Krukor innehållande asbest främst från trakten kring Paijänne kan beskådas på Nationalmuseum i Helsingfors. Men därefter försvann asbesten för att återkomma i asbesttyg i början av 1800-talet och i cement i USA och Kanada ett par decennier före Parisutställningen där uppsvinget tog fart.

– I några fall, som i bromsar i pansarfordon, får asbest fortfarande användas hos oss, tillägger Oksa.

ETT ASBESTFRITT FINLAND är den vision överläkaren Panu Oksa målar upp. Den visionen delar han med flera som Löntagaren talat med. Men vägen dit är lång, det säger arbetarskyddsinspektör Mikko Mäkelä på regionförvaltningsverket i Tavastehus.

Ersättande material finns, som glas- och stenull för isolering, finns. Men asbest finns kvar i byggnadsbeståndet och kapslas ofta in under reparationer. Det tillåter lagen ? och skjuter problemet på framtiden. Däremot förutsätts i lag en övervakning av att asbest inte frigörs.

EN ASBESTKARTLÄGGNING bör göras innan projekt inleds men det som finns inne i konstruktionerna syns inte. Under saneringen bör kartläggningen uppdateras och nya prov tas. Icke kartlagda konstruktioner bör alltid rivas och öppnas av ett godkänt asbestsaneringsföretag.

– Arbetarskyddsfullmäktige eller också byggnadsarbetarna bör höra med arbetsgivaren att de konstruktioner som ska rivas har konstaterats vara asbestfria. Och även om det är på arbetsgivarens ansvar är det skäl att se till att inga obehöriga kommer in på området. Brister i säkerheten bör genast rapporteras till ansvarig arbetsgivare och arbetarskyddsfullmäktig, påpekar Mäkelä.

Mäkelä gör ungefär 50 asbestgranskningar varje år. Det brister mest i skydd och arbetsförutsättningar men han har också ställts inför asbestsugar helt övertäckta av damm då de anlände till bygget. Efter analys blev ordern: till rengöring direkt. Asbestdamm och därmed risk för exponering har också upptäckts i utrymmen som uppgetts vara asbestfria.

YNGRE BYGGNADSARBETARES föga medvetenhet om asbestens faror oroar också Tapio Jääskeläinen, arbetarskyddssekreterare på Byggnadsförbundet.

– Fast det är yrkeskillar som sanerar kan arbetet ha påbörjats då man plötsligt inser att här finns asbest! Saneringen får endast utföras av firmor med fullmakt och av arbetstagare med godkänd kompetens, från och med i fjol krävs yrkesexamen i byggbranschen, eller mindre block.

Han såg helst att saneringsföretagen skulle åläggas att ansöka om ny fullmakt på viss tid, och att ansvarsfördelningen blir klarare då uppdateringen av lagstiftningen blir klar. Jääskeläinen sitter med i en trepartsgrupp som torde ha sitt förslag klart inom maj.

En stramare lagstiftning behövs. Inget blir bättre om inte övervakningen ökar och därmed risken att bli fast, säger Jääskeläinen som hoppas att arbetsgivarna tar nya arbetsmetoder i bruk, inklusive ordentliga skydd så hälsorisken minskar också för sanerarna.

Jääskeläinen önskar att inkapsling av asbest förbjöds, att sanering av badrum, källare och fasader skulle bygga på att asbesten helt togs bort.

– Min vision är att asbestsjukdomar försvinner helt i framtiden! Men då ska mycket till.

BYGGNADS ERBJUDER GRATIS juridisk hjälp till asbestdabbade medlemmar och pensionerade frimedlemmar. Socialsekreterare Tiina Nurmi-Kokko får 30–40 asbestfall på sitt bord varje år och sköter trafiken till försäkringsbolagen. Lungcancerfallen prioriteras och också änkan och familjen får hjälp.

– En kurs för medlemmar i arbetslivet som haft med asbest att göras hålls den 15-17 juni på Siikaranta. De 21 första ryms med, kursen är gratis men resorna står var och för. Anmäl er snabbt, hälsar hon.

Anmälan till Tiina Nurmi-Kokko, tiina.nurmi-kokko@rakennusliitto.fi, tfn 020 774 3082.

 TEXT INGEGERD EKSTRAND
FOTO PATRIK LINDSTRÖM,
JANNE RUOTSALAINEN

Mikko är målare till utbildningen och har jobbat också i forna Sovjetunionen och i Norge. Det här fick läkaren att spetsa öronen. Kunde orsaken ligga i asbestexponering?

Mikko har inga besvär, och har inte tilldelats någon invaliditetsprocent. Just nu är han arbetslös men annars jobbar han med rivningsarbete inklusive asbestsanering.

– Men det kan vara så att jag inte nödvändigtvis vet hur det är att vara frisk. Jag har ju varit så länge i branschen, ända sen 1979, säger han fundersamt.

Då Mikko knappt 20 år gammal kom ut i arbetslivet fanns det inga regler om asbesthantering. Asbest fanns i plattor, i murbruk, i målfärger och lim. I dag är det andra bullar: skydden ska på, ventilationstrummor tejpas över, undertryck och avbalkningar få att fungera.

MIKKO HAR JOBBAT också i forna Sovjetunionen och senare i Norge. Norge har en ännu mer restriktiv hållning till asbesten och den tycker han Finland gott kunde anamma.

– Inga byggnadsarbetare får komma in förrän asbestsaneringen är gjord. Det är ju fråga om människors hälsa, säger Mikko som själv inte har en aning om var och när han exponerats under sina tidiga yrkesår.

En sanering eller rivning bjuder nästan alltid på överraskningar, varnar Mikko Hyvönen med över 30 års erfarenhet av byggen.

Vid kartläggningen syns inte vad som finns inne i byggnadskonstruktionerna. Under golvet och i väggarna kan det finnas problem.