Arbetssäkerheten
har högsta prioritet
på Neste Oil och snart invigningsklara
projektet Diesel i Borgå Sköldvik.
Samma regler gäller för arbetstagare och serviceproducenter. Och både morot och
piska är i bruk.
Gemensam
arbetsplats —
gemensamma spelregler
 Trafikljuset slår om till grönt och fotografens bil vinkas igenom den första
porten till Sköldviks industriområde i Borgå. Men vid centralkontorets infodesk blir
det stopp: presentation, gästkort och eskort till mötesrummet där Löntagaren stämt
träff med en trio nyckelpersoner inom arbetssäkerheten på gigantiska Neste Oils
oljeraffinaderi och projekt Diesel.
Centralkontoret rymmer också tillståndsbyrån, en obligatorisk haltpunkt för
serviceproducenter, dvs entreprenörer. Utan passertillstånd inget tillträde. Och utan
skolning inget passertillstånd för serviceproducenter, ett system som gällt redan i
åtta år.
– Då arbetsplatsen är gemensam bör spelreglerna för egna arbetstagare och
serviceproducenterna vara de samma. Det här säkerhetstänkandet har gått väl hem, och
säkerhetsfrågor tas bl.a. upp på samforum mellan oss och de åtta största
entreprenörerna, berättar raffinaderiets arbetarskyddschef Jouko Korkeakoski.
På Nestes område rör sig vanligen ett trettiotal serviceproducenter med säsongavtal:
rör- och elfirmor, entreprenörer som sköter instrumentering, jordbyggnad, ställningar,
isolering med mera. Just nu är de ännu fler då byggarbetena på raffinaderiets nya
produktionslinje Diesel — en satsning på över 650 miljoner euro som ska ge en
årsproduktion på en miljon ton svavelfri diesel — sysselsätter 1 400
personer. Av dessa kommer 350 från tiotalet europeiska länder, främst Tyskland, Polen,
Estland och Ryssland. Vid årsskiftet körs produktionen i gång och då skapas 120 nya
jobb i Östnyland.
Säkerhetskraven är om möjligt ännu hårdare på Diesel, inte minst därför att
projektet innebär att det byggs också mitt i oljeraffinaderiet som kör för fullt.
– I offertskedet, innan priset slås fast och avtal ingås med en serviceproducent,
går vi igenom säkerhetskraven. Serviceproducenten bör sedan i sin tur gå igenom samma
saker med sin grupp typ säkerhetsregler, tillstånd, riskinformation, rapportering om
avvikelser med mera, räknar Projekt Diesels säkerhetschef Leif Andersson upp.
Attityderna största hindret
På ett oljeraffinaderi finns risker inbyggda i arbetsmiljön och det gäller att vara
steget före. Larmsystemen utom- och inomhus via högtalare testas varje vecka och
potentiella risksituationer, såsom gasläckor och eldsvådor, övas regelbundet. Alla ska
veta vart söka sig om något oförutsett inträffar, i princip veta hur ge första
hjälpen och göra en första släckning. Händer något som kräver vård kontaktas
företagshälsovården på området.
Såväl Korkeakoski som Andersson har en bakgrund i Nestes fabriksbrandkår, vilket de
betecknar som en god skola. I de nuvarande jobben är basen bredare.
 – Företagen fungerar i dag som förtrupp för
säkerhetstänkande, något som kommunerna gott kunde ta exempel efter, säger Andersson.
Alla, även sommarjobbare och givetvis nyanställd arbetskraft skolas för
passertillstånd och arbetssäkerhetskort, i princip redan under sina första vecka i
jobb. Efter det vilar ansvaret på avdelningen.
– Nyanställda, utan gammal mall i botten, anammar dagens säkerhetskultur snabbare.
Men arbetarskydd och säkerhet borde få en ännu större plats i yrkesskolan, säger
Neste Oils arbetarskyddsfullmäktig Juha-Pekka Siltala med eftertryck.
För tre år sedan anammade Neste Oil en ny säkerhetskultur med både piska och morot
efter amerikansk modell. Säkerhetstänkandet ska nå ned till varenda en som jobbar här,
det må sedan vara en egen arbetstagare, eller en serviceproducent och hans mannar.
Helt lätt är det inte för en finländsk arbetare, med inställningen att ”han
klarar sig nog”, att ta till sig en utländsk modell.
– Det gäller att repetera, repetera och åter repetera, säger Siltala som menar att
målet nås, även om vägen dit ännu är lång.
I systemet ingår också s.k. observationsrundor. Under optimalt 47 rundor per år
diskuterar var förman med sina manar. På årsbasis blir det 5 000 rundor.
Rökning kan ge portförbud, olycksfritt tårtkaffe
Brott mot reglerna ger sträng
påföljd. Hjälper inte varning kan såväl arbetstagare som serviceproducenter få
portförbud. Att röka på raffinaderiet, utföra heta arbeten utan kort eller i påverkat
tillstånd försöka ta sig till jobbet kan ge portförbud på 4–12 månader.
Påträffas någon påverkad inom området är straffet 6 månaders eller permanent
portförbud.
Ny skolning kan krävas för återgång till jobbet. Serviceproducenter med flera arbetare
som bryter mot reglerna kan tvingas skola upp hela sin personal på nytt.
På reglerna tummas inte, men Neste är på väg från övervakning till självreglering.
– Det ska inte tas som kritik om någon säger till dig att skyddet saknas, utan som
ett sätt att visa att vi bryr oss om varandra, säger Korkeakoski som jobbar enligt
devisen att alla ickeönskvärda händelser kan förebyggas.
Skador, olyckor och tillbud bör rapporteras omedelbart, men rapporteringssystemet upplevs
av mången som alltför besvärligt.
– Rapporteringen i sig får inte ge det mesta jobbet. Vi måste förenkla och
effektivera rapporteringen, säger Siltala bestämt.
Morot behövs som motvikt till piskan. Arbetarna på Diesel bjöds kaffe med tårta i
augusti, då 100 dagar gått utan negativ följd av heta arbeten. För var 100 dagars
period utan arbetsolycksfall serveras tårtkaffe. Rekordet för olycksfritt lyder på 434
dagar, motsvarande en miljon arbetstimmar.
– Vi har också bjudit 1 700 personer på lunch som belöning, och gett
säkerhetsvästar för fritidsbruk. Belöning motiverar, säger Andersson som just nu har
sex bullkaffelappar i fickan att dela ut till förtjänta arbetstagare.
Färre arbetsolycksfall, ersättande arbete erbjuds
Att säkerhetstänkandet börjar gå
hem visar statistiken över arbetsolycksfall som lett till sjukfrånvaro. Frekvensen för
Nestes egna arbetstagare var ifjol 5,7. För serviceproducenterna är förbättringen
radikal, från en frekvens på 60 år 1997 till 5,6 i slutet av fjolåret.
– I projekt Diesel hade vi en sjukfrånvarofrekvens pga arbetsolycksfall på under 5
ifjol, en helt otrolig siffra för en finländsk byggarbetsplats, säger säkerhetschefen
Andersson inte utan stolthet. Hittills i år är siffran 1,5 och från byggets början
för tre år sedan 3,9. Men ännu återstår den här hösten, varnar Andersson.
Råkar en anställd hos en serviceproducent ut för ett dylikt arbetsolycksfall, träffas
ledningen från företaget de närmaste efterföljande dagarna efter olycksfallet och
diskuterar säkerheten i konstruktiv anda.
I avtalen med serviceproducenterna ingår en klausul om ersättande arbete då det
inträffade arbetsolycksfallets följder är så lindriga att det enligt läkaren är
möjligt att göra ett ersättande arbete. Ifjol tillämpades klausulen i 23 fall. Också
5 Nesteanställda gjorde ersättande arbete.
Arbetarskyddsfullmäktig Siltala understryker att beslutet tas i samförstånd mellan
läkare och patient. Om båda anser ersättande jobb möjligt, tillfrågas avdelningen om
ett meningsfullt jobb, som inte förvärrar skadan, kan erbjudas.
– Det viktigaste är att arbetstagaren själv kan påverka beslutet. En del
arbetstagare vill gärna göra något hellre än vara sjukledig medan andra inte ser
något positivt i att erbjudas ett ersättande jobb. Ekonomiskt blir ingen lidande hur
valet än blir, betonar han.
Siltala framhåller att klara spelregler och sanktioner gör att säkerheten inte leder
till tvister mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas representanter, även om synen på
olika saker kan variera. Som sin främsta uppgift ser han att kämpa mot attityderna i det
egna gänget, så var och en sätter säkerheten främst i jobbet — och kan komma på
jobb också följande dag.
– Via entreprenörerna hoppas vi att det här säkerhetstänkande sprids också till
andra arbetsplatser. Intresse finns och den som så önskar får mer än gärna ta efter
oss, säger säkerhetschef Andersson.
Nestes policy med gemensamma spelregler på en gemensam arbetsplats kan sägas vara något
av en föregångare. Den första september kompletteras lagen om övervakning av
arbetarskydd med stadganden om gemensamma arbetsplatser, också byggen.
INGEGERD EKSTRAND
Löntagaren 31.8.2006 nr
7/06
|
