Människan
måste kunna lita på att hon har arbete nästa dag. För att kunna planera sitt liv
räcker det inte med en femårsplan, man måste få ha visshet om en utkomst som varar
under hela ens arbetstillvaro, säger Sini Turunen, Jori Hedback och Hannu
Kilpijärvi, medlemmar i Bil och Transport, AKT; och alla hjärtligt trötta på
kvartalsekonomin.
Sini Turunen, 26 kommer från Vanda och kör ut livsmedel med
Kuljetus Kovanens lastbilar. Jobbet är inte fysiskt för tungt för den 160 centimeter
långa unga damen: när krafterna inte räcker till kommer tekniken till hjälp.
Sini Turunen körde upp sitt C-körkort som en följd av en vadslagning, med den
påföljd att transportjobbet blev hennes yrke och dessutom ett bra sådant.
Man måste inte sitta stilla innanför fyra väggar, varje dag är olik en annan
och dessutom är kvinnor bättre på kundservice än de buttra karlarna. Sådan respons
får man. Dessutom finns det helt enkelt inte tillräckligt med stora starka karlar för
det här jobbet, konstaterar Sini Turunen.
För denna unga dam har förbundskongressen varit verkligt intressant.
En annan som håller på att orientera sig i den fackliga verksamhetens labyrinter är
Jori Hedback, 29, stuvare från Hangö. Han har i ett par års tid lett sin egen
fackavdelning. Samtidigt som Bil och Transport kongressade i Helsingfors införde
Sjömans-Unionen blockad av Superfastfärjorna i Hangö hamn, en aktion som fick stöd av
Bil och Transport.
Veteran i sammanhangen är redan Hannu Kilpijärvi, 49, från Kuusamo. Han har trettio
år bakom sig i branschen. Kilpijärvis chaufförsvardag, speciellt under den långa
vintern, präglas av dåliga, hala vägar och mörker. Han kör råvirke från Ryssland
till Uleåborg, Kemi och Kemijärvi.
Tidspressen blir värre hela tiden. Man ska vara allt snabbare och effektivare.
Bort med spekulationen
De tre kongressombuden menar att kongressens största nytta var kravet på förbättrat
anställningsskydd, ett krav som också underströks kraftigt i förbundets
programdokument.
Bruket av visstidsanställningar är väl inskrivet i lagen, men lagen lämnar
alltför mycket rum för spekulation. Det borde finnas gränser för hur många
visstidsanställda man får ha i förhållande till den fasta personalen, säger Turunen.
I hamnarbetarnas kollektivavtal har man inskrivet att de tillfälligt anställda får
vara högst en tiondedel.
Systemet fungerar väl. De tillfälliga arbetarna är i praktiken hela tiden
samma personer, de har fått arbetarskyddsutbildning och är givetvis medlemmar i vårt
förbund, säger Hedback.
I sitt program säger Bil och Transport klart och tydligt att förbundet inte
accepterar hyresarbetskraft i transportbranschen.
Vid sidan om deltidsjobben och de tillfälligt anställda finns det helt enkelt
inte rum för hyresarbetare, säger Turunen.
Grunden rämnar om man utöver de tillfälliga och deltidsjobbarna ytterligare
tillät hyresarbete. Vi satsar vårt allt på att förhindra att hyresarbetet får
fotfäste i transportbranschen. Också i övrigt måste vi se till att arbetet i
transportbranschen förblir i finländarnas händer, säger Kilpijärvi.
Det att hyresarbetet smyger sig in i hamnarbetet börjar redan vara skäl till strejk,
menar Hedback.
Hyresarbete blir lätt samma sak som låglönearbete och brott mot löneavtalen.
Det kan vi inte acceptera. Men det går inflation i strejkvapnet om vi tvingas gripa till
det alltför ofta.
Bestämt förbund
Bil och Transport döms ofta i offentligheten som ett strejkbenäget förbund.
Medlemmarnarna betraktar förbundets dåliga anseende som vilseledande och en skapelse av
pressen.
Avtalen ingås ju i samarbete med arbetsgivarförbundet. Biltrafikens
arbetsgivarförbund är inte alltid särskilt benäget till samarbete och då är det
nödvändigt att sätta sig ner och invänta partens samarbetsvilja. Den strejkbenägenhet
vårt förbund stämplas för, handlar mer om baktalande från pressens sida, menar
Turunen.
Hedback är stolt över att det egna förbundet står bakom och stöder när
arbetsgivarförbundet ruckar på spelreglerna.
Vi arbetstagare har ju inga andra medel att ta till än strejk, om arbetsgivaren
bryter mot avtalen, påminner Hannu Kilpijärvi.
Trion är ense om att Bil och Transport och hela fackföreningsrörelsen tillsammans
måste förbättra anställningsskyddet i vårt land.
Vi kan inte stillatigande acceptera att en grupp ester kommer med färjan på
morgonen för att hämta upp dagligvaror som de kör ut till butikerna i centrum, för att
sedan ta färjan tillbaka till Estland på eftermiddagen. Politikerna och beslutfattarna
har ansvar för att det är finländska yrkeschaufförer som kör på de vägar som har
byggts med finländarnas skattemedel, säger Sini Turunen bestämt.
Förbundet anser att den solidariska kollektivavtalspolitiken bör fortsätta, med
målet att se till att inte inkomstskillnaderna mellan olika löntagargrupper ökar
ytterligare.
Hyresarbete är AKT inte alls berett att acceptera, hyresarbete hör inte hemma på en
rättvis arbetsmarknad. Arbetsgivarnas spekulerande i underleveranser måste stoppas, och
arbetandet överhuvudtaget bygga endast på det direkta förhållandet mellan arbetaren
själv och det företag som utnyttjar hans/hennes arbetsinsatser.
Förbundet kräver att säkerheten i den tunga trafiken förbättras, genom att grunda
en särskild kontrollenhet som är specialiserad på yrkesmässig trafik. För att minska
de olägenheter som nattarbete medför bör transporterna ordnas under tider då
människan är piggare. Vägar och viloplatser måste underhållas dygnet runt, kräver
AKT.
Under de kommande åren strävar förbundet till att intensifiera samarbetet mellan
löntagarna i transportbranschen. Förbundet vill också utreda om det finns skäl att
skapa starkare förbundshelheter genom att slå samman flera fackförbund.
Timo Räty omvaldes som ordförande för bil- och transportarbetarna. Också
förbundssekreterare Juhani Salmela och sekreteraren Juhani Koivunen fick
fortsatt mandat.