Ritva Juvonen, arbetarskyddsfullmäktig för 1800 anställda på
Stockmanns varuhus i Helsingfors centrum, svarar ett rungande ja på frågan.
Absolut. Arbetet ska upplevas som meningsfullt. Problemet är att det här är
något helt subjektivt. Men inget blir bättre om vi inte själva alla försöker
påverka, säger Ritva Juvonen, PAM. Själv förhöll hon sig skeptisk till arbetarskyddet
innan hon själv axlade uppgiften och insåg att hon i princip kan ta upp vilka
frågor som helst. Efter tio år sitt uppdrag ser hon sig som kännare av arbetslivet med
uppgift av sjunga ut och försöka väcka respons hos arbetsgivaren, som också drar nytta
av att problem löses.
Lyhörda förmän behövs
Ett steg var att komma överens om att personalnämnden, grundad 1924, slogs ihop med
arbetarskyddskommissionen. Ett förslag som arbetsgivaren med glädje tog emot. I dag
väljs ett färre antal personer från sju valdistrikt och verksamheten har effektiverats.
Arbetet koncentreras på ett par saker varje år. Personalen kan själv ta kontakt med
alla i gruppen med förslag.
Vi mäter andan på jobbet vartannat år. Stockmann anses som en god
arbetsgivare. Nyanställda får bra instruktion, vi får feedback om vårt arbete, varje
team funderar på vad som ska utvecklas, säger Juvonen och berättar att
jämställdhetsfrågor och mobbning inkluderats på agendan.
Juvonen tror också benhårt på utvecklingssamtal, något som hon själv som team
leader håller för de kassateamet på drygt 50 på delikatessavdelningen. Att känna
alla, diskutera både enligt formulär och mer informellt och plocka fram var och ens
specialkunskaper gagnar både arbetstagaren själv och arbetsgivare, menar hon.
Hur upplever de nuet, framtiden? För att jobbet fortfarande ska ha ett värde,
kännas meningsfullt för den som jobbat länge, är det viktigt att få mer ansvar. Men
det gäller att säga till att man är redo att ta det, betonar hon.
Utbildning får alla, en del på betald tid, annat genom att arbetsturer arrangeras.
Också kunskap som vi äldre lagrat i decennier bör grävas fram och bli till
nytta, så länge vi bara orkar fysiskt. Då känns jobbet också meningsfullt.
Ordet brådska bannlyst
Kassorna i delikatessen möter 8 000 kunder en vanlig vardag, i möten på
några minuter då all uppmärksamhet fokuseras på
kunden. Uppstår problem, kan annan personal tillkallas, för att reda upp det hela.
Larmknapp finns också.
Jobbet är tungt både fysiskt och psykiskt. Omkring kassan finns alltid ett
tjugotal kunder, som ser om vi rynkar panna, hur du hanterar problem med kassaapparaten
eller en svår kund. Brådska är ett ord vi bannlyst, det mår inte vi bra av själva
heller, säger Juvonen.
För stressigt kan det bli, då kunderna flerdubblas under jul och galna dagar.
Kassaapparaterna är alltid samma 15. God yrkeskunskap räcker långt, för att inte
jobbet ska kännas övermäktigt.
För att se hur ett kundmöte löper, följer en förman med ibland, och ger omedelbar
feedback. Feedbacken kan också komma i form av en biobiljett från företaget, om en kund
varit speciellt nöjd med en namngiven försäljare.
Själva ska vi komma ihåg att inte kritisera en arbetskamrat, innan vi själv
prövat på hans eller hennes jobb. Förmän ska också tänka sig för, och ha ett
förslag till lösning i fickan innan kritik ges, säger Juvonen.
Delikatessen gör upp sina egna arbetslistor. Arbetstimmarna varierar från 10 till
37,5 i veckan. Femtioplussare och småbarnsföräldrar kan ha olika behov och var och en
har rätt att komma med ett önskemål i veckan om arbetstur.
Pauserna är viktiga, så vi alla orkar.
Juvonen försöker ingjuta stolthet över jobbet i sitt team.
Det är vi på delikatessen som stjälper eller hjälper det hela. Till oss
kommer kunden sist, efter att ha gjort alla andra inköp i varuhuset, påpekar hon och
tillägger att det här har också de andra avdelningarna börjat inse. För mataffärer
är ju alltid ett kapitel för sig.
Motstånd mot förändring
"Förändring" är ett annat ord Juvonen ogärna tar i sin mun.
"Utveckling" har en mer positiv klang, också för att bemöta den inbyggda
motvilja alla har då t.ex. tillbyggnadsruljansen just nu vänder upp och ned på det
normala. Delikatessen står sist i tur, och får nya utrymmen först 2010. Det här
försöker man hantera med ständig information.
Höstarna är också en utmaning för de fastanställda, då t.ex. en tredjedel av
kassateamet kanske byts. Här finns nämligen många studerande, som jobbar också långa
tider.
Visst kräver det mycket av oss andra, men samtidigt ger det oss möjlighet att
se om vi gör rätta saker, om något bör ändras, betonar hon.
Och så arbetstakten och osäkerheten om jobben bara ökar, behövs det mer än bara
lön för att arbetstagarna ska trivas på jobbet.
Vi måste själv få ut något av vårt jobb, säger arbetarskyddsfullmäktige
Juvonen, som tycker hon har rätt att brösta sig lite över att få jobba på en i
princip bra arbetsplats.
En åsikt som hon delar med de flesta Löntagaren möter på en kort runda i varuhuset.
INGEGERD EKSTRAND