Ändå finns det folk som envisas med att uttryck på ett ord på finska också måste vara det på svenska. Det blir ofta långt och krångligt. Ibland också rätt så komiskt. Eller vad sägs om päihderyhmä som blev missbruksgrupp. Inte för att uttrycket är bra på finska heller, men det är snäppet värre på svenska. Också andra reagerade på missbruksgrupp och en person undrade om det inte borde vara missbrukargrupp. Men nej, tvärtom — det handlade om en grupp som tar hand om frågor som gäller missbruk, som arbetar för att missbrukare ska få adekvat vård.

När det här numret av Löntagaren når läsarna har AKT (Bil och Transport) och FFC hållit sina kongresser, på finska edustajakokous. Det har en del fackförbund också gjort. Det är kanske skäl att så här i efterskott påminna om att det är kongress eller förbundskongress vi använder på svenska, inte möte. Inte heller konferens. Konferens är en samling där man diskuterar och kanske kommer med förslag. På en kongress diskuterar man också — vanligtvis livligt — men där fattar man också beslut.

Ett ord, flera betydelser. Sådana finns det många av. Finskans loma är aktuellt just nu — vi har tre alternativ på svenska: lov, semester och permission. Finnarna får förlänga sina ord för att precisera. Har ni tänkt på att lov har tre betydelser på svenska, beroende på uttal. Lov som ledighet, lov som tillstånd och så kan man slå en lov — men då ändras ju uttalet.

Ibland får man gissa sig till vad det ska vara — kortjobb eller kortjobb, kort å-ljud eller långt o-ljud och betydelsen är olika. Svenskan kan inte alltid vara så lätt för invandrare och andra som försöker lära sig det.

Men så svårt är det inte att man — när man blir stor och berömd — bara minns knäckebröd och två ord till av svenskundervisningen i grundskolan. Jag citerar gärna de debatterande yngre redaktörerna i radion: "Har ni hört någon skryta om sina minimala kunskaper i något annat ämne än svenska?"

Jag har inte gjort det, men minns vitsen om den lilla skolpojken som i sin aftonbön ber: "Snälla Gud, låt Danmark vara huvudstad i Stockholm som jag skrev i provet!"

En del av oss ska iväg västerut i sommar. Då gäller det igen att minnas att en finlandssvensk semla och en rikssvensk semla är två helt olika saker. Det enda gemensamma är att båda är bakverk. Den finlandssvenska kan vara fylld med ost eller skinka eller något annat gott. Den svenska med mandelmassa eller sylt och vispad grädde. Gräddsemla talas det ofta om. Vi talar om fastlagsbulle. Och be för allt i världen inte om en örfil — då kan du få det hett om öronen och kinderna. Och det som heter fylld batong hos oss heter fylld baguette i Sverige.

Njut av sommar och sol — och om det regnar så har vi en fin orsak att mysa inomhus med en god bok!

Trevlig semester!