– Klyftan mellan kvalitativt goda och dåliga arbetsplatser vidgas allt mer. Trots nya lagar och många projekt har sjukfrånvaron, yrkessjukdomarna och arbetsolyckorna inte minskat på 2000-talet. Riskerna blir allt fler, ökat våld, snutt- och svartjobb, njugga personalresurser, sade FFC:s biträdande chef Marja Erkkilä då hon presenterade förslagen för en bättre arbetsmiljö.

För nog är något ruttet på de finländska arbetsplatserna då kostnaderna för arbetsrelaterade sjukdomar uppgår till 3 miljarder euro i året, medan de lägger 1 800 finländare i en för tidig grav. Arbetsolycksfallen kostar ett par miljarder euro varje år: drygt 130 000 arbetsolyckor ersätts, över 40 dör i olyckor medan drygt 100 i en yrkessjukdom.

– Dödsfallen är flest i byggbranschen, där en arbetare i snitt dör varje månad. olycksfallen ökar och uppgick till drygt 18 000 år 2005. Splittrade arbetsplatser, utländska arbetstagare med dålig språkkunskap, effektivitetssträvan, brådska men också arbetstagare som nonchalerar risker i jakten på ackord, gör att olycksfallen ökar. År 2005 skedde drygt 18 000 olyckor i vår bransch, påpekade Byggnads II ordförande Kyösti Suokas.

Femtusen nya skyddsombud

Miniminivån för arbetssäkerheten och arbetshälsan slås fast i lagstiftningen som bygger på EU-direktiven. FFC vill öka påverkansmöjligheter för både enskilda arbetstagare och deras representanter på arbetsplatserna.

– Arbetarskyddet bör utvecklas i samarbete, med arbetstagarens representant som jämbördig part, också då myndigheternas verksamhet utvecklas. Kompetenskrav och utbildningskriterier bör slås fast i lag för arbetsgivarens representanter, säger FFC:s arbetsmiljöexpert Raili Perimäki.

FFC vill också se en riksstrategi med ett organ som bär ansvar, koordinerar och utvärderar, vilket redan ILO förutsätter.

Perimäki ser FFC:s första breda riktlinjepapper med närmare 100 förslag som ett embryo till ett arbetsmiljöprogram. Förslagen hoppas hon utvärderas och uppdateras av experter och styrelse.

– FFC:s förslag kan föras vidare dels på riksnivå, i regeringsprogram, arbetsmarknadsavtal, två- och trepartssamarbetet, dels i samråd med förbunden på arbetsplatsnivå, säger hon.

FFC vill också att allt fler arbetstagare omfattas av det lagstadgade arbetarskyddet, genom att gränsen sänks till företag med 5 anställda, från dagens 10. Det här kräver i sin tur.5 000 nya skyddsombud.

Företagshälsovård för alla

Den nära kopplingen mellan arbetshälsa och arbetarskydd bör beaktas både på riksnivån och arbetsplatserna. Företagshälsovården bör satsa på friskvård, inte gripa in först då symptom på ohälsa visar sig.

Hälsokontroll vid start i nytt jobb visar hur arbetet sedan påverkar hälsan, och strid med försäkringsbolag undviks. Regelbunden hälsokontroll bör göras av personer som jobbar, eller jobbat, i yrken med speciell sjukdomsrisk. Betalningstvister gör att pensionärer och arbetslösa som exponerats t.ex. för asbest går miste om lagstadgad hälsokontroll.

Företagshälsovården bör täcka också hyrarbete, andra atypiska anställningar som snuttjobb, små arbetsplatser och också arbetslösa. Ett hälsokort, modell byggbranschen, kunde införas för dem som saknar fast arbetsgivare.

Offentligt anställda bör ha tillgång till kommunal företagshälsovård också framöver, men kostnadsfördelningen mellan arbetsgivare och fpa utredas. Företagshälsovården bör fungera också då servicen konkurrensutsätts. Statistiken över olycksfall, våld och kundvåld bör förbättras. Arbetslivets inverkan på den psykiska hälsan bör uppmärksammas mer.

– Arbetslivets inverkan på psykisk hälsa bör uppmärksammas mer. Arbetsrelaterad stress är inte endast en mental störning, säger Raili Perimäki, själv arbetspsykolog.

Tjuvfiske ger strängare straff än dödsolycka

Arbetarskyddsmyndigheterna bör följa samma praxis i sin övervakning i hela landet. Arbetsgivare som bryter mot lagar ska straffas rejält, precis som vid miljöbrott. I dag kan t.o.m. dödsolyckor endast ge lindriga böter. Många grava olyckor hinner aldrig till i domstol, då de ofta är svårutredda och preskriptionstiden endast ett år.

– Genom att höja maximistraffet från ett till två år, skulle preskriptionstiden förlängas från två till fem år, påpekar FFC:s ansvariga jurist Timo Koskinen.

Ett maximistraff på ett år gäller också för t.ex. för hasardspel, smygtittande eller olovligt ibruktagande av motordfordon.

Som allvarligare brott, med maximistraff på två år, ses doping, smuggling, att jaga eller fiska olovligt.

INGEGERD EKSTRAND