De inlåsta är en dryg miljon.

De utlåsta är lika många.

Det visar Arbetslivsinstitutets enkäter.

Tillsammans utgör de hälften av den totala svenska arbetskraften på fyra miljoner. Alla är inte sysselsatta, utan får sin utkomst genom sjukskrivning, förtidspension, arbetslöshetsersättning och socialbidrag — det som den nya borgerliga regeringen kallar utanförskapet och vill komma åt.

Räknas nystartsjobb och a-kassan in är antalet icke sysselsatta i ålder 16-64 år uppe i en och en halv miljon.

Lägg till floran av nyanställningstyper.

– Omstöpningen och den totala uppstramningen av arbetsmarknaden under en högkonjunktur är minst sagt intressant, säger Henrik Bäckström, docent i företagsekonomi vid Arbetslivsinstitutet i Stockholm.

Institutet läggs ned i sommar som ett led i den svenska regeringens reformiver. Bäckström, med rötterna i Ekenäs, och docent vid Åbo Akademi, tillträder i april som förbundsdirektör för Bemanningsföretagen.

Aktiv hjälp också vid frivilligt byte

Omställningsavtal, kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden, gäller i dag endast tvångsmässig omställning. Vid sidan av tre typer som bygger på tvång — den anglosaxiska flexibilitetsstrategin, som ger arbetsgivarens flexibilitet att frivilligt avskeda, den nordiska trygghetsstrategin, (anställdas trygghet att hålla jobb) och EU:s flexicurity, som ger arbetsgivaren flexibilitet och anställda viss trygghet i att lämna jobb — dyker nu transicurity upp, som ska ge både omställning OCH trygghet.

LO vill att omställningsavtalen skall gälla också här, då människor vill röra på sig i arbetslivet av andra skäl än rent tvång. Tjänstemännen har nått ett steg längre. Svensk industriförening tillsammans med Sif (Sveriges industritjänstemannaförbund) och Ledarna (fack för arbetsledare) har skapat ett omställningspaket som ger diagnos, hjälp och stöd för den som vill byta jobb eller ändra arbetsuppgift.

— För första gången erbjuds möjlighet till frivillig omställning på arbetsmarknaden. Lyckas försöket finns beredskap för en ny sorts omställningsavtal, påpekar Henrik Bäckström som fungerar som följeforskare.

Den gamla modellen med TRR, trygghetsråd som erbjuder kurspaket och förmedlar jobb, har börjat gnissla. I stället för nytt jobb med bättre lön, erbjuds NU ofta korttidsanställningar med sämre lön. Allt fler arbetslösa väljer att starta egna företag, ifjol gjorde en av tio det.

Slipper kostnader och ansvar

Under och i kölvattnet efter krisen på nittiotalet dök nya anställningsformer dök upp. kölvattnet efter 90-talets kris. Snuttjobben har ökat med 60 procent på tio år, men utgör ändå endast 15 procent av jobben.

Då Sverige avreglerade monopolet på jobb- och personalförmedling år 1993 dök bemanningsföretagen upp. I dag sysselsätter de en procent, nära 30 000 personer. Anställningen regleras genom bemanningsavtal.

– Bemanningsföretagen har skapat en marknad för "lösa förbindelser". De är ett slags mellanhand mellan arbetstagare och arbetsgivare, säger Bäckström

På kort sikt är det förmånligt för ett företag att hyra in en arbetstagare för en specifik uppgift för en kort tid. Då slipper man kostnader för rehabilitering, sjukskrivning, semester, och kompetensutveckling — och ansvar.

Antalet anställda inom industrin har gått brant ned på 15 år, men de företagsnära tjänsterna har ökat i motsvarande grad.

– Skillnaden är att tidigare anställda i storföretag nu jobbar i småföretag — men åt storföretag. Med samma arbetsuppgifter, som städning, IT, produktion osv. Outsourcingen är ännu mer märkbar i den offentliga sektorn, säger han.

Egenföretagare i pyramidspel

Storbolag tvingar anställda att starta eget. Bäckström nämner ISS där anställda städerskor tvingas starta eget och betala en viss del av intäkterna varje månad.

– Och så har vi t.ex. Koti Pizza-kedjan där det centralt bestäms om sortiment, var "företagaren" ska öppna pizzeria, när hålla öppet.

– Även om arbetstagaren lockas med att han förtjänar mer så här har jag inte ännu sett någon göra det. Mest påminner det om pyramidspel. Arbetsgivaren kan ställa samma krav som på en anställd i traditionell mening, betonar Bäckström.

Friheten blir alltså knappast större, men nog tvånget. Det är rena himmelriket för en arbetsgivare att ha en starkt uppknuten "anställd" som får ta ansvar för allt, också kompetensutveckling och inkomst. Affärsrisken skjuts från det traditionella företaget, ägarna, till den anställda, eller egenföretagare.

– Går det dåligt för huvudmannen, är det bara att säga upp kontraktet, som sällan är långt. Konkurs, jaha. Tyvärr, slutstädat här.

Symptomatiskt är att bevakningsfirmorna är de som växer snabbast i hela världen.

– Svenska armén bevakar inte ens sina vapenförråd längre, utan har outsourcat jobbet till ett bevakningsföretag! USA hyr in legosoldater, nutidens rotesoldater, så de egna slipper kriga, räknar Bäckström upp.

Facket utbildar företagare och förmedlar jobb

För egenföretagaren är det också en utmaning att uppehålla den egna kompetensen. Vårdförbundet har t.ex. startat upp VIAM, en nyföretagarcentral för sjukskötare som inte vill jobba i offentliga sektorn, utan sälja sina tjänster. Medlemsflykt förhindras, då nyföretagarna kvarstår i facket, som erbjuder företagsekonomisk kompetens.

Sveriges ingenjörer, forna Civilingenjörsförbundet, idkar facklig arbetsförmedling tillsammans med Manpower och ett försäkringsbolag. Alla medlemmar kan gå till Manpower, få rådgivning— och nytt jobb.

Men alla mår inte bra av att arbetsmarknaden är i snabb omdaning. Företagshälsovården somnade i princip in i Sverige 1992, då staten drog bort sitt bidrag.

– I dag går du till en allmän vårdcentral, där läkaren inte vet någonting om din arbetsplats. Kopplingen till arbetslivet saknas helt, men nu vill politiker, arbetsgivare och fack få tillbaka företagshälsovården, säger Henrik Bäckström.

INGEGERD EKSTRAND