Det här årets två första olyckor drabbade medelålders män i rivningsarbete. Bägge störtade i döden. Bägge var anställda av underentreprenörer.

– Sannolikheten att klara sig oskadd är störst ju närmare huvudentreprenören man arbetar. Huvudregeln är att vi får gå långt ned i underentreprenörskedjan får att få reda på vems karl den drabbade finns. Där brister det i information och funktion, konstaterar Tapio Jääskeläinen, arbetarskyddssekreterare på Byggnadsarbetarförbundet.

Slantarna i fickan är få för säg nummer fem i kedjan. De räcker varken för avtalsenlig lön, försäkringar eller arbetarskydd. Sämst ställt med säkerheten är det på små byggen, egnahem och radhus.

– Kanske har den utstationerade bara en reseförsäkring, om ens det. Eller en ansvarsförsäkring. Olycksfallsförsäkring som tas i Estland ersätter oftast endast utgifter för sjukvård, inte lön för arbetsfrånvaro pga olyckan.

Snurrar för hårt

Underentreprenörernas arbetsledare, om sådana finns, har ofta många byggen på sin lott. Ger huvudentreprenören en snabbduvning i säkerhet, går läran sällan vidare. Jääskeläinen påpekar att även om arbetarskyddets övervakningsplikt genom avtal kan överföras på en gemensam arbetsplats, är det dock arbetsgivaren som i huvudsak bär ansvaret.

– Karlar men annan yrkesbakgrund i hjälpjobb på byggen är värst utsatta. De kan inte rutiner, känner inte risker. En byggplats lever också hela tiden, ställningar flyttas, rutter läggs om, säger Jääskeläinen.

Statistik över utstationerade byggnadsarbetare i Finland saknas, men deras antal ökar.

– Kanske är de 20 000 i dag, de flesta kommer från Estland men billigare arbetskraft från allt avlägsnare länder knackar redan på porten. Bemanningsföretag pungar ut med så liten lön som möjligt, hyresvärdar skär guld med täljkniv genom att inhysa tio arbetare i en tvårummare. Hyran som normalt är 500 euro stiger med ens till 2 000, suckar Jääskeläinen.

Lägg till att merparten byggen är försenade redan från starten. Att komma i kapp tidtabellen stressar. Psykiska problem har redan seglat upp jämsides med sjukdomar i stöd- och rörelseorganen som pensioneringsskäl.

– Även om detta är de tuffa killarnas bransch måste vi stanna och inse att nu snurrar det för fort!

Säljargument: billigt och snabbt

Man bör dock inte glömma att det självklart finns duktiga, yrkesstolta yrkeskarlar. Dem söker Byggnads upp, diskuterar, berättar om löner och arbetskultur. Kunskap ökar smärtan, då de får ögonen upp för var de står jämfört med sina finländska kamrater.

Utan nätverk, med skrala språkkunskaper är det förstås ett måste att kunna sälja sig.

– Jag har träffat på unga utlänningar som kör med att de jobbar snabbare, och skickligare än de "lata finländarna". Att jobba för snabbt är en risk, särskilt om uppfattar sig som osårbar, odödlig, varnar Tapio Jääskeläinen.

Brister i yrkeskunskap kompenseras också med hemmagjorda lösningar, speciellt på små byggen. På större gäller det att försöka ta skeden i vacker hand, där har huvudentreprenören vanligen spikat säkerhetsreglerna.

Byggnadsförbundet såg gärna att utbildningen för arbetssäkerhetskortet för de utländska arbetstagarnas del förlängdes till två dagar, från nuvarande en dag.

INGEGERD EKSTRAND

Underentreprenörsavtalen är omkring 300 och för underentreprenörernas räkning arbetar 400 personer. Endast med tillstånd från SRV tillåts en underentreprenör att tillfälligt foga en länk till sin kedja. Själv har SRV endast fem man på bygget.

Alla via Esko

I en barack nära inkörsporten regerar SRV:s mångåriga huvudförtroendeman Esko Kokkonen. Vid fyllda 65 har han lämnat den sysslan men som förtroendeman på bygget är det han som också har hand om arbetsintroduktionen. Systemet infördes då Kokkonen som huvudförtroendeman på Kampenbygget gavs denna tudelade uppgift.

– Uppdraget har väl fastnat i halaren, skämtar han. – Men varenda byggkille kommer in hit endast via mig. Hittills har jag skakat hand med 2 020 personer, som alla registrerats. Självklart frågar jag också hur det är med organiseringen.

Med varje arbetstagare prickar Kokkonen på en blankett av sådant som vem betalar lön, vem är arbetsgivarens representant i Finland — om utländskt företag —, försäkringssummor. företagshälsovård, allt som lag och avtal stadgar.

– Var och en får en bok med säkerhetsföreskrifter och förmannen går sedan igenom det på platsen. Alla här ska ha ett personidentifikationskort på bröstet, säger Kokkonen och föregår med gott exempel.

Allt sker i samarbete med arbetsgivaren, Byggfacket och myndigheterna. Genom avtal bevakar Kokkonen också intressena för underentreprenörernas mannar.

– Ingen jobbar utan skydd här, saknas något får det köpas här. Ändå har vi haft två olyckor som kunde fått allvarliga påföljder, under de två år bygget pågått. Den som betalar lön har i första hand ansvar, men också beställaren och planeraren bör förebygga olyckor.

I sista hand ansvarar du själv

Byggnadsarbetaren Aleksander Lenbaum, 33, fick sin utbildning i Estland.

– Arbetarskyddsutbildning gavs inte alls. Här har jag tagit arbetssäkerhetskort och min arbetsgivare, Projektiurakointi FI, har också skolat oss internt, och står för skyddsutrusningen, säger han.

Lenbaum betonar att det är up till var och en att se till att arbetet sker tryggt. Själv tänker han noga igenom varje arbetsskede, och påpekar för arbetskamrater om de tar risker. Hjälper inte det vänder han sig till en högre boss. Tar en risker, utsätts de andra.

– Räck, lyft vid takkanter är riskfyllda. Säkerhetssele är ett måste. Säkerheten sätts på undantag i ackordjobb, men då löper också arbetskamraterna en risk, säger Lenbaum som på byggen i Estland bevittnade hur två kamrater mötte döden.

Lenbaum är numera själv medlem i Byggnads och vill gärna delta i arbetarskyddskurser på förbundets kursgård Siikaranta framöver.

Säkerheten ska vara inbyggd i byggplatsen från början. Introduktion behövs, så byggkarlen inser att här tas inga risker, inskärper Esko Kokkonen.

– Har man inte koll på vad som sker på bygget, blir det totalt kaos!

Märket för en öppning, en krux, ska alla kunna.

– Annars har man inget att göra på ett bygge. Fallolyckor är alltför vanliga, säger Jari Lindqvist.

Arbetssäkerhetskortet är obligatoriskt för alla som arbetar på byggplats Flamingo. Av vissa krävs också kort för heta arbeten.

IE