. vane.jpg (302 bytes)

Nancy LökforsNancy Lökfors

I väntans tider

pune.gif (67 bytes)  Advent betyder för många att stressen ökar. Hemmet ska göras i ordning och det ska putsas och fejas inför jul och nyår. För många innebär det också ökad stress på jobbet. I restaurangerna leder julfesterna till rusning redan i november, i affärerna blir ruschen bara värre, ju närmare julen vi kommer.

Vi konsumenter har dock ett val, vi kan handla våra julklappar i god tid. Vi kan försöka undvika att handla julmaten i värsta rusningen. Vi kan också försöka hitta affärer som inte har muzak, alltså den bakgrundsmusik som spelas i varuhusens högtalare. Det kan däremot inte de anställda göra. Många, också de deltidsanställda, jobbar långa dagar inför jul. Hur påverkas hörseln av att hela tiden höra denna musik? Det är samma musik spelas upp gång på gång, på gång, på gång …

Vi som har radion på på jobbet som bakgrundsmusik och för att dämpa ljud och tal från andra rum kan välja kanal. Vi kan också stänga av radion.

Det har gjorts undersökningar om vad ljudmiljön i restauranger med musik innebär för de anställda. Det har undersökts att muzaken inverkar på konsumenternas köpbeteende, men har någon undersökt hur denna ständiga ljudmatta påverkar dem som jobbar i affärerna?

x x x

Advent betyder också väntan. Väntan på julen, väntan på att dagarna äntligen, strax före jul, igen börjar bli längre. Många av oss väntar också på snö och vi blev mer än bönhörda i slutet av november för att lagom till första advent bli besvikna igen. Otroligt hur snabbt en halv meter snö smälter i regn!

Den här tiden på året skriver vi också önskelistor, desto längre ju yngre vi är. I alla fall om vi kan skriva. Men mamma, pappa, farmor, mormor eller någon annan hjälper väl de yngre att skriva. Vi vuxna kanske inte skriver regelrätta önskelistor, men funderar på vad vi önskar oss.

Till det jag önskar hör att folk i allmänhet och journalister i synnerhet ska lära sig att en hel del orter i Estland har svenska namn. Det gäller framför allt de gamla svenskbygderna där. Ändå kan man på läsa om staden Haapsalu på Saarenmaa. Staden heter Hapsal på svenska. Och ska man nödvändigtvis använda annat namn än det svenska Ösel för ön, så är det väl då det estniska Saaremaa man ska använda, inte den finska formen?

Kännedomen om de svenska ortnamnen i Estland är en generationsfråga. För dem som var unga före kriget är det helt naturligt att tala om Nargö utanför Tallinn. Det är vi som är födda efter kriget som kanske måste kolla att det är den ö som heter Naissaar på estniska.

För dem som arbetar professionellt med språk kan jag tipsa om att också många av de estniska ortnamnen finns längst bak i andra delen av WSOYs stora finsk–svenska ordbok. Där kan man även kolla finska ortnamn och få fram den svenska formen. Vissa namn sitter ju i ryggmärgen, men alltid då och då får jag ta till ordboken för att kolla.

Köp gärna en bok till dig själv och till dina nära och kära så här inför jul!

Stressa inte med julstädningen, allt behöver inte gnistra och glänsa. Det är viktigare att ha tid för varandra. Därför citerar jag gärna ett kort jag en gång fick:

Bättre lite skräp i vrårna än ett rent helvete!

God jul!

Löntagaren 11.12.2008 nr 10/08

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)

LÖN  nr 10/2008

Till första sidan LÖN 10/2008

runu.gif (924 bytes) Ledaren
runu.gif (924 bytes) Kolumner
runu.gif (924 bytes)
Tema
    Vi synar julbordet
runu.gif (924 bytes) Aktuellt
runu.gif (924 bytes) Arbetslösheten
    i Svenskfinland
runu.gif (924 bytes) Arbetsmiljö
runu.gif (924 bytes) Språklåda

Nancy håller låda
I väntans tider

runu.gif (924 bytes) Kultur
runu.gif (924 bytes) Fritid
runu.gif (924 bytes) Karikatyr