Vi konsumenter har dock ett val, vi kan handla våra julklappar i god
tid. Vi kan försöka undvika att handla julmaten i värsta rusningen. Vi kan också
försöka hitta affärer som inte har muzak, alltså den bakgrundsmusik som spelas i
varuhusens högtalare. Det kan däremot inte de anställda göra. Många, också de
deltidsanställda, jobbar långa dagar inför jul. Hur påverkas hörseln av att hela
tiden höra denna musik? Det är samma musik spelas upp gång på gång, på gång, på
gång
Vi som har radion på på jobbet som bakgrundsmusik och för att dämpa ljud och tal
från andra rum kan välja kanal. Vi kan också stänga av radion.
Det har gjorts undersökningar om vad ljudmiljön i restauranger med musik innebär
för de anställda. Det har undersökts att muzaken inverkar på konsumenternas
köpbeteende, men har någon undersökt hur denna ständiga ljudmatta påverkar dem som
jobbar i affärerna?
x x x
Advent betyder också väntan. Väntan på julen, väntan på att dagarna äntligen,
strax före jul, igen börjar bli längre. Många av oss väntar också på snö och vi
blev mer än bönhörda i slutet av november för att lagom till första advent bli
besvikna igen. Otroligt hur snabbt en halv meter snö smälter i regn!
Den här tiden på året skriver vi också önskelistor, desto längre ju yngre vi är.
I alla fall om vi kan skriva. Men mamma, pappa, farmor, mormor eller någon annan hjälper
väl de yngre att skriva. Vi vuxna kanske inte skriver regelrätta önskelistor, men
funderar på vad vi önskar oss.
Till det jag önskar hör att folk i allmänhet och journalister i synnerhet ska lära
sig att en hel del orter i Estland har svenska namn. Det gäller framför allt de gamla
svenskbygderna där. Ändå kan man på läsa om staden Haapsalu på Saarenmaa. Staden
heter Hapsal på svenska. Och ska man nödvändigtvis använda annat namn än det svenska
Ösel för ön, så är det väl då det estniska Saaremaa man ska använda, inte den
finska formen?
Kännedomen om de svenska ortnamnen i Estland är en generationsfråga. För dem som
var unga före kriget är det helt naturligt att tala om Nargö utanför Tallinn. Det är
vi som är födda efter kriget som kanske måste kolla att det är den ö som heter
Naissaar på estniska.
För dem som arbetar professionellt med språk kan jag tipsa om att också många av de
estniska ortnamnen finns längst bak i andra delen av WSOYs stora finsksvenska
ordbok. Där kan man även kolla finska ortnamn och få fram den svenska formen. Vissa
namn sitter ju i ryggmärgen, men alltid då och då får jag ta till ordboken för att
kolla.
Köp gärna en bok till dig själv och till dina nära och kära så här inför jul!
Stressa inte med julstädningen, allt behöver inte gnistra och glänsa. Det är
viktigare att ha tid för varandra. Därför citerar jag gärna ett kort jag en gång
fick:
Bättre lite skräp i vrårna än ett rent helvete!
God jul!