Arbetstagarna är de första och sista som kommer i kontakt med nanomaterial. Exponering för nanopartiklar sker i tillverkning, förpackning, underhåll, transport, rengöring och avfallshantering. Det här gäller bransch som bransch, byggnads-, elektro-, energi-, läkemedels-, textil- och inte minst livsmedelsindustrin. Och många till.

Med nanoteknologi kan ytor göras slitstarka, självrengörande. Kläder blir vattenavstötande. Sockor antibakteriella och luktfria. Solskyddskrämer genomskinliga. Livsmedlens livslängd förlängas i täta nanoförpackningar. Medicinen hittar vägen till det onda. Betongen böjbar. Och allt påverkar oss som konsumenter.

Men nanoteknologin har också en mörk, en okänd sida. Märkligt nog har inte forskning på djupet gjorts ens för de ekonomiskt mest betydande produkterna på marknaden. Dylik forskning krävs nog för kemikalier, vilka nanomaterial i dag jämställs med i lagstiftningen.

Riskerna är alltså långt okända. Ändå används produkterna i en ständigt ökande utsträckning. Några htp-värden, gränsvärden för skadlig exponering, existerar inte. Finland saknar också en nationell nanostrategi. På plussidan finns dock Arbetshälsoinstitutets planer på att öppna ett nanosäkerhetscentrum år 2011. Mer information fås då av forskarna, som i dag endast kan ge rådet att hellre ha mer än mindre skyddsutrustning på vid hantering av nanomodifierat material.

Hört nano debatteras i Finland? Hört om det på arbetarskyddskursen? Knappast. Nano borde också upp på den politiska agendan, förslagsvis redan i nästa regeringsprogram.

I Danmark har LO tagit fram en grönbok om nanoteknologins möjligheter men också dess risker. Europafacket EFS uppdaterar sin resolution om nanoteknologi från år 2008. Ett krav torde bli att göra jobben nanosäkra för arbetstagarna. Förslaget läggs fram för EFS’ kongress i Aten i maj.

Varför inte ta fram en gemensam nordisk nanostrategi i Nordens Fackliga Samorganisation, NFS? Och senast nu få igång en debatt på arbetsplatserna runtom i Norden.

Facket har en viktig roll för att säkerställa en trygg arbetsmiljö för arbetstagarna. Självskrivna samarbetspartner är konsument- och miljöorganisationerna, inte minst för att kräva svar på vilka risker för konsumenter och miljön åldrande nanomaterial utgör? Med asbestkatastrofen i färskt minne gäller det att agera senast nu. Asbesten skördar liv över hela jordklotet. Förbudet kom för sent för de hundratals människor för så många. Och Byggnadsfacket och SAP, som organiserar asbestsaneringsföretag, är djupt oroade över att asbestsaneringen inte ökar trots boomen i husreparationer. Utnyttjas okunskap hos utsända arbetstagare för att avlägsna asbest nattetid och veckoslut.

Europeiska federationen för byggnads- och träarbetare EFBWW har nyss dragit igång en kampanj för ett asbestfritt Europa 2023. Vi får hoppas att det inte i framtiden behövs en kampanj för ett nanofritt Europa.