. vane.jpg (302 bytes)

Hundratusentals nanomaterial finns i bruk i dag. Riskerna är långt okända. Finland saknar en nationell nanostrategi, liksom htp-värden för riskfri exponering av arbetstagarna.

Nanomaterial kan finnas i färg och lack

 Nanoförsök på gator och broar
 Målaren frågar — nanoexperten svarar
 Fakta om nano

pune.gif (67 bytes)  Målarna Markku Vilén och Juha Kärkkäinen grundspacklar väggarna i en parkeringshall i Helsingfors. På golvet står färgburkarna på rad. Har ni koll på vad färgen innehåller?

Målarna Markku Vilén och Juha Kärkkäinen såg gärna att eventuellt nanomaterial i färg och lack nämns på burken. Foto: PATRIK LINDSTRÖM– Visst, bindämnen checkar jag och de finns nämnda på burken, säger Markku med över 30 år bakom sig i branschen.

Efter åtta år som målare känner även Juha väl till de vanligaste ämnena.

– De mer sällsynta färgerna som kan vara skadliga, och limmen, dem kollar jag alltid.

Något om nano i de här färgburkarna?

– Nano hör jag första gången om i dag, säger Juha medan Markku ger sig in på en lång utläggning om nanoteknologin i läkemedels-, metall- och inte minst byggnadsindustrin. Isolering kan göras hållbar, betongen få längre livstid och andra egenskaper, bli böjbar.

– I vissa bindämnen och lim kan nanopartiklar finnas, i en magnetfärg vet jag att de finns. Produktutvecklarna tiger, partikelmätare finns inte, vet Markku som följt med nano sen 1996, i vetenskapstidningar och dokumentärprogram. Han har ett rent personligt intresse av att veta vad han jobbar med.

– Jag har fått diagnosen asbestosis, en följd av att jag avlägsnade asbest från rör på 70-talet, säger han.

Arbetsmiljön har därför hög prioritet för Markku. Han nämner luftrenarna på byggena. De fanns ett tag i början av 2000-talet, men försvann tyst ut i kulisserna då de visade sig vara både svåra och dyra att serva.

Markku Vilén vill gärna ha forskarnas syn på nanoteknologins risker. Hur kommer de in i kroppen, vad händer där? Hur påverkar sol, värme, köld nanomaterial, och vad händer då materialet blir gammalt.

– Ofta avlägsnar vi gammalt material med olika metoder, hackar, värmer upp eller med kemikalier. Hur är det med ånga och damm? Hur påverkas miljön? Vilka skydd ska vi arbetare använda?

Byggnads vill ha nanobesked

Arbetarskyddssekreterare Tapio Jääskeläinen på Byggnadsförbundet har följt med diskussionen. Han har endast ett råd att ge i dag:

Arbetarskyddssekreterare Tapio Jääskeläinen på Byggnadsförbundet vill se ha information om vad färg och "laasti" innehåller, också om tillsatsämnen som ger nya egenskaper. Foto. PATRIK LINDSTRÖM– Alla ska vara extra noga med att alla skydd sitter på tills vi vet mer om nano. Tyvärr finns det arbetsgivare som inte erbjuder ordentliga skydd för arbetarna.

På Byggnads dagordning finns inte nano ännu. Förbundet har händerna fulla med traditionella arbetarskyddsproblem på byggena, med arbetshälsa och ergonomi. I mindre företag och hos underentreprenörer kan det brista i det mest elementära.

Också Jääskeläinen vill snabbt se objektiva fakta, forskningsdata om nanomaterial. Och läkarnas syn på saken.

– Det vi vet är att nanoteknologin skapar nya, fina möjligheter. Men riskerna? Jag tippar att arbetsgivarna har lika lite kunskap som vi. Det ligger ju också i färgindustrins intresse att arbetstagarnas och konsumenternas hälsa inte sätts på spel, säger Jääskeläinen med asbestskandalen i gott minne. Asbesten togs emot som tidernas undermedel. Ännu i dag dör kring hundratals människor i Finland årligen i asbestrelaterade sjukdomar.

Text: INGEGERD EKSTRAND
Foto: PATRIK LINDSTRÖM

lt-ylos.jpg (843 bytes)

 

Nanoförsök på gator och broar

pune.gif (67 bytes)  Helsingfors stad testade i fjol höstas nanoteknologin på sammantaget drygt 600 kvadratmeter beläggning på Elielplatsen och Narinkens torg. Ett företag erbjöd sina tjänster och ställde i utsikt att ytorna skulle bli lättare att rengöra.

– Ett års erfarenhet visar att det fungerade. Men det krävs trycktvätt ett par gånger i året för att hålla ytorna rena. Nanobehandlingen gör att fettfläckar, tuggummi och annat lossnar lättare, säger underhållsingenjör Tarja Myller.

I samband med varuhuset Stockmanns storrenovering blev en del av Centralgatan gågata, närmast en piazza. Stenbeläggningen nanobehandlades från början och så vore bäst, tycker Myller.

I somras behandlade staden också den norra delen av Semaforbron i Östra Böle. En tvätt har gjorts och tuggummina försvann lättare, konstaterar projektchef Eero Sihvonen på stadens byggnadsverk.

– Det är för tidigt att dra längre slutsatser. Men också det nanobaserade grafitskyddet på bron över Helsingegatan underlättade tvätten, säger Sihvonen.

 

Målaren frågar — nanoexperten svarar

Löntagaren bad Finlands främsta nanoexpert,
professor Kai Savolainen på Arbetshälsoinstitutet ge svar.

pune.gif (67 bytes)  Räcker vanliga skydd vid målning? – En svår fråga. Danska undersökningar visar att material i viss mån lösgörs då ytor slipas, men material i nanostorlek lossar också från slipverktyget. Vid sandblästring kanske apparaturen producerar mer.

Professor Kai Savolainen blir chef för Arbetshälsoinstitutets nanosäkerhetscenter som öppnas i januari 2011. Foto: PATRIK LINDSTRÖMHur beter sig äldre nanomaterial? – Med åldern klimpar sig nanopartiklarna vanligen. På Arbetshälsoinstitutet har vi en liten nanopartikelfabrik som producerar färskt nanomaterial. Effektivast blir man av med nanomaterial genom att släppa in större partiklar som de mindre fäster sig vid.

Vilka skydd ska vi använda? Räcker de vanliga? – Vi måste få besöka arbetsplatser och mäta halter för att kunna säga vad som bör användas. Men var försiktiga t.ex. med material som dammar. Skydda andningsvägar, använd täta skyddsoveraller, handskar och stövlar. T-skjortor får aldrig användas överhuvudtaget. Speciellt viktigt inomhus med skydd. Men var mer försiktiga tills vi vet mer!

Nanomaterialet på soptippen? – Jag tror ingen i dag vet vad som händer i miljön. Frågor i dag om nanotitandioxid skiljer sig från titandioxid. Lagstiftningen är helt samma. Samma gäller för de intressantaste och kanske skadligaste nanopartiklarna, kolnanorören. De jämställs med grafit.

Var få mer kunskap? – Från Arbetshälsoinstitutet kommer vi gärna och informerar arbetarskyddsfullmäktige!

 

Löntagaren 9.12.2010 nr 10/10

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)