– Det dammar rejält och jag kan inte jobba utan andningsskydd. Men det är tungt att ha, säger Kaikkonen som dämt upp ett rejält behov av luft vid arbetsdagens slut. Arbetsrotationen hjälper något - han jobbar dels som snickare, dels med slipning.

Hörselskydd behövs då centralsugen från sent 80-tal och maskinerna tävlar i buller här i Nautors hall i Kronoby, där inredning görs för 35-40 Swan-båtar varje år.

– Den allmänna bullernivån från utsuget måste ned, rören kunde isoleras bättre, konstaterar Bo Dahlbacka, arbetarskyddsombud på snickeriet.

Bullerskador har inte konstaterats. Däremot har lim gett hudproblem. I hallen tycks det dock vara kortärmat som gäller även om det finns engångshalare för extra dammigt jobb.

– Personlig skyddsutrustning finns men används sporadiskt. Det går ju inte att tjata på folk, bara påpeka. Överlag borde skydden vara enklare att använda, påpekar Bo Holmqvist, arbetarskyddsfullmäktig för Nautorkoncernen.

Poleraren Guy Dahlbäck prövade på skyddshjälm med friskluftsinblås men apparaten var för tung. För 12 år sedan fick han astma som dock inte klassats som yrkessjukdom.

— Jag klarar mig med medicin morgon och kväll men munskyddet sitter jämt på. På senare tid har dammvolymen ökat då det blivit tätare mellan arbetsbänkarna.

En koll med förtroendeman Tor-Erik Sjölind visar varför. På sex år har personalen här ökat från 45 till 72.

I snickeriet används i huvudsak teak men för båtarna i mångmiljonsklassen görs utsökta detaljer i bl.a. ekrot. Allt är hantverk, limpressen är den enda roboten. Huvudförtroendeman Harald Nordman framhåller att kvalitetsmedvetandet och yrkesstoltheten finns med även vid tidspress.

– Det gäller att tänka efter i alla skeden. Därför har vi få olycksfall, 30 per år trots 470 anställda. Men visst händer det att någon skär sig på en handmaskin, snavar, slår i huvudet.

Rutiner finns för att informera nyanställda om arbetarskyddet men tiden räcker inte alltid till på Nautor som fick ny vind i seglen vid ägarbytet 1998. Bara i år har huvudförtroendemannen kunnat skriva in 65 nya medlemmar i facket.

Nautor satsar på arbetarskyddet

På Nautor är 95 procent svenskspråkiga men det är dåligt med information på svenska om arbetarskydd. Fortbildning på svenska är det också brist på, påpekar de.

Arbetarskyddchefen Håkan Nyman är väl medveten om att dammvolymen ökat i takt med arbetsvolymen. Speciellt vid mellanslipning och lackering är trädammet ett problem och stora satsningar krävs för att få bukt med det.

– Nästa steg är att få en slipvägg och boxar för slipning av detaljer. Hösten 2000 satsade Nautor 2,5 mmk på att skilja lackeringsavdelningen från mellanslipning och polering. Vi borde också bli bättre på att använda skyddsutrustning.

Luftmätningar har inte gjorts på länge då de tidigare varit OK. Om gränsvärdet sänks görs de, lovar Nyman.

En monteringshall för båtar på 80 fot och över uppförs på Borgmästargrundet i Jakobstad. Genom att volymen samtidigt höjs nyanställs och förflyttas personal, totalt ska 150 personer jobba i den nya hallen.

– Jag är projektledare för hallen och har därför kunnat se till att den nya hallen byggs rätt, konstaterar arbetarskyddschefen.

Också en fråga om etik

Att minska trädammet är möjligt. Tekniska lösningar finns som centraldammsugare och sug på varje maskin. Allt fler arbetsgivare börjar inse att trädamm utgör en hälsorisk, säger Pirkko Heikura, arbetarskyddssekreterare på Trä- och Specialbranschernas förbund.

– Teknik finns men den kostar. Blir det dyrt gör arbetsgivarna prioriteringar.

Träfacket vill få ned gränsvärdet på 5 mg per kubikmeter i EU-direktivet till 1 mg. Visar det sig att mjuka träslag som de inhemska också kan utgöra en cancerrisk bör gränsvärdet också gälla dem.

Information om hälsoriskerna ges vid tidningen Särmä och på temadagar. En utbildningskampanj planeras för år 2002.

– Vi vill inte anklaga någon men ställa hälsa och teknik i blickpunkten. Också arbetstagarna kan påverka sin miljö genom att städa ofta och rätt kring sina maskiner. För arbetsgivarna bör trädamm också bli en fråga om image, om etik, understryker Heikura.

INGEGERD EKSTRAND