– Jag gör det här för känslan av att själv kunna påverka, säger kläddesignern, vd Anne Linnonmaa. I ett tiotal år har hon drivit sitt företag,som tillverkar ekologiska trikåer. Råvaran, bomullen plockas för hand på en peruansk familjeodling utan effektivodlingens konstgödsel, konstbevattning eller fiberförstörande maskinplockning.

– Mina trikåer är ett alternativ för den konsument som förstår att hans val har en global betydelse, förklarar Linnonmaa sin egen filosofi. Den baserar hon på personliga erfarenheter och forskning. Något som påverkade hennes ekologiska tänkande är barndomens allergier. Men samtidigt bekänner hon sig också som världsförbättrare.

– Bomullen kommer från fjärran Peru. På slätare marker har man för länge sedan övergått till effektiv odling och det påverkar bomullens kvalitet.

– Den peruanska bomullen har långa fibrer och är ren. I bergen är det omöjligt att skörda bomull maskinellt. I flackare länder har man mycket långt övergått till effektiv odling, i Peru odlar man traditionellt. Vi köper bomullen från ungefär 200 familjeodlingar. Där hjälper barnen sina föräldrar men går också i normal skola så det är absolut inte frågan om någon barnarbetskraft i den meningen. Jorden ges inga tillskott av konstgödsel och bomullen skördas inte med maskin.

– Vi borde förstå att på de stora bomullsfälten i exempelvis Ryssland, Turkiet och Kina används mängder av konstgödsel och konstbevattning. Om man mångfaldigar den normala växtperioden från en till fem får det följder!

Linnonmaa antar att konsumenterna ändå låter sina klädinköp styras mer av utseendet än av hur kläderna framställts ekologiskt.

– Kläder köper man i första hand för att de är vackra. Utgångspunkten är deras design och efter det kommer relationen mellan pris och kvalitet. De konkurrerar med andra produkter. Först därefter spelar ekologiska faktorer in.

– Människor börjar småningom värdesätta de ekologiska faktorerna. Redan nu har det en betydelse att kläderna inte framkallar allergiska reaktioner. I klädproduktionen, också i färgningen som sköts av underleverantörer, följer vi strängare normer, sådana som i allmänhet gäller för barn under två år. Renheten är garanterad i hela produktionskedjan. Bomullsplockarna i produktionskedjans första ända har inte utsatts för något slags gifter.

Bomull kräver yrkeskunskap

Linnonmaas trikåer tillverkas i S:t Michel i en fabrik som införskaffades för ett par år sedan. Fabriken sysselsätter för närvarande 30 personer. Företaget har efter fabriksköpet dubblerat sin omsättning. Trikåerna saluförs förutom i Finland i Tyskland, Österrike och Schweiz.

S:t Michelfabrikens förtroendeman Ritva Tanninen förklarar hur bomullen bearbetas i fabriken.

– Bomullstrikåer kräver en alldeles särskild behandling. Bomull beter sig annorlunda än andra material för den innehåller inga konstfibrer. Man töjer trikåstycket för att från första början ge det rätt format. Man kan inte i efterhand bearbeta trikå på samma sätt som ylle. Att sticka och skära bomull kräver en alldeles egen yrkeskunskap. Det goda är att bomullen är ren, det dåliga att den dammar.

Etiska spelregler vardag

På arbetsplatsen är det inte ovanligt att man samtalar om etiska frågor. Av FFC: s medlemsförbund har väl Textil- och beklädnadsarbetarförbundet Teva fört den aktivaste etiska debatten om exempelvis barnarbetskraft.

– Det är egalt om vi så skulle sticka vindskyddskläder, det viktigaste är arbetsplatsen, säger Tanninen och uttrycker arbetstagarnas samfällda åsikt. Men det finns andra viktiga saker. Alla arbetstagare hör till Teva och känner till förbundets etiska hållning.

Att döma av Ritva Tanninens tal styr den egna arbetsplatsens etiska normer också de egna tankarna. Hon tycker att det är viktigt att bomullen de använder inte är plockad med barnarbetskraft.

HILKKA JUKARAINEN

Löntagaren 1.10.2001 nr 8/01