– Och Finland brukar följa de trender som gör sig gällande i stora världen
— med några års dröjsmål.
I USA har fonder som placerar enligt etiska principer ca tio procent av marknaden, i
Sverige närmare fem. I Finland är andelen ännu så blygsam som något över en procent,
men fonderna har ändå fått fotfäste och kan väntas växa.
Sormunen påpekar att grundläggande etiska principer är något varje fondförvaltare
beaktar. Om ett företag t ex blir känt för att ha kränkt mänskliga rättigheter är
detta något fondförvaltare överlag noterar.
Men dessutom finns fonder där etiska regler av något slag direkt upptas i fondens
policy. Inriktningen kan variera. Ofta handlar det om miljö; det kan handla om global
rättvisa, hållbar utveckling, osv.
Goda företag
sysselsätter
I Conventums fall är den etiska fonden, Vision, inriktad på bra personalpolitik. Man
satsar på goda arbetsgivare som sysselsätter bra.
– Företag som satsar på personalens välmåga, utbildning och utveckling är
företag vi satsar i. Uppsägningar och permitteringar gör att vi drar öronen åt oss.
Filosofin är att med en motiverad och kunnig personal har företaget goda
förutsättningar att växa. Satsningar på personalen ses som bevis på att
företagsledningen tror på framtiden.
Personalminskningar leder inte omedelbart till att Vision säljer ut sin aktiepost, men
om de bedöms vara omotiverade eller vara ett långsiktigt strategiskt val, kommer en
reaktion. Nu håller man på att avyttra innehaven i IT-företagen Sonera och Jippii.
– Företag som i en svår situation väljer permitteringar före uppsägningar,
förhåller vi oss mer positivt till.
Att välja ut de goda företagen är inte helt okomplicerat, medger Sormunen.
– Vi har en kärntrupp av börsföretag, 40 – 50 stycken, som anses fylla de
allmänna kriterierna. Bland dem väljer vi ut de företag vi för tillfället satsar på.
Just nu ingår ca 30 företag i fondportföljen.
Urvalet baserar sig på fondförvaltarens bedömning. Han granskar företagens
sysselsättnings- och anställningspolitik; intervjuar personalcheferna, studerar
utvecklings- och utbildningsprogram samt allmänt uppgifter i medierna som berör
företagen. Huvudförtroendemän eller andra personalrepresentanter har han inte hållit
kontakt med. Gör företaget upp ett så kallat personalbokslut är detta en bra
informationskälla.
Som stöd för fondförvaltaren finns ett placeringsråd med representanter för bl a
arbetsmarknadsorganisationer, kyrkan, arbetskraftsmyndigheter och arbetslivsforskningen.
Rådet fattar inga placeringsbeslut, men diskuterar principerna för placeringspolitiken.
Vision riktar sig till placerare som intresserar sig för företagens personalpolitik
utan att för den skull vilja ge avkall på avkastningskrav. I praktiken handlar det om
fackliga organisationer, en del samhälleliga institutioner och kyrkan. Fondkapitalet är
i detta nu kring blygsamma 65 miljoner mark.
HANS JERN
Ingen succé ännu  Fackcentralen FFC har placerat två miljoner mark i
blandfonden Conventum Vision. FFC:s ekonomichef Mikko Paiho, som sitter med i fondens
placeringsråd, säger att investeringen på kort sikt inte precis varit nån
jätteframgång.
– Men vilka placeringar har nu varit det, med den börsutveckling vi haft.
Ett, i efterhand sett, strategiskt misstag av fonden var dock att man satsade för
friskt på IT-företagen när de snabbt ökade sin personal.
Arbetet i placeringsrådet anser Paiho vara intressant och nyttigt. De principer fonden
deklarerar följer man också i praktiken.
– På sikt tror jag att företag som i en nedgång håller fast vid sin personal
vinner när konjunkturerna går upp och personalbehovet igen ökar. |
| Svensk etik Svenska LO har, väglett av ett
kongressbeslut, antagit etiska regler för sin kapitalförvaltning. Oetiska företag skall
inte få smyga sig in i LOs aktieportfölj.
I den etiska bedömningen stöder sig LO på befintliga regelverk: Internationella
Arbetsorganisationens (ILO) konventioner om mänskliga rättigheter och OECD:s
uppförandekod för multinationella företag. Har man en större aktiepost i ett företag
som inte fyller de etiska reglerna uppmanar man först företaget att rätta sig, men om
detta inte sker, säljs posten ut.
Etiken förhindrar inte placeringar i företag som tillverkar t ex tobak eller vapen,
men nog i företag som utnyttjar barnarbete, förbjuder facklig verksamhet eller bryter
mot grundläggande arbetsvillkor. |
| Deltidsjobb i Holland visstids i Spanien Av EU-länderna är Holland klart ett deltidsarbetets
land. Där jobbar 41,2 procent av arbetstagarna deltid medan statistiktvåan, England har
endast 24,9 procent deltidsanställda. Genomsnittet i EU är 18 %. I Finland utgör de
deltidsanställda 12,2 procent. Minsta andelen deltidsjobb finns i Grekland (4,6 %) och
Spanien (8,2 %).
Statistiken är nästan omvänd vad
gäller visstidsjobb. Här toppar Spaninen med 32,1 %. Därefter följer Portugal (20,4 %)
och Finland (17,7 %). EU-medeltalet var 13,4 % i fjol. Lägst ner ligger Luxemburg (3,4 %)
och Irland (4.6 %). |
Löntagaren 1.10.2001 nr
8/01
