Etisk produktion är en evighetsfråga på textilbranschens internationella möten. Man har diskuterat detta i åtminstone tjugo år. Förändringar kommer långsamt men vissa framsteg har gjorts.

Tevas kolletivavtal innehåller ett avtal om etiska frågor, som kom till stånd 1997 som en följd av en dialog på EU-nivå. I kollektivavtalet förbinder sig de finländska parterna att följa branschens etiska direktiv och ILO: s konventioner. Nästa stora steg är enligt Korhonen att övervaka detta avtal. Det kräver både utbildning och en attitydförändring anser hon. De internationella frågorna blir alltmer normal vardag i intressebevakningen på arbetsplatserna.

Problem i märkning och kontroll

Företagen har under den senaste tiden tillkännagivit att de har gjort upp egna etiska direktiv, att de följer ILO:s konventioner eller att de förutsätter exempelvis SA 8000-standard av sina underleverantörer.

Av dessa kungörelser litar Auli Korhonen bara på exempelvis Keskos SA 8000-standard eftersom man kan övervaka den och också försöker göra det. Företagens egna etiska direktiv är visserligen goda försök men fullständigt kan man inte lita på dem. I många fall har man dessutom funnit belägg för användningen av barnarbetskraft eller för fackföreningsfientlig verksamhet eller undermåliga arbetsförhållanden. Också när det gäller ILO: s konventioner är övervakningen problematisk. Även om nästan alla länder har ratificerat de centrala konventionerna kommer det ständigt rapporter om grava avtalsbrott från exempelvis Asien eller Central- och Sydamerika. Genom egna direktiv strävar företagen främst efter att främja sin egen försäljning. Korhonen önskar att företagen hellre än att skapa egna direktiv skulle följa SA 8000-standarden.

Köparens problem i dag är att produkten inte behöver förses med information om ursprungsland. Korhonen har lagt märke till att många finländska företag uppger att produkten är tillverkad i Finland. Detta om något är en relativt god garanti för att man i produktionen har följt avtal och lagar.

Konsumenterna borde oftare ställa frågor om produkterna och kräva information om deras ursprungsland och gärna om hela produktionskedjan.

Del av intressebevakningen

– Övervakningen kräver att facket är på alerten. Övervakningen av de etiska frågorna borde bli en del av förtroendemännens intressebevakning. Åtminstone inom Tevas avtalssektor borde kedjan av underleverantörer vara under kontroll. Åtminstone hittills har förbundet inte fått många förfrågningar om avtalsläget eller arbetsförhållandena på arbetsplatser utomlands.

Auli Korhonen berättar att förbundet vid behov kan höra sig för via sina internationella kontaktnät om avtalssituationen eller den fackliga organiseringen och arbetarskyddet i fjärran länder. De här möjligheterna utnyttjas dock inte ännu.

– Förtroendemännen på arbetsplatserna har så mycket arbete att energin inte räcker till också för detta, men i och med internationaliseringen blir också de här frågorna en uppgift för den lokala intressebevakningen. Givetvis hjälper förbundet till med kontakterna så att inte t.ex. bristande språkkunskaper blir ett hinder. Men det är förtroendemannen som vet om företaget har produktion utomlands och hur underleverantörskedjan är byggd. Också för den finländska arbetstagaren är det viktigt att länkarna i kedjan håller. Också vårt eget kollektivavtal förutsätter det, påminner Korhonen.

AINO PIETARINEN