Ett samband mellan exponering för s.k.
hårt trädamm från ek och bok och cancer i näshålorna och -bihålorna konstaterades
på 1960-talet men bekräftades först 1995. Mekanismen för påverkan är ännu öppen.
Den undersöks, likaså om bok och ek är unika, likheter och olikheter mellan hårt och
mjukt trädamm, vilken roll blandexponering och partikelstorlek spelar, berättar Kirsti
Husgafvel-Pursiainen, äldre forskare vid Institutet för arbetshygien och den som
basar för verksamhetsprogrammet.
Trädamm kan också ge retningar i andningsorganen, astma och allergi. Också mjukt
damm kan eventuellt irritera.
Biträdande projektchef Kai Savolainen, chef för avdelningen för arbetshygien
och toxikologi på Institutet för arbetshygien, framhåller att det är viktigt att
undersöka också inhemska träslag.
Ska björken räknas som ett hårt träslag? Om vi kan ge besked om
hälsorisker, mekanismer och exponeringsgrad kan den inhemska träförädlingsindustrin
få ändra inställning. Men då vi måste bevisa nyttan med investeringar.
Experter på Institutet för arbetshygien besitter en bred kunskap om trädamm och
bidrar med olika arbetsinsatser. EU-kopplingen väntas ge en tillräcklig bas för
granskning av exponering i olika yrken och branscher.
Gränsvärdet på tok för högt
Bägge forskare anser EU-direktivets gränsvärde på 5 mg hårt trädamm per
kubikmeter vara alltför högt det är identiskt med det som gäller för ofarligt
damm. Det finns vetenskaplig basis för ett sänkt gränsvärde.
Tre miljoner arbetstagare utsätts för trädammsexponering i EU-länderna. Meningen
är nu att skapa ett register över exponeringen samt upprätta en databas för
samkörning av fakta om exponering och påverkan för att bestämma hälsorisker på olika
nivåer av exponering.
Slutmålet är att trygga hälsosamma arbetsplatser och minska arbetstagarnas
exponering för trädamm men forskarna varnar för att vägen dit är lång. Det tar tid
innan experiment med trädamm resulterar i praktisk information. Förhoppningen är att ta
fram biologiska mätare som kan tillämpas då symptom antas bero på trädamm.
Utmaningar finns för mer än fem år men vi hoppas kunna göra upp en
verksamhetsstrategi för arbetslivet under år 2006. Det är viktigt att informera och
utbilda arbetstagare och experter. Eventuellt sammanställs en handbok. Fram till dess
gäller rådet att se till att exponeringen är så låg som det är tekniskt möjligt,
råder forskarna.