Det har blivit en del sommarteater för mig i sommar. Jag beundrar dessa amatörer som år ut och år in satsar sin fritid och det under bästa sommartid för att vi andra ska få njuta av en kväll eller eftermiddag med fin teater. Besök gärna en sommarteater också utanför er egen region! Det är inte alls svårt att förstå ens en pjäs som uppförs helt på dialekt. Det märkte jag då Petalax hembygdsförening visade sin Byakiston XXI. Spelglädjen på Lurens i Pernå i Spelman på taket var fantastisk. Bröderna Lejonhjärta på Raseborgs sommarteater var också den otroligt fin, även för en vuxen. Jag tror inte jag misstar mig alltför mycket om jag spår att vi i framtiden kommer att få se de två huvudrollsinnehavarna på professionella teaterscener.

Men ingen sommar varar i evighet och tur är det. För visst är det trevligt med årstidsväxlingar. Det innebär också att vi så småningom börjar märka av att det i vinter är dags att ingå nya kollektivavtal inom de allra flesta branscher. Diskussionerna om ett inkomstpolitiskt avtals vara eller icke vara har redan startat. Det märks också i samband med budgetmanglingen (budjettiriihi kallas det på finska).

Varje avtalsrörelse brukar också leda till ett eller ett par nya begrepp, så jag får säkert tillfälle att återkomma till dem.

Nyligen hörde jag ett utmärkt ord för osallistumisjärjestelmä. Den person jag talade med hade i (riks)svenska texter stött på orden medinflytandesystem. Det är ett ord vi gärna kan importera, för det är precis det det är fråga om när våra finska landsmän talar om system för deltagande.

Jag brukar uppmana er att slå upp ord i ordböcker. Men man ska inte blint lita på dem. Jag upptäckte för ett tag sedan att stora finsk-svenska ordboken (första upplagan 1997) för edustajakokous bara uppger representantmöte och delegatmöte. Däremot saknas helt kongress, vilket t.ex. FFC använder. Edustajisto är representantskap — det ordet kommer den som läser och följer med vad som händer inom arbetsmarknaden att få höra i höst. Servicefacket kommer nämligen att välja nytt representantskap i oktober.

Ordböcker kan alltså ibland sakna vissa ord. Något ovannämnda däremot innehåller är en förteckning över finlandssvenska ortnamn. Där kunde en del redaktörer kontrollera om till exempel Tytärsaari, Paimio och Raisio har svenska namn. Det har de, nämligen Tytärskär, Pemar och Reso (om det i sistnämnda fall inte är fråga om företaget som uppkallats efter det finska namnet på kommunen strax utanför Åbo). Och Karkkila heter inte Godisbyn på svenska utan Högfors.

Aktiv höst!