. vane.jpg (302 bytes)

arbetsmiljo.jpg (4685 bytes)

Säkerheten
i ryggmärgen

pune.gif (67 bytes)   Säkerhetstänkandet genomsyrar hela produktionen vid Kemira Chemicals fabriker i Karleby. Det betygar arbetarskyddschefen Lasse Juuso och Pekka Märsy, skyddsombud på sulfatfabriken, med en mun.

Lasse Juuso och Pekka Märsy. Foto: ESA MELAMETSÄInte en flaska utan märkning får förekomma. Det viktigaste är dock att alla här vet hur kemikalierna ska hanteras. För den som är i jobb längre än en dag är utbildning obligatorisk, för äldre anställda är utbildningen kontinuerlig.

– Målet är att var och en behärskar riskerna i sitt eget arbete. Arbetshandledningen är viktig, det är en trygghetsfaktor både för en själv och för ens omgivning. Skulle olyckan vara framme har vi en räddningsplan och kurser i förstahjälp. Nästan 200 personer deltog i fjol i räddningsutbildningen, berättar Lasse Juuso, som har hand om utbildning och anställning.

Drogtester har diskuterats men inte införts. Samanvändning av mediciner och t.ex. starka värktabletter kan också utgöra en risk. Här gäller det att läkaren är medveten om arbetstagarens verkliga uppgifter.

Det psykiska arbetarskyddet är också viktigt. Kemira har en egen arbetsplatspräst. Problem på hemmaplan och annat är lättare att ta upp med en utomstående som därtill har tystnadsplikt. Prästen är anställd av den finska församlingen men besöker fabriken så alla arbetstagare i treskiftesjobb har möjligt att ta kontakt.

62 punkter hittades

Arbetsplatsutredningar har gjorts tidigare men den utökade märkningen av kemikalier sparkade igång en riskvärdering som ännu är något på hälft. På Kemira har den lagstadgade arbetsvärderingen greppats vidare, bl.a. har arbetsmetoderna skärskådats.

Då Juuso och Märsy tillsammans gick igenom sulfatfabriken för ett år sedan hittade de totalt 62 punkter där något kunde tänkas hända.

– Säkerheten har getts nya dimensioner, handledningen har byggts ut och vi har tittat på hur datatekniken ytterligare kunde tillämpas. De brister i arbetsmetoder som upptäckts har inte utgjort direkta risker, mest har det varit fråga om att vissa saker kunde göras bättre, betonar Pekka Märsy.

Användningen av motoriserade ansiktsskydd i stället för tidigare halvmasker har ökat väsentligt. T.ex. på sulfatavdelningen är hjälmar och speciella skyddsglasögon, slipade som privata glasögon och med sidoskydd, obligatoriska. Ovanpå det används skyddskläder, dito skor etc. Kemira har ett tvätt- och servicesystem för skyddsutrustningen, ett par tre personer servar skydden på heltid.

– Klädseln har blivit enhetligare. Arbetsgivaren tar också i dag ännu allvarligare på frågorna än då jag började här för 16 år sedan. Samarbetet är gott inom arbetarskyddet och det drar vi alla nytta av, påpekar Märsy, 40, årsbarn med sulfatfabriken där han arbetar som s.k. svavelsyrekarl.

Skyddsinformationen bör varar tillgänglig för var och en. Det här har Kemira löst så att lappar satts upp i hissarna och på toaletterna. Där ser folk dem bäst! Plus att det finns mappar med säkerhetsdirektiv på alla avdelningar, förutom på nätet.

Alla tillbud bör rapporteras

Trots alla säkerhetsinformation sker olyckor. Ifjol noterades tio, av vilka en allvarlig då slangar blandats ihop och en arbetstagare fick tredje gradens brännskador. I år är arbetsolyckorna smärre och hittills endast fyra med totalt 18 sjukdagar.

Juuso rullar fram statistik på datorn. Från och med januari kan var och en meddela "nära ögat" tillbud direkt via nätet. Fram till mitten på augusti har 247 observationer skrivits in. Också datavirus noteras, de motas dock oftast i grind av en brandmur i koncernens Helsingforskontor, via vilket eposten går.

Duon är ense om att den finländska kemikalielagstiftningen nu kan anses täckande. Juuso tillägger att det är en annan femma hur lagarna förverkligas i varje länk i kedjan. Fall finns där lagens innebörd är något oklar.

– Säkerheten är ett arbete på lång sikt, en utveckling som ständigt fortgår. Först och främst gäller det att ta till sig säkerhetstänkandet och det tycker jag har lyckats på ett ypperligt sätt, säger skyddsombudet Märsy medan Juuso nickar instämmande.

En tur kring det 220 hektar stora fabriksområdet - en platt kustremsa knappt en mil från Karleby centrum men med bebyggelse på endast en halv kilometers avstånd – för oss till lastningen. Förpackningar med teknisk svavelsyra väntar på avhämtning. Svavelsyra används bl.a. inom läder- och kemisk industri och vid träförädling.

Varningskryss visar att kemikalien kan vara skadlig om den hanteras orätt. Det samma sägs på ett flertal språk. Leverantören Kemira ansvarar för att förpackningen når fram i samma skick till mottagaren. Därför ges chaufförer, speciellt de som kör ofta, en dags utbildning i kemikaliehantering.

INGEGERD EKSTRAND

Löntagaren 30.8.2002 nr 7/02

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-back.jpg (825 bytes)lt-ylos.jpg (843 bytes)

marne.gif (45 bytes)

LÖN  nr 7/2002

Till första sidan

runu.gif (924 bytes) Ledaren
runu.gif (924 bytes) Kolumner
runu.gif (924 bytes) Tema
    Unga i facket
runu.gif (924 bytes) FFC Nytt
runu.gif (924 bytes) Notiser & statistik
runu.gif (924 bytes) Arbetslösheten
    i Svenskfinland

runu.gif (924 bytes)
Arbetsmiljö
    Kemikalier

Säkerheten i ryggmärgen
Bättre information om farliga kemikalier
Notiser

runu.gif (924 bytes) Språklåda
runu.gif (924 bytes) Kultur
runu.gif (924 bytes) Fritid
runu.gif (924 bytes) Karikatyr


www.sak.fi/på svenska