– Den största nyheten är att miljöklassificering nu också tillämpas på preparat mot tidigare endast på s.k. rena ämnen, säger överingenjör Nina Lampinen på Produktregistret i Tammerfors. Produktregistret sorterar under STTV, d.v.s. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral.

Under så väl fjolåret som i år har en stor mängd ändringar gjorts i kemikalielagstiftningen. Bl.a. har klassificeringsgrunderna för farliga ämnen ändrats, förteckningen över dem likaså. Också bestämmelser om klassificering och märkning av preparat (d.v.s. blandningar), förpackningar för kemikalier, kraven på skyddsinformationsbladen och registreringen av kemikalier. Ändringarna baserar sig på ändrade EU-lagar.

Skyddsinformationsbladen har funnits i drygt 20 år. Tillverkare och de som importerar kemikalierna till EU är skyldiga att göra upp dem, medan arbetsgivaren bör se till att de finns tillgängliga på arbetsplatserna och också ge undervisning så bladen kan tolkas. Mycket få blad finns på svenska.

Att bladen finns på jobben kontrolleras av arbetarskyddsinspektörerna och de kommunala övervakningsmyndigheterna för kemikalier.

– Marknadstillsynen har blivit bättre men olikheter förekommer också inom samma arbetarskyddsdistrikt. Lagstiftningen är bra men det skulle behövas lite mera folk för tillsynsverksamheten. Alltid besitter de som övervakar inte heller tillräcklig kunskap om kemikalierna. Därför har vi gjort upp vissa checklistor, berättar Lampinen.

Kemikalieanmälan bör göras till produktregistret som också kontrollerar att uppgifterna stämmer. Skyddsinformationsblad bör göras upp över produkter som registreras. De ansvariga är den finländska tillverkaren och den som importerar kemikalien till Finland.

– Det förekommer fall där anmälan och infoblad försummas men oftast är orsaken ren okunskap. Då går vi ut med en begäran. I princip bör produkten finnas i registret när den introducerats på marknaden, förklarar Lampinen.

Också allergigränsen ned

Nytt är också att EU nu kräver att redan en halt på 0,1 procent av ett allergiframkallande ämne bör märkas ut på kemikaliernas omslag. I Finland var fallet så före EU-inträdet medan EU satte gränsen på 1 procent. Också en ännu lägre förekomst av s.k. superallergener bör sättas ut i vissa fall.

Kemikaliernas farlighetsgrad bestäms enligt Social- och hälsovårdsministeriets klassificeringsförordning. Kategorierna är t.ex. mycket giftig, giftig, frätande, hälsoskadlig, irriterande, brandfarlig och miljöfarlig. De har symboler som varning, svarta symboler mot orangegul bakgrund.

I det aktiva produktregistret finns ca 30 000 produkter, en del identiska förekommer under olika handelsnamn. Antalet är lite på stigande.

Det finns fortfarande ett stort antal "ofarliga" kemikalier.

– Men man kan gärna vara försiktig med också s.k. ofarliga kemikalier. Står det att ett ämne är lämpligt för kraftig rengöring ringer en varningsklocka. Bara vatten tvättar ju inte bort allt, säger hon.

En knepig sak är också definitionen när en kemikalie blir ett föremål. Granulat i plast är en kemikalie, medan en tuschpenna — oberoende av vad den innehåller — är ett föremål som kemikalielagstiftning inte tillämpas på. En våtservett är inte heller en kemikalie. Från kemikalielagstiftningen är för övrigt såväl kosmetika som mediciner undantagna.

INGEGERD EKSTRAND

Kemikaliedjungeln växer

   – Det viktiga i de nya lagarna är att miljöfarlighet nu märks ut också på kemiska produkter, likaså ämnen i preparat som kan förorsaka allergier. I värsta fall kan de leda till arbetsoförmögenhet. Men i sig har lagändringarna nu inte lika stor betydelse för arbetarskyddet som förordningen i fjol om arbetssäkerhet och kemikaliska faktorer. Ändringarna rör i första hand tillverkarna, som redan har en djungel av föreskrifter, konstaterar Kari Mäkelä, arbetsmiljösekreterare på Kemifacket.

Men också annat är på gång. I början av nästa år bör EU-medlemsländerna implementera ett direktiv om högexplosiva luftblandningar, t.ex. hur uppbevara lösningsmedel som då de sprids l luften kan antändas av svetsgnistor och hur undvika dammexplosioner i bagerier och sädeslager.

– Beredningen av EU:s nya kemikaliestrategi är klar. Nu får vi börja arbeta med hur den ska förverkligas. Det nya är att de största riskerna särskilt fram för att vi ska kunna undvika katastrofer som den kring asbesten. Ett orosmoment i dag är t.ex. hormonerna i vattendragen, säger Mäkelä.

IE