Med semester i antågande träder natur- och miljöfrågor en lätt i hågen. Som finländare har vi förmånen att ha en förhållandevis fri och frisk natur nära inpå oss. Vattnet är ett mycket framträdande element i vår natur. I kustbygdernas unika skärgårdsnatur svallar Östersjöns bräckta vatten fritt, i inlandets talrika sjösystem de tusende sjöarnas klara sötvatten.

Tillgången till rent vatten är en förmån man förstår det fulla värdet av först då den inte finns. I Finland räknar man med att dricksvattentillgången är 20 000 kubikmeter vatten per invånare och år. Motsvarande siffra för hela världen är bara något över 7 000 kubikmeter och i många länder är mänskorna tvungna att dricka mer eller mindre förorenat vatten. För så många som var fjärde av jordens invånare är vattenförsörjningen förenad med avsevärda problem.

Så långt är det lätt att vara överens. När man kommer till nödvändiga konkreta åtgärder blir det svårare. Politiker med väljarstöd i skärgården är inte så tända på att skärpa kraven på fiskodlingar eller öka restriktionerna för strandbyggande. Industriorienterade politiker känner dito vånda för krav som upplevs gå mot industrins intressen.

Ofta handlar det dock om att kortsiktiga intressen strider med mer långsiktiga. Både fiskodlingar och industrier som lär sig hantera utsläppen kan av det få en betydande konkurrensfördel. Sjöfartens framtid ligger inte i billiga frakter på rostig köl, utan i att det skapas sträng säkerhet och allmän ordning i såväl Östersjötrafiken som på andra hav.

Att skydda miljön är att värna om framtiden.

HANS JERN