– Det finns en stor efterfrågan på kunskap om hur vår natur fungerar idag, det gäller inte minst Östersjön. Vi vet vilka arter där finns men det finns också mycket som vi inte känner till.

Det är nämligen viktigt för forskarna att veta ifall det finns något som påverkar forskningsresultaten.

Olja

Kustbefolkningens samtalsämne nummer ett den här vintern har utan tvivel varit båttrafiken i Finska viken och risken för oljeutsläpp.

– Folk är medvetna om problemen och mycket oroliga. Först hade vi den svåra isvintern då man såg vilka risker det finns, sedan hände olyckan med den kinesiska tankern utanför Bornholm som ytterligare en påminnelse.

Det goda — om det nu finns något gott i oljeolyckor — är att mänskor inte fått chansen att koppla bort problemet, säger Sandberg-Kilpi.

Hon jämför med blågröna alger.

Numera slipper folk stöta på algerna för innan de beger sig någonstans går de in i Internet och kontrollerar algläget. Finns det blågröna alger på vägen byter man rutt.

– Då slipper man också fundera över varför algerna finns.

Övergödningen i Östersjön sätter sin prägel på all havsforskning. Eutrofieringen måste tas i beaktande i allt som forskarna gör till havs.

Ett forskningsprojekt reder ut vad som händer när de giftiga blåalgerna bryts ner. Forskarna undersöker bl.a. verkningarna när giftet kommer in plankton, vad som händer med de rester som inte upptagits av plankton och man undersöker hur stora gifthalter det finns i flundrornas lever, i musslor och ejdrar. Det här är ett EU-projekt som startade ifjol och därför är det för tidigt att dra slutsatser.

Forskning i fisk...

Över tvåhundra forskare vid inhemska och utländska universitet och forskningsinstitut besöker Tvärminne årligen för att utföra fältstudier.

För tillfället forskas det bland annat i fiskbeteende.

Det är den lilla sandstubben som är föremål för vetenskapligt intresse, berättar Sandberg-Kilpi.

Forskarna reder ut hur fiskhanen gör när han attraherar honor. Det handlar om hur han bygger sitt bo och vad han gör för att fånga hennes intresse. Hur konstigt det än låter ger undersökningen svar på väsentliga frågor.

Sandstubben är en icke kommersiell art men den är viktig i näringskedjan. Frågan är hur går det i långa loppet för sandstubben och fiskar som äter den om övergödningen stör fortplantningen. Vad händer om sandstubbhonan inte kan välja den bästa hanen därför att vattnet är så grumligt att hon inte ser honom och hans bobygge?

..och fåglar

Ejdrar synas i många forskningsprojekt.

Ett går ut på att undersöka honorna och deras barnkammarsystem. Ejdern är känd för att många honor sköter ungarna tillsammans.

Forskarna är nyfikna på hur de honor som får komma med i skötselringen egentligen väljs ut. Vem blir barnkammarens dominanta hona. Har det att göra med hennes fysiska kondition?

Ejdern är också huvudaktör i en annan, betydligt tristare undersökning.

I år började forskarna nämligen fästa sig vid att så många gudingar dog. När forskarna samlade in kropparna märkte de att fåglarna var magra och i dålig kondition. Också iögonenfallande många ådor har dött, magra och medtagna även de.

En veterinär har kopplats in för man vill veta om det handlar om ett virus i likhet med det som grasserade bland ejdern i slutet av 90-talet. Då var det två slag av virus. Det enda dödade vuxna fåglar, det andra slog ut ungarnas immunsystem så ungarna inte blev äldre än två veckor.

Flitig som en myra

Men allt är inte havsforskning i Tvärminne.

I en av de röda sidobyggnaderna på gården är Katja Bargum sysselsatt med att undersöka myror för sin kommande doktorsavhandling. Hennes arbete handlar om genetik och konflikter.

Hon undersöker stackar med två drottningar och hur de delar på avkomman. Det gör hon genom att samla in allt som drottningarna producerar. Avkommans gener avslöjar släktskapet. Katja följer också med de konflikter som kan uppstå bland arbetarna när en del av dem lägger ägg.

– Forskningen i socialt beteende är intressant. Men myrorna är ju också en jättestor del av våra skogars kretslopp, säger Katja Bargum om motiven bakom sin forskning.

Nytta?

Eva Sandberg-Kilpi protesterar mot det myckna nyttotänkandet i forskningen. Vetenskapen ska inte alltid behöva ha svar på frågan:

– Vad är det för nytta med den här forskningen, då, såsom fallet är idag för att man ska få pengar för sina projekt.

Grundforskningen är speciellt illa ute när nyttoaspekten är avgörande. Ändå är det grundforskningen som står som bas för de "nyttiga" undersökningarna, de som ger människor svar på praktiska problem, typ: Vad göra med en igenvuxen vik för att inte slutresultatet ska bli en ännu bedrövligare vik?

Kan då enskilda människor göra så mycket för att förhindra övergödningen och nedsmutsningen i Östersjön?

Eva Sandberg-Kilpi är övertygad om att de kan.

– Genom att idka påtryckning uppåt, och genom att vara medvetna. Miljöfostran i skolorna kan verka banalt, men jag tycker det är viktigt att barn lär sig fundera på miljön. Det handlar inte om att man inte får kissa i Finska viken. Det handlar om medvetenhet, att man frågar sig "ska jag kissa eller borde jag låta bli".

Andra frågan lyder:

Hur mycket är vi beredda att betala för Östersjön. Prissättning av naturen är en konstig tanke, medger Sandberg-Kilpi, men nödvändig för att vi ska komma vidare. Makten finns där pengarna är och där gäller det att kunna argumentera i euro och cent.

CAROLA ISAKSSON