Docent Eva Sandberg-Kilpi är amanuens
på Tvärminne zoologiska station på Hangö udd. Det är hon som i egenskap av så kallad
uteamanuens sköter om att de forskare som kommer till stationen för att göra sitt
fältarbete har allting de behöver. Hon ser bl.a. till att alla tillstånd är i skick,
att forskarna har den utrustning de behöver och hon koordinerar alla utejobb. Hon är
också miljöamanuens och i den egenskapen ska hon följa med vad som händer i
forskningsstationens grannskap. Det gäller att hålla ögonen på bl.a. industrierna och
deras tillstånd och villkor. Hon följer med vad som händer längs Pojovikens och
hemstaden Hangös stränder. Och givetvis skärgårdsområdet runt forskningsstationen,
där en betydande del av forskningen sker.
Det är nämligen viktigt för forskarna att veta ifall det finns något som påverkar
forskningsresultaten.
Olja
Kustbefolkningens samtalsämne nummer ett den här vintern har utan tvivel varit
båttrafiken i Finska viken och risken för oljeutsläpp.
Folk är medvetna om problemen och mycket oroliga. Först hade vi den svåra
isvintern då man såg vilka risker det finns, sedan hände olyckan med den kinesiska
tankern utanför Bornholm som ytterligare en påminnelse.
Det goda om det nu finns något gott i oljeolyckor är att mänskor inte
fått chansen att koppla bort problemet, säger Sandberg-Kilpi.
Hon jämför med blågröna alger.
Numera slipper folk stöta på algerna för innan de beger sig någonstans går de in i
Internet och kontrollerar algläget. Finns det blågröna alger på vägen byter man rutt.
Då slipper man också fundera över varför algerna finns.
Övergödningen i Östersjön sätter sin prägel på all havsforskning. Eutrofieringen
måste tas i beaktande i allt som forskarna gör till havs.
Ett forskningsprojekt reder ut vad som händer när de giftiga blåalgerna bryts ner.
Forskarna undersöker bl.a. verkningarna när giftet kommer in plankton, vad som händer
med de rester som inte upptagits av plankton och man undersöker hur stora gifthalter det
finns i flundrornas lever, i musslor och ejdrar. Det här är ett EU-projekt som startade
ifjol och därför är det för tidigt att dra slutsatser.
Forskning i fisk...
Över tvåhundra forskare vid inhemska och utländska universitet och
forskningsinstitut besöker Tvärminne årligen för att utföra fältstudier.
För tillfället forskas det bland annat i fiskbeteende.
Det är den lilla sandstubben som är föremål för vetenskapligt intresse, berättar
Sandberg-Kilpi.
Forskarna reder ut hur fiskhanen gör när han attraherar honor. Det handlar om hur han
bygger sitt bo och vad han gör för att fånga hennes intresse. Hur konstigt det än
låter ger undersökningen svar på väsentliga frågor.
Sandstubben är en icke kommersiell art men den är viktig i näringskedjan. Frågan
är hur går det i långa loppet för sandstubben och fiskar som äter den om
övergödningen stör fortplantningen. Vad händer om sandstubbhonan inte kan välja den
bästa hanen därför att vattnet är så grumligt att hon inte ser honom och hans
bobygge?
..och fåglar
Ejdrar synas i många forskningsprojekt.
Ett går ut på att undersöka honorna och deras barnkammarsystem. Ejdern är känd
för att många honor sköter ungarna tillsammans.
Forskarna är nyfikna på hur de honor som får komma med i skötselringen egentligen
väljs ut. Vem blir barnkammarens dominanta hona. Har det att göra med hennes fysiska
kondition?
Ejdern är också huvudaktör i en annan, betydligt tristare undersökning.
I år började forskarna nämligen fästa sig vid att så många gudingar dog. När
forskarna samlade in kropparna märkte de att fåglarna var magra och i dålig kondition.
Också iögonenfallande många ådor har dött, magra och medtagna även de.
En veterinär har kopplats in för man vill veta om det handlar om ett virus i likhet
med det som grasserade bland ejdern i slutet av 90-talet. Då var det två slag av virus.
Det enda dödade vuxna fåglar, det andra slog ut ungarnas immunsystem så ungarna inte
blev äldre än två veckor.
Flitig som en myra
Men allt är inte havsforskning i Tvärminne.
I en av de röda sidobyggnaderna på gården är Katja Bargum sysselsatt med att
undersöka myror för sin kommande doktorsavhandling. Hennes arbete handlar om genetik och
konflikter.
Hon undersöker stackar med två drottningar och hur de delar på avkomman. Det gör
hon genom att samla in allt som drottningarna producerar. Avkommans gener avslöjar
släktskapet. Katja följer också med de konflikter som kan uppstå bland arbetarna när
en del av dem lägger ägg.
Forskningen i socialt beteende är intressant. Men myrorna är ju också en
jättestor del av våra skogars kretslopp, säger Katja Bargum om motiven bakom sin
forskning.
Nytta?
Eva Sandberg-Kilpi protesterar mot det myckna nyttotänkandet i forskningen.
Vetenskapen ska inte alltid behöva ha svar på frågan:
Vad är det för nytta med den här forskningen, då, såsom fallet är idag
för att man ska få pengar för sina projekt.
Grundforskningen är speciellt illa ute när nyttoaspekten är avgörande. Ändå är
det grundforskningen som står som bas för de "nyttiga" undersökningarna, de
som ger människor svar på praktiska problem, typ: Vad göra med en igenvuxen vik för
att inte slutresultatet ska bli en ännu bedrövligare vik?
Kan då enskilda människor göra så mycket för att förhindra övergödningen och
nedsmutsningen i Östersjön?
Eva Sandberg-Kilpi är övertygad om att de kan.
Genom att idka påtryckning uppåt, och genom att vara medvetna. Miljöfostran i
skolorna kan verka banalt, men jag tycker det är viktigt att barn lär sig fundera på
miljön. Det handlar inte om att man inte får kissa i Finska viken. Det handlar om
medvetenhet, att man frågar sig "ska jag kissa eller borde jag låta bli".
Andra frågan lyder:
Hur mycket är vi beredda att betala för Östersjön. Prissättning av naturen är en
konstig tanke, medger Sandberg-Kilpi, men nödvändig för att vi ska komma vidare. Makten
finns där pengarna är och där gäller det att kunna argumentera i euro och cent.
CAROLA ISAKSSON