"I Spanien var oljetankern Prestiges förlisning fjolårets största katastrof. Nästan 3 000 km av Europeiska unionens kust förorenades som en följd av olyckan. Särskilt hårt drabbade oljeutsläppen Galiciens kust. Olyckan förstörde naturresurser. Den försvårade sysselsättningssituationen och hela den ekonomiska utvecklingen i provinsen sattes på spel p.g.a. ekokatastrofen."

Ovanstående rader är lånade ur ett pressmeddelande som den spanska centralorganisationen UGT offentliggjorde på Världsmiljödagen den 5 juni. UGT kritiserar i meddelandet de åtgärder regeringen under José María Aznar vidtog med anledning av Prestiges förlisning. Enligt UGT "förringade regeringen ekokatastrofens verkliga omfattning strax efter att olyckan hade inträffat".

Prestigeolyckan nämndes som ett av de största samhällsproblemen i Spanien i den gemensamma stora intervju som UGT:s generalsekreterare, sedermera EFS:s nya ordförande Cándido Méndez och generalsekreteraren för landets andra fackcentral CC.OO José María Fidago gav för El País den 1 maj.

För att låna Cándido Méndez ord: "regeringen visade sin inkompetens och sin känslokyla i samband med Prestigeolyckan."

Tidsbomb på havets botten

Prestige, som seglade under bahamansk flagg, förliste med 77 000 ton olja i lasten utanför Galiciens kust den 13 november i fjol. Tankfartyget var på väg från Lettland till Gibraltar. Några dagar senare bröts fartyget itu och sjönk ungefär 250 kilometer från kusten.

Under de senaste månaderna har underrätten i Corcubión i provinsen A Coruña undersökt omständigheterna kring haveriet. Utredningen har försvårats av det spanska kommunikationsministeriets njugga inställning till att ge ut information om olyckan.

Vid förhören har det bl.a. framgått att Prestige inte undersöktes alls innan man beslöt att bogsera det läckande och bristningsfärdiga fartyget så långt bort från kusten som möjligt. Det var just bogseringen i stormvindar härs och tvärs utanför Galiciens kust som ledde till att fartyget bröts itu.

Över sju månader efter haveriet är ekokatastrofen fortfarande en realitet i Galicien fastän Spaniens regering och Galiciens autonoma regering hävdar i sten att situationen är "närapå normal".

Enligt landets miljöministerium är endast 180 kilometer av Galiciens drygt 1 100 km långa kust längre förorenad. Ändå är många galiciska fiskare av annan åsikt.

Saneringen av olja från sandstränder och strandklippor kan ta flera år. Det är också mycket oroväckande att det finns uppskattningsvis 50 000 ton tung brännolja kvar i två olika delar av vraket på 3,6 kilometers djup och olja läcker oavbrutet ut i havet. Den 5 juni tillkännagav Spaniens regering att man pga. tekniska svårigheter kan börja pumpa olja ur vraket först våren 2004.

Den ekologiska katastrof som Prestige förorsakade gjorde 30 000 galicier arbetslösa direkt och indirekt påverkade den 120 000 människors arbetssituation i fiskeriindustrin. I vissa kustkommuner har de ekonomiska aktiviteterna minskat med upp till 40 procent.

Olyckans negativa följder har drabbat främst fiskare och skaldjursfångare men oljekatastrofen har också haft ödesdiger inverkan på turismindustrin, som utgör tio procent av Galiciens bruttonationalprodukt.

Nytt tema

Hur förhåller sig det spanska facket till miljöfrågor och Prestigeolyckan?

– Visst har Prestigehaveriet ökat diskussionen om miljöskydd inom den spanska fackföreningsrörelsen men inte har miljöfrågorna traditionellt någon central betydelse i spansk fackföreningspolitik, säger UGT:s informatör Ángeles Freire.

I UGT:s ledningsgrupp finns en person med ansvar för miljöfrågor men det existerar inte något särskilt miljöprogram. Enligt Freire offentliggör UGT i allmänhet en pressbulletin i början av juni där man påtalar aktuella miljöproblem.

Detta år nämns nog Prestige genast i början av UGT:s bulletin men i övrigt handlar den mest om en mycket omdebatterad hydrologisk generalplan som syftar till att jämna ut vattenförbrukningen och vattenkonsumtionen i landet genom att med hjälp av avrinning flytta vatten från områden med riklig vattenförekomst till områden som lider av torka.

I Spanien överlag är miljömedveten ringa. Landets första miljöminister utsågs så sent som 1996. Men ministeriets resurser är små och dess inflytande litet, för miljöfrågorna har decentraliserats nästan helt och lyder istället under de 17 autonoma provinsernas kompetens.

JUHA-PEKKA HELMINEN
Madrid