. vane.jpg (302 bytes)

tema.jpg (2440 bytes)

pypa2.gif (53 bytes)Med snabbhet och effektivitet skall oljespillet bekämpas. Lamor vill vara först på plats när tankern springer läck.

Borstar olja ur världens hav

pune.gif (67 bytes)  När ett oljeutsläpp sker gäller det att handla snabbt och att veta vad man gör. Att det finns effektiv utrustning till hands är givetvis också viktigt men utan sakkunskap och genomtänkt handlingsplan riskerar bekämpningsarbetet bli en flopp. Det finns många exempel på situationer där det gått så. Prestiges haveri utanför Spanska kusten är den senaste. Det havererade fartyget bogserades planlöst omkring i en panikartad räddningsaktion. Skadeverkningarna snarare maximerades än minimerades.

Borste modell mindre. Med borstaggregatet Toivo Vihtre monterar på företaget Magnusson & Stoor... Foto: MATTI YLIROTULamor Corporation Ab i Borgå är ett företag som med framgång satsat på att utveckla och leverera oljebekämpningsutrustning för havs-, kust- och landförhållanden. Man har nått en ledande position i världen på området. Följande steg, enligt VD:n, Bent Larsen, är att leverera hela system med utrustning, utbildning och know-how för bekämpningsoperationer.

Pilotprojekt vid Finska viken

I Lamors vision har världen minst 200 välutrustade centra för oljebekämpning. Dessa skall stå beredda och kunna agera när olyckor sker. De skall också ha utrustning och operativsystem som vid behov kan samordnas på ett flexibelt sätt.

Lamors ambition är att kunna leverera sådana centra komplett. Ett första pilotprojekt hoppas man få genomföra i Finland, gärna med Borgå som placeringsort.

Larsen säger att Finland behöver tre till fyra centra för bekämpning av oljeutsläpp. Kotka, Borgå och Åbo skulle vara naturliga placeringsorter med tanke på trafiken på Finska viken och Östersjön. Ett centra kunde placeras i inlandet.

Borgå skulle vara en bra placeringsort med tanke på att fartygstrafiken längs Finska viken och tvärs över korsas strax utanför Borgå. Dessutom finns där Sköldvik med oljeraffinaderi och -hamn. Larsen beräknar anläggningskostnaderna för ett oljebekämpningscenter till 10—15 miljoner euro. Driften skulle till att börja med kosta samhället 2—3 miljoner i året, men efter några år kunde centret vara ekonomiskt självbärande. Idén är att ha en inbringande verksamhet som skulle finansiera utgifterna. Det kunde handla om underhåll, utbildning, rådgivning och utvecklingsprojekt.

Lamor är ett företag med internationell profil. Från Östermalms industriområde i Borgå administreras en världsomspännande verksamhet med tentakler i femtio länder. Omsättningen är 25 miljarder euro och personalen 30 personer, men verksamheten beräknas sysselsätta 300 personer i Finland. Produktionen följer nämligen en nätverksprincip där all tillverkning lagts ut på underleverantörer.

Produktsortimentet, allt från oljebekämpningsbåtar till enkla bommar, är så omfattande att det skulle vara ohanterligt att hålla sig med nödvändig maskinpark och lokaler. I stället koncentrerar man sig på produktutveckling, planering, försäljning och installation. Också utbildning kan ingå i leveranserna. Själva tillverkningen av produkterna sker på kontraktsbas i verkstäder som specialiserat sig på metall, glasfiber, gummi eller hydraulik , t. ex. Larsen säger att man som tumregel har att en leverantör inte till mer än femtio procent skall vara knuten till Lamor.

Tillverkningen av Lamors produkter, och komponenter till dem, sker bl. a. i Borgå, Lovisa, Lahtis, Tammerfors och Åbo. Monteringen görs till stor del av firma Magnusson & Stoor, som har en fabrikshall granne med Lamor. En annan firma i grannskapet, Weldmec, bygger aluminiumbåtar. Man levererar fullt utrustade oljebekämpningsbåtar på upp till tolv meter. Handlar det om större, varvsbyggda, oljebekämpningsfartyg kan Lamor stå för utrustningen.

Borstar erövrar världen

Borsttekniken, som man har patent på, är central i företagets produkturval. Uppsamlingen av olja sker med hjälp av roterande borstar. Fördelen är att man lyckas skilja åt olja och vatten så att det som bäst inte är mer än fem procent vatten i uppsamlingstankarna. Borstaggregaten finns i alla tänkbara storlekar. Små handmanövrerade borstar för uppsamling av olja som klibbat fast mellan strandens stenar, och aggregat att montera på fartyg för uppsamling av olja i öppet hav. Värst är det att arbeta i svåra isförhållanden med olja bland pack- och drivis. Där är tekniken ännu långt ifrån färdig, vilket utsläppen i Finska viken denna vår visade.

Men enligt Larsen handlar bristerna i oljebekämpningen idag mer om system, organisation och kapacitet än om nivån på utrustningen. Det tekniska förutsättningarna att bekämpa oljeutsläpp finns i princip.

Att leverera sådan utrustning är den nisch Lamor är på god väg att erövra världsmarknaden inom. Omkring nittio procent av tillverkningen går nu på export. Ryssland är idag det största marknadsområdet, Norden och Baltikum var viktiga etapper på vägen till en dominerande marknadsposition i Östersjöområdet och framtidsvyer österut öppnar sig förhoppningsvis via representationen i Shanghai. I Ryssland har Lamor lyckats få en stark position i utvecklandet av oljeindustrin. Den mångomtalade — och fruktade — hamnen i Primorsk är försedd med oljebekämpningsutrustning från Lamor.

– Säkert bland de bäst utrustade oljehamnarna i världen, påpekar Larsen.

Men han konstaterar också att standarden i hamnen inte minskar riskerna som följer av de ökande oljefrakterna på köl i på Finska viken och Östersjön.

HANS JERN

 

Lamor Corporation Ab (från Larsen Marin Oil Recovery) har sitt ursprung i familjeföretaget Larsen Marin (Böge Larsen) som i Lovisa på 1980-talet utrustade och servade samt reparerade och byggde båtar. Nittiotalskrisen tvingade fram en omläggning av företagets inriktning, vilket småningom ledde fram till oljebekämpningsbranschen. Till att börja med via samarbete med företaget Loiri Oy, som först utvecklade borsttekniken, sedan till patenttvister, som slutade i köp av patenterna efter Loiris konkurs 1995.

 

Löntagaren 27.6.2003 nr 6/03

 

hava500.jpg (350 bytes)

lt-ylos.jpg (843 bytes)lt-back.jpg (825 bytes)

marne.gif (45 bytes)