Lunchrum till vänster. Kontor till höger. Längre fram i korridorerna upplyser skyltar besökaren om att här ligger omklädningsrum, här sitter cheferna. Bullret och fläktarna leder besökaren in i själva tvätteriet: en stor sal med många funktioner som flyter samman som i ett landskapskontor.

– Här tvättar vi allt mellan himmel och jord, utom läder, berättar huvudförtroendeman Marja-Terttu Holm på tvätteri Napen Laivapesu i nordöstra Helsingfors.

Under sina 34 år i firman har hon upplevt flera ägarbyten. I december trädde trion Altti Väinölä, Janne Hyyrynen och Mika Häkkinen till. Alla har erfarenhet av branschen och visionen är att bygga ut verksamheten och skapa en trivsam arbetsplats för alla.

Som bäst förnyas maskinparken, med nygamla energisnålare maskiner som ska ge bättre arbetssäkerhet och högre effektivitet. Per månad tvättas här i dag ca 40 000 kilo tvätt — målet är det dubbla.

– Vi vill få arbetet att löpa bättre och bli effektivare, att också bygga ut privatkundssektorn som i dag utgör endast kring fem procent, säger vd Väinölä, i tiden förtroendeman för Metall.

Kunderna är främst hotell, restauranger, arbetskläder från olika branscher, från industrier till daghem. Fartygstvätten kommer från lastfartyg. Passagerarfartygens smutsbyke förs i huvudsak till Estland.

Tvåtusen kilo tvätt i dygnet

En vision är att jämna ut arbetsbördan. Är mangeln överlupen av jobb kan mindre sysselsatta arbetstagare hjälpa till. Rotation minskar stressen och ensidigheten — enahanda rörelser sliter hårt på hälsan, konstaterar förtroendeman Marja-Terttu Holm.

Själv började Holm i tiden vid mangeln, det enklaste jobbet där nyanställda vanligen lärs upp. I dag sköter hon i huvudsak märkning och sortering av inkommande tvätt.

– Efter att i tiotals år tömt ur säckarna på golvet och sorterat där var det inte enkelt att övergå till att sortera på kärra vid midjehöjd. Jag tyckte det gick långsammare, säger Holm men medger att den nya arbetsställningen är betydligt skonsammare mot ryggen.

Arbetstiden är mellan 7 och 15.30. Dagligen körs omkring 2 000 kilo tvätt i de enorma tvättmaskinerna som slukar ända upp till 150 kilo smutstvätt i sina propellerliknande gap, berättar Timo Lehtinen. Bullret är också ansenligt och Lehtinen har öronproppar.

– Det tyngsta skedet är att flytta tvätten över till torktumlarna, men hit planeras ett löpande band, säger han.

Jobbet är lika hårt kroppsligt som jordtransport och sågjobb, som Lehtinen har erfarenhet av. Våta mattor väger…

Arbetskläderna som väntar på tvätt är ordentligt nedfläckade. Vad fläckarna består av får Lehtinen och hans kolleger gissa sig till.

– Men vattentvätten biter nog! Tidigare tvättade vi med kemikalier också här.

Tio av tretton invandrare

Inom produktionen arbetar 13 personer, elva av dem kvinnor. Endast tre är infödda finländare, övriga har födelseorter i länder som Kosovo, Estland, Ryssland, Kina och Bulgarien.

– Ibland uppstår språksvårigheter då man ska försöka förklara några arbetsskeden eller lösa tvister arbetskamraterna emellan, konstaterar huvudförtroendeman Holm.

Med så många olika nationaliteter är tolk ingen lösning. Engelskan fungerar inte som gemensamt språk, det är bara att försöka förklara manuellt.

Det egentliga hantverket är på retur i tvätterierna men än viks det. Invid den bastanta mangeln som spottar ut lakan i en jämn ström står k ingermanfinländaren Hanna Punger på pass och viker lakanen i fina veck.

– Visst känns jobbet i både händer och ben. Trött blir man av att stå hela dagen, speciellt om det är varmt, säger Punger som arbetade som biljettkassa i Estland.

På andra sidan mangeln matar Nadire Berisha och Elisavet Jämsä, med rötterna i Kosovo respektive Ryssland och Estland, flinkt in blommiga påslakan på tvären. Lakanräknaren visar ofta på 800 i dygnet. Mangeln är försedd med automatstopp som hindrar fingrarna att hamna i kläm.

– I Kouvola arbetade jag på en pizzeria, där gick jag också på språkkurs. Det här jobbet fick jag via arbetskraftsbyrån, berättar Berisha på god finska, efter tolv år i Finland.

Jämsä har tidigare bl.a. arbetat som biltvättare och tillverkat julgransprydnader.

– Jobbet är tungt men jobba bör man, konstaterar Jämsä lugnt.

Ojämn temperatur

– Här är förfärligt hett på sommaren, ingenstans finns luft då också manglar och pressar bygger upp värmen. På vintern är det dragigt fast vi noggrant stänger alla fönster, suckar Holm lite uppgivet.

Tre värmealstrande rockpressar står på rad: en pressar ärmar, en annan kragar medan den tredje för tankarna till de röntgenskåp som fångade in skolelever för obligatoriska lungundersökningar.

Invid står några tunnor med Perry, perkloretylen, som kemtvätten använder. Medlet hälls direkt i tvättmaskin och Holm kan inte dra sig till minnes problem vare sig med hud eller andning, trots att ämnet är försett med varningsskyltar med ett dött träd och dito fisk.

Plastsäckar och -påsar väntar i förpackningen, den sista etappen i tvätteriet.

– Timlönen ligger kring 7 euro, berättar huvudförtroendeman Holm som understryker att samma lön betalas oberoende om man är invandrare eller finländare.

Lönen lockar inte sommarjobbare och i Helsingforstrakten är det svårt att överhuvudtaget hitta tvätteriarbetare.

Hela lokalen ska få en uppsnyggning, knappast dock i rött som är den enda färg Marja-Terttu Holm säger sig gilla. Men hon ser med stora förhoppningar på framtiden.

– De visioner ägartrion har är intressanta. Om de förverkligas, säger Holm försiktigtvis.

INGEGERD EKSTRAND

Arbetsarrangemangen och arbetshälsan låg på ungefär genomsnittlig industrinivå. Orsaken till den psykiska belastningen var här cyklisk brådska. Kundbeställningar leder ofrånkomligen till toppar.

Undersökningen gav inget direkt svar på hur en mer flexibel arbetstid kunde tas i bruk för att jämna topparna.

– Det är svårt att nå en lösning om arbetstiden där arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen stämmer överens och det är ett måste. Men vi måste nog försöka samsas om ett flexibelt system. Det är ju också en konkurrensfaktor om vi vill hålla tvätterierna kvar i landet, påpekar Mäkelä.

Ungefär 90 procent av arbetstagarna är i regelbundet dagsarbete, av dem var 77 procent rätt eller mycket nöjda med sin nuvarande arbetstid.

Sjukfrånvaron oroande

En jätte finns i branschen, Lindströms. På företagets begäran utbildade Kari Mäkelä nästan hela personalen om allas ansvar för en god arbetsmiljö och arbetssäkerhet.

– Majoriteten är mindre tvätterier och där är medvetenheten och övervakningen varierande, betonar han.

Det allmänna måttet på säkerhet, frekvensen olycksfall per miljon arbetstimmar, är ca 30 eller lägre än genomsnittet för alla branscher. Upprepat arbete intar tätposition vad beträffar misstankar om yrkessjukdom, men också enstaka fall där boven är asbest, hetta och t.ex. gummiallergi. Det framgår av den arbetsmiljöutredning som Finlands Tvättindustri, Kemifacket, KAT och Tjänstemannaunionen lät göra i samarbete med Arbetarskyddscentralen år 2002.

Gjord arbetstid per person år 1999 var t.ex. 1 700 personer, av dessa utgjorde sjukfrånvaron ca 107 timmar.

Sjukfrånvaron i branschen är oroväckande hög, motsvarande 10–15 procent av arbetstiden då genomsnittet i industrin ligger på 4,5 procent.

– Orsakerna vet vi inte men man kan ju anta att det ensidiga arbetet, dåliga påverkansmöjligheter samt åldrande arbetstagare med flera krämpor samverkar, säger Mäkelä.

Värst utsatta är stöd- och rörelseorganen. Jobbet utförs stående med många lyft och ensidiga rörelser. I större tvätterier har problemet med ensidigt arbete tacklats genom jobbrotation men mera krävs.

Olyckfallen är i allmänhet lindriga. Arbetsmiljön och byggkonstruktioner är oftast orsak Främst är det handflator och fingrar som kommer i kläm, eller skador på armar och ben.. En tredjedel av skadorna är krosskador, näst vanligast är vrickningar och försträckningar.

Kemikalisnålare

Branschen blir allt kemikaliesnålare, redan av ekonomiska skäl. Lösningsmedlet perklone är det vanliga i torrtvätt. Det skadar inte fibrer i tyg men är ytterst hälsovådligt. Dagens maskiner med slutna system gör dock att riskerna numera är små, både för hudallergier och astma, menar Mäkelä.

– Mina öron har inte nåtts på många år av sjukdomsfall eller olyckor då kläder från t.ex. kemiska fabriker tvättats. Men här borde informationen vara bättre om vilka ämnen som finns på kläderna, det är på kundens ansvar.

För omkring 20 år exploderade en tvättmaskin då något okänt ämne avgav en gnista. Personskador undgicks dock.

Yrkesexamen finns men få har avlagt sådan. Branschen är av den typ där den mesta skolningen sker i jobbet. Därför bör också arbetslöshetssiffrorna tas med en nypa salt. Med 350 i registret — som dock inkluderar också kommunalt anställda — är antalet högre än på Kemifackets åtta övriga avtalsområden.