Olikheter mellan finlandssvenska och rikssvenska var ett tema på
FFC—s språkkurs för anställda i centralorganisationen och medlemsförbunden. Det
är en årligen återkommande kurs och hölls denna gång i slutet av april. Det är
alltid lika uppmuntrande att märka vilket intresse det finns för svenska bland fackligt
anställda!
Kurser är lärorika också för lärare. Jag fick veta att kravatt är gångbart både
i Sverige och Finland, men med lite olika betydelse. I Finland är det rätt och slätt en
slips, i Sverige en lite roligare och mer uppiffad variant av slipsen.
Ett ord vi använder flitigare än kravatt är palaver. Också det ett ord som
rikssvenskar använder och känner till. Men hos oss är det efter finskt mönster rätt
och slätt ett möte. På rikssvenska däremot ett stormigt, pratsamt möte som urartar.
Så om vi som finlandssvenskar talar om att vi har varit på en facklig palaver, kan vår
rikssvenska kompis fråga om vi alltid har stökiga mötet i facket i Finland.
Kanske det så här inför den stundande sommaren och eventuella semesterresor
västerut igen en gång är på sin plats att påminna om att semla på rikssvenska rätt
och slätt och enbart betyder fastlagsbulle. Så finns det öl- och vinbarer, kaffe
dricker man på kafeterior eller caféer. Men det gör sällan svenskarna, de fikar i
stället.
Service och tjänster är synonymer. Jag har en känsla att vi i Finland hellre
använder service, kanske vi tycker att det låter finare. Förvisso kan vi inte alltid
ersätta dem med varandra. EU-kommissionen har sänt ett förslag till nytt
tjänstedirektiv på remissrunda till medlemsländerna. Det är alltså tjänstedirektiv
det kallas i Sverige och ofta också hos oss, men någon har förstås översatt
palveludirektiivi med servicedirektiv. Det är alltså tjänstedirektiv som används inom
EU.
Ni kommer väl ihåg att antingen poströsta mellan den 2 och 8 juni eller rösta i en
vallokal i EU-valet den 13 juni? Minns att vi då väljer EU-riksdag och att den kommer
att ha allt större inverkan på oss. Om t.ex. tjänstedirektivet går igenom oförändrat
betyder det att hemlandets arbetsvillkor gäller i arbetslandet, inte såsom nu att
arbetslandets villkor ska tillämpas på utstationerade arbetstagare. I praktiken innebär
förslaget till tjänstedirektiv att våra fackliga rättigheter blir påtrampade och att
lönerna dumpas.
Till slut ett par påminnelser om vad som är vad på svenska. På svenska är det
arbetarna och inte arbetet vi skyddar. Det heter alltså arbetarskydd. Och i den nya
arbetsavtalslagen har työsuhde äntligen översatts till det allmänsvenska anställning
eller anställningsförhållande. Arbetsförhållanden (som pluralt ord) betyder
arbetsmiljö, arbetsomgivning.
Työsopimus är arbetsavtal, työehtosopimus är kollektivavtal — det lär vara
svårt på finska också. När jag läste i en tidning att arbetsavtalet för en yrkeskår
upphör i februari nästa år blev jag förskräckt — om arbetsavtalet upphör
innebär det att den anställda har fått sparken (eller har valt att sluta sin
anställning). Det var förstås kollektivavtalet som löper ut i februari nästa år.
Ibland blir det fel, när vi vill uttrycka oss riktigt fint. Adjektivändelsen –e
används i maskulinum, alltså om personer av manligt kön. Så när någon skriver att
man träffas vid statyn av Katarina den store så får man fråga sig om damen har gått
och bytt kön när hon blev staty.
Trevlig vår och försommar!
