. |
 |

Livet blåser genom ben och själ
Det orena rensas från skam och ånger
I väntan på den sista dansen
Allt vänder till slut mot marken
Allt vänder till slut mot marken
Jag saknar din mun, din hud och dina händer
Kom snart innan jag måste försvinna
Och stänga ut min hud och mina rötter
Och stänga ut min hud och mina rötter
Kränga av mig bröstkorgens stängsel
Hjärtats näve, lungornas blodiga iglar
Där är någon som väntar på min lilla syster
Där är någon som väntar på min lilla syster
Vi vandrar hand i hand som kedjefångar
Skrattande, dansande, sjungande mot stupet
Vem vet vart våra skratt och sånger leder?
Vem vet vart våra skratt och sånger leder?
Solen börjar bli röd och långsamt mindre
Nu faller flugor, fjärilar och myror till marken
Det namnlösa når aldrig fram till tanken
Det namnlösa når aldrig fram till tanken
Vem vet vart våra skratt och sånger leder?
Där är någon som väntar på min lilla syster
Och stänga ut min hud och mina rötter
Allt vänder till slut mot marken
CLAES ANDERSSON
Löntagaren 7.5.2004 nr
4/04
|

 
|
|
 |
|