Amerikanerna har myntat ett uttryck som passar bra in i det här sammanhanget: there's no free lunch — det finns inget sånt som en gratis lunch. På svenska: man tvingas alltid betala, på sätt eller annat (t.ex. i form av sämre service). Eller också är det nån annan som får stå för notan (vissa får sparken när affärerna går åt pipan).

Nåväl, det hindrar inte de finländska tevetittarna att i tid och otid kräva gratis lunch. Då syftar jag inte nödvändigtvis på alla dessa tomtar som tycker att licensavgifterna är ett djävulens påfund, nädå. Jag tänker på de tappra riddare på dagstidningarnas insändarplank som insisterar på mera rikssvensk teve. Och gratis ska det vara, klar det.

Bravo! Genialiskt! Varför skulle du och jag gräva i penningpungen när de blågula skattebetalarna kan späta hela kalaset. Och lite därtill (hänvisar till det faktum att SVT har som målsättning att vara ledande dramaproducent i Europa senast år 2007).

Möjligtvis kan vi, via Finlands svenska television, gå in som samproducent ibland. Men i det stora hela tycker jag att svenskarna — de korkade jävlarna som ändå har för mycket kosing — ska stå för notan.

Så att vi kan koncentrera oss på viktigare saker, såsom högkultur. Hur är det nu man brukar säga: hellre en Esa-Pekka Salonen i Los Angeles än tio Abba på skivlistorna.

Det finns ett litet krux i resonemanget: så bussiga är svenskarna ändå inte att de skulle åta sig att göra också de finlandssvenska produktionerna för vår del. Så kanske finns det sen heller inte någon gratis lunch.

Jåhå finns det, hävdar journaliststuderande Lasse Garoff i en kolumn i folk- och fätidningen Nyliberalistisk Tid. Med den internationella skivindustrins tjuvnyp (taffliga artiststall, en sexfixerad marknadsföring) som argument bryter skribenten en lans för gratis-musik-åt-folket-nätpiratismen som drabbat branschen hårt.

En axelryckning förtjänar en axelryckning, lyder hans slutplädering, "och det att den ena sidan har pengarna och lagen på sin sida förändrar absolut ingenting." Garoff syftar bl.a. på Metallica-sångaren James Hetfield, mångmiljonären som gått hårt ut mot skivpiraterna och därmed framstår som "småaktig" och "girig".

Vad han inte nämner är de stackars jävlar som aldrig fick något skivkontrakt, just på grund av att Metallica sålde sju miljoner i stället för åtta miljoner album. Inte heller nämner han skivbutiken som gick i omkull eller de sisådär 2000 personer som fick gå från det musikaliska verkstadsgolvet. Snacka om att göra det enkelt för sig.

Och då vi nu en gång kom igång med prutandet så tycker jag att vi åker över till Estland och köper sprit. Det är nästan gratis, precis som eftervården. Och maten, den köper vi givetvis på Lidl. Billigt och bra. För vissa.

TEVE
"BBC", kvalitetsjournalistik på engelska
- Den brittiska rundradiokanalen har fått mycket stryk på sistone, men faktum återstår: bättre än så här blir den västerländska nyhetsjournalistiken bara inte. Påläst, passionerat och proffsigt ut i fingerspetsarna.

RADIO
"Byggstenar med Juhani Westman", Radio Vega, tisdagar
- Det är inte alltid vad man säger utan hur man säger det, och Juhani Westman vet hur man fångar lyssnarens intresse. Se här en radioröst som får det här med stjärnor och planeter att låta lika naturligt som väderleksrapporten.

TV-FILM
"Bullitt", am. thrillerdrama av Peter Yates, MTV3 29/5
- Det finns biljakter och biljakter. Och så finns det bränt gummi- och buckelpuckelorgien i Bullitt (1968), en milt sagt snärtigt iscensatt sekvens med Steve McQueen vid ratten

Krister Uggeldahl