Regelverket är i och för sig klart. För arbete i Finland skall löner, skatter och sociala avgifter betalas enligt finländska lagar och avtal. Problemet är de som struntar i reglerna, tar in arbetskraft t.ex. med turistvisum och betalar en spottstyver för svartjobb. Det är kriminellt, men svårt att övervaka effektivt.

I ett öppet samhälle är en täckande myndighetskontroll av t.ex. varje byggarbetsplats omöjlig att genomföra. Ansvaret faller i första hand på branschen själv. Man måste sanera verksamheten så att skumraskföretagen sållas bort.

Problemet är strukturellt. Byggandet har till den grad splittrats upp att helheten gått förlorad. Det vimlar av entreprenörer och underentreprenörers underentreprenörer i långa banor på dagens byggen. Bland dem finns mindre nogräknade företag som lyckats nästla in sig också på de stora byggföretagens entreprenörslistor. Vill branschen ha kontroll över situationen, som ju också lett till en snedvridning av konkurrensen, måste man allvarligt fundera på att ta några steg tillbaka och balansera upp den fundamentalistiska entreprenörsideologi man nu fallit för. Någon form av auktorisering av seriösa företag kunde erbjuda en utväg.

Varje fall av avslöjat svartjobb i offentliga projekt är självfallet synnerligen pinsamt. Men det hjälper inte att himla sig över situationen. I den offentliga upphandlingen måste kännbara sanktioner skrivas in i entreprenadavtalen. Det måste bli hög risk på att anlita skumraskfirmor.

Effektivast vore att lagstiftningsvägen förtydliga huvudentreprenörens roll och göra honom juridiskt och ekonomiskt ansvarig för allt som sker på bygget. Med hårda ekonomiska incitament i nacken blir nog byggarna mer intresserade av vem som rör sig på arbetsplatserna och på vilka villkor.

HANS JERN