På arkningen har man tagit i bruk en metod som går ut på att förebygga olyckor i de arbetsmoment som betecknas som riskfyllda.

– Systemet med arbetarskyddsindex gör det möjligt att på förhand identifiera och förhindra eventuella faror istället för att gripa in först när olyckan redan har varit framme, säger Santaniemi.

Med indexets hjälp kan arbetarna följa upp sina egna arbetsprestationer visavis det förbättrade arbetarskyddet. Metoden ger en prognos över hur säkerhetsnivån utvecklas inom den närmaste framtiden och varnar på förhand om det finns skäl att anta att störningar och avvikelser av någon orsak tilltar. Det gör det möjligt att gripa in innan något händer.

Indexmetoden har utvecklats av UPM och StoraEnso tillsammans med Uleåborgs universitet och försäkringsbranschen. Den teoretiska sidan svarade universitetet för, finansieringen stod i huvudsak Arbetarskyddsfonden för.

– När man ökar insatserna för en säker produktion förbättras säkerheten och risken för arbetsolyckor minskar. Det fungerar givetvis också omvänt, förklarar projektchef Janne Sinisammal på avdelningen för arbetsvetenskap vid Uleåborgs universitet.

Insatser som kan höja nivån på arbetarskyddet är t.ex. utbildning, korrigering av brister och fel, att anmäla faror och därigenom kunna eliminera dem, liksom det kan handla om att hålla rent och i ordning på arbetsplatsen.

Bokför riskerna

På StoraEnso grep man sig an arbetarskyddsindexet med iver, för både arbetare och produktion led av arbetsolyckorna. Fabrikens arkproduktion tog först i bruk metoden och resultaten är slående.

– Olyckorna har minskat tydligt. År 2001 hände här 15 olyckor som ledde till sjukfrånvaro, året därefter 13 och förra året bara tre, berättar Santaniemi.

Under perioden januari—juni i år inträffade fem motsvarande arbetsolyckor.

Också antalet förspillda arbetsdagar sjunker stadigt. För två år sedan förlorade man 163 arbetsdagar, i fjol bara 31.

Faromomenten i arkframställningen förs upp i en elektronisk bokföring.

– Varje arbetare kan skriva in de brister, problem och faror som han upptäcker.

Santaniemi säger att arbetarskyddsindexet har tagits väl emot och att arbetarna bidrar med en hel del idéer om hur säkerheten kan förbättras.

Som exempel nämner han en knivincident som medförde ett nytänkande inom plastemballeringen.

– En arbetstagare skar sig i fingret då han skar plast och en kamrat kom på hur ett säkrare verktyg kunde se ut. Han ritade en skiss och redan två dagar efter incidenten arbetade man med ett nytt, säkrare redskap.

StoraEnsos arbetarskyddschef Jaakko Hietala bekräftar Santaniemis iakttagelser. Han säger att "andan har varit rasande god". Först anammades indexeringen av "starka personligheter" som tog sig an saken.

– Nu har alla drabbats av arbetarskyddsmanin, säger han.

Regelbunden kontroll

På arkningen går man nu regelbundet igenom arbetsmomenten och för upp de brister man upptäckter. Arbetarna har bildat tre arbetarskyddspar som gör sina rundor en gång i månaden. Också arbetsledningen granskar säkerheten mer systematiskt än tidigare.

– Sedan årets början finns arbetarskyddsfrågorna alltid på agendan när produktionen och underhållet håller sina morgonmöten och en dag viker man helt för arbetarskyddet, berättar Santaniemi.

– All information är ständigt öppen och man pantar inte på sina insikter till något månadsmöte.

Arbetarskyddsindexet har helt klart lett till förändrade attityder. Om det vittnar också arten av arbetsolyckor.

– De olyckor som sker är lindrigare än tidigare, för vi har kunnat eliminera de olyckor som sker vid maskinerna, påpekar Santaniemi.

Index bör utvecklas branschvis

Janne Sinisammal menar att det system man har byggt upp för UPM och StoraEnso kan tillämpas bara på de aktuella arbetsplatserna.

– Arbetsplatserna är så olika och deras behov varierar. Man måste arbeta med de indikatorer och mätare som gäller för just den aktuella arbetsplatsen.

– Metoden går inte att anpassa på t.ex. byggnadsarbetsplatser där arbetsprocessen är relativt kortvarig. Den kräver att arbetsplatsen är relativt stabil, med bestående strukturer och fenomen och väl inarbetade dagliga rutiner, konstaterar Sinisammal.

– Men t.ex. inom transportbranschen och i lagerarbete, kanske också någon del av hälsovården, kan metoden vara lämplig.

SEPPO KORHONEN
Översättning: ASTRID NIKULA

År 2002 ersattes 39 arbetsolycksfall eller yrkessjukdomsfall per en miljon arbetstimmar. 2001 ersattes 44 och året därförinnan 45.

Också de arbetsolyckor som har dödlig utgång minskar. Ifjol och 2002 inträffade inte en enda sådan olycka i branschen. I år har det däremot inträffat en arbetsolycka med dödlig utgång, på cellulosafabriken i Kemijärvi.