– Totalt skadas över 20 000 finländare på detta sätt varje år. Skyddsskor och halkskydd kunde förhindra många olycksfall. Hur många saknas det dock statistik på, säger specialforskare Carita Aschan på Institutet för arbetshygien.

– I ungefär en av tre arbetsolyckor drabbas just fötter, fotblad och tår, betonar Aschan.

I större företag inom tung och medeltung industri börjar skyddskor vara kutym. Problemen finns i lättindustri, handel och service där man inte riktigt ännu vaknat upp.

Tiotals egenskaper testas för certifikat

I och med Finlands inträde i EU 1995 skärptes bestämmelserna för yrkesskor. Carita Aschan ansvarar för certifieringen av yrkesskor och halkskydd på Institutet för arbetshygien, vid sidan av ett danskt institut, den enda instans i Norden med denna rätt.

– Processen är omfattande och våra tre testare hinner med några tiotal skyddskor i året. Har en modell försetts med en ny egenskap, testas enbart den. Vi testar både inhemska och utländska skor, inom EU är det ju fritt för tillverkaren att testa var man vill.

Bland de tiotals egenskaper som testas finns material, ovanläder, foder, inner- och yttersula, olika materials hållfasthet samt ergonomin. Säkerhetskraven kan gälla till exempel tåhätta, hur skorna håller mot slag och kläm, spiktrampskydd, antistatiska egenskaper och värmebeständighet.

Yrkesskor finns av tre slag; skyddskor, lätta skyddsskor och arbetsskor. En skyddsskos tåhätta bör klara slagkraft på 200 joule och kläm motsvarande1 500 kg.

Kraven på lätta skyddsskor är något lägre och de här skorna används alltför lite, menar Aschan. – De lämpar sig väl t.ex. för städpersonal, som hanterar maskiner och kärror där tår kan komma i kläm. Plus att städare löper risk att halka på fuktiga golv.

Arbetsskorna skiljer sig från övriga genom att de inte har förstärkt tåhätta.

Kolla alltid bruksanvisningen

De väsentligaste skyddsegenskaperna hos yrkesskor är tåhättan och spiktrampskyddet. Bokstavs- och sifferkombinationer anger vad skon tål. Beteckningen S1 + P betyder att skon har spiktrampskydd (P) samt fyller grundkraven (SB), är antistatisk (A) plus fyller på energiabsorption.

– Det händer att icke testade sandaler säljs som arbetsskor. För köparen är det ätt att checka: är skorna testade kräver de europeiska standarden att skorna förses med bruksanvisning på respektive lands språk, hos oss alltså på finska och svenska.

Av bruksanvisningen framgår också var skon testats.

Vilka skor arbetaren ska välja visar sig då företaget gör en riskkartläggning. Är man osäker ger tillverkarna gärna råd om vilka skor och vilket jobb som passar ihop.

– Det är inte heller någon idé att skaffa skor som skyddar för mycket, det gäller också att kunna röra sig smidigt. Dagens skyddskor är ergonomiska, bekväma och har snygg design. Och för arbetsgivaren är de en billig försäkring. Relationen kvalitet — pris är bra, priset rör sig från ca 60 till 120 euro, säger Aschan.

Standard förnyas och skärps

Yrkesskor bör skydda mot halkning. Det kravet skärps rejält i den standard som EU just nu utarbetar, berättar Aschan som själv sitter med i arbetsgruppen.

– Ett problem på arbetsplatsen är ekvationen hygien och halkskydd. För t.ex. bagerier gäller det att hitta ett hållbart golvmaterial som är lätt att hålla rent. Ämnen som mjöl och vatten, i andra branscher t.ex. olja och trädamm, ökar rejält risken för halkolyckor.

Ett litet råd till arbetarskyddsfullmäktige : kräv halkskydd. Vintertid behövs halkskydd i utearbete, och på arbetsresor för dem som arbetar inomhus.

Ifjol kom en ny standard för skyddskor för skogsarbetare. Standarden för brandskor ska förnyas, likaså pågår arbetet på en standard för skor som skyddar mot kemikalier, där förstås icke genomträngning är A och O.

I Finland finns fyra tillverkare av yrkesskor. Aschan ger de inhemska skorna gott betyg: hemmamarknaden är liten och fuskjobb har ingen råd med.

Hon finner det mycket märkligt att man först på senare tid på allvar börjat diskutera skornas andel i arbetsplatsolyckor.

Mycket positivt tycker hon det är att skornas betydelse i olyckor börjat diskuteras mera under de senaste åren.

INGEGERD EKSTRAND

– Överraskande många jobbar ända tills de fyller 65. Nästan hälften går i pension först då, säger huvudförtroendeman Pentti Isoaho.

Överraskande, ja, då enformiga arbetsskeden utgör en hård belastning främst på nacke och skuldror. Sjukfrånvaron ligger kring 7 procent.

Ändå är få arbetare villiga att byta arbetsuppgifter. Arbetet sker på ackord, och bästa inkomsten ger förstås det jobb man lärt sig utföra effektivt. Trots att företaget lovat hålla samma lönenivå under inskolningen i nya arbetsmoment kämpar folk på tills belastningen blir överstor.

– Det här är i sig förståeligt, men tanke på att sko och läder är den av Kemifackets avtalsbranscher där lönerna är lägst, säger Isoaho som inte ger det inkomstpolitiska avtalet något högt betyg.

– Procentuella förhöjningar och skattesänkningar är en dålig kombination för oss lågavlönade.

Isoaho hade gärna sett textförbättringar, speciellt för skiftestilläggen, men också beträffande arbetstiden i treskift. Här jobbar man huvudsakligen dock i ett skifte, men i sprutgjuteriet normalt i två, och i tre under högsäsong.

På Sievin Jalkine har lokala avtal endast ingåtts om sparpremielönen för arbetarna inom tillskärningen.

– Datorn bestämmer materialåtgången per modell. Den som lyckas underskrida detta belönas. Det blir att tävla på ackord mot datorn, säger Pentti Isoaho, 45, som är inne på sin tredje period som huvudförtroendeman.

På Sievin Jalkine har Isoaho jobbat i elva år, före det under tretton år i Sverige, bl.a. på Scania i Södertälje och som busschaufför.

– Hemlängtan fick mig att återvända. Sievi är en fridfull ort, naturen är nära och servicen rätt god. Vi finns ju mitt mellan städerna Nivala, Ylivieska och Kannus.